Näthat - Internet som nytt forum för brott mot den personliga integriteten
(2016) LAGM01 20152Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Möjligheterna för att kränka och förtala andra har ökat väsentligt i och med
internets utveckling under 2000-talet. Idag kan ett uttalande eller en
integritetskränkande bild spridas över hela världen på bara några sekunder
och möjligheterna att ”ta bort” sådana uttalanden har därigenom förändrats.
Denna uppsats syfte är att granska det svenska straffrättsliga skyddet mot
näthat och undersöka om det ger ett tillräckligt skydd för den personliga
integriteten eller om det finns behov att ändra lagstiftningen. Om ett sådant
behov finns, är syftet att undersöka hur en sådan förändring skulle se ut och
om den nya lagen i Nya Zeeland skulle kunna vara vägledande i ett sådant
utformande. Den nyzeeländska Harmful Digital... (More) - Möjligheterna för att kränka och förtala andra har ökat väsentligt i och med
internets utveckling under 2000-talet. Idag kan ett uttalande eller en
integritetskränkande bild spridas över hela världen på bara några sekunder
och möjligheterna att ”ta bort” sådana uttalanden har därigenom förändrats.
Denna uppsats syfte är att granska det svenska straffrättsliga skyddet mot
näthat och undersöka om det ger ett tillräckligt skydd för den personliga
integriteten eller om det finns behov att ändra lagstiftningen. Om ett sådant
behov finns, är syftet att undersöka hur en sådan förändring skulle se ut och
om den nya lagen i Nya Zeeland skulle kunna vara vägledande i ett sådant
utformande. Den nyzeeländska Harmful Digital Communications Act
kriminaliserar kränkande gärningar som begås genom elektronisk
kommunikation och ger alternativa lösningar på hur näthatet ska begränsas.
De brott som vanligen aktualiseras vid näthat är förtal och förolämpning i
kap. 5 i BrB, samt olaga hot och ofredande i kap. 4 BrB. I uppsatsen
identifieras även det straffrättsliga ansvaret i Personuppgiftslagen och Lagen
om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det finns emellertid en del
gärningar som hamnar i en straffrättslig gråzon, där de ovannämnda reglerna
inte ger ett fullt skydd. Exempel på sådana gärningar är olovligt spridande
av integritetskränkande bilder eller kränkande kommentarer som inte utgör
ett direkt hot eller förtalande uppgift. Många ärekränkningsbrott lagförs
dessutom sällan då dessa inte faller under allmänt åtal, utan åtalas endast
undantagsvis av åklagare. Det finns även indikationer på att
utredningsmöjligheterna för vissa brott är begränsade vilket också bidrar till
att få fall leder till åtal. Det är viktigt att lagstiftaren uppmärksammar dessa
brister och skapar en lagstiftning som är ger ett modernt och ändamålsenlig
skydd. I denna uppsats föreslås en utökning av åtalsreglerna för
ärekränkningsbrott. Utökningen skulle innebära att ärekränkningar faller
under allmänt åtal om målsägande anger brottet till åtal. Detta skulle
innebära att fler offer får möjlighet till upprättelse samt att samhället
markerar allvaret i ärekränkningar. I uppsatsen föreslås även en
kriminalisering av olovligt spridande av integritetskränkande uppgifter,
såsom nakenbilder. Ett sådant förbud skulle ge människor ett starkare skydd
för den personliga integriteten och vara förenligt med den positiva
skyldigheten Sverige har att tillgodose människors rättigheter enligt EKMR.
Som en alternativ lösning på näthatsproblematiken föreslås även ett
införande av en nätombudsman som arbetar med att tillvarata enskildas
rättigheter på internet. En utredning bör dessutom tillsättas för att undersöka
polisers och åklagares möjligheter att utreda näthatsbrott. (Less) - Popular Abstract
- The evolvement of the communications technology during the 21st century
has created novel ways in which people can harm others. Today a statement
or an intimate visual recording can be spread globally in just a few seconds
and the possibility to remove such information has thus changed. The
objective of this paper is to review the Swedish criminal protection against
cyber harassment and examine whether a modification of the regulations is
required. If such need exists, the objective is to examine how such
modification would be designed and if the new act in New Zealand could
act as guidance in such process. The New Zealand Harmful Digital
Communications Act makes it an offence to send messages and post
material online... (More) - The evolvement of the communications technology during the 21st century
has created novel ways in which people can harm others. Today a statement
or an intimate visual recording can be spread globally in just a few seconds
and the possibility to remove such information has thus changed. The
objective of this paper is to review the Swedish criminal protection against
cyber harassment and examine whether a modification of the regulations is
required. If such need exists, the objective is to examine how such
modification would be designed and if the new act in New Zealand could
act as guidance in such process. The New Zealand Harmful Digital
Communications Act makes it an offence to send messages and post
material online that deliberately causes harm. The act also provides
alternative methods to constrain such harmful content.
The crimes normally subjected to cyber harassment are slander and insult in
the 5th chapter of the Swedish penal code (BrB) and assault and molestation
in the 4th chapter of BrB. The paper further identifies the criminal liabilities
in the Swedish acts regarding personal data (PUL) and the responsibilities
for online content hosts (BBS-lagen). In this paper a grey legal area is
identified where the criminal law appears to be insufficient. This applies to
wrongful dissemination of intimate visual recordings and abusive
comments, which do not pose a direct threat or constitute slanderous
information. In addition, slander and insult are rarely prosecuted since they
are not, as a general principle, subject to public prosecution. The research
further indicates that the judicial system’s actual possibilities to investigate
cyber harassment are limited. It is important that the legislator recognizes
these deficits and create a legislation that gives citizens a modern and
sufficient protection. In this paper an extension of the rule of criminal
prosecution is proposed regarding slander and insult. According to such
extension the prosecutor would be able to prosecute if the plaintiff specifies
the offence to the prosecutor. With such modification, the insult provision
would be applied to a greater extent and consequently more victims would
obtain redress. A ban of wrongful dissemination of intimate visual
recordings such as nude photos, is also suggested. Such a ban would give
people a better protection for the personal integrity and would be consistent
with Sweden’s positive obligation to protect people's rights under the
ECHR. As an alternative solution to the cyber harassment, an introduction
of an ombudsman is also proposed. The ombudsmen would safeguard the
rights of individuals on the internet. An investigation should also be
appointed to review the judicial system’s actual possibilities to investigate
cyber harassment. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8514076
- author
- Rosén, Mikaela LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Cyber harassment – Internet as a new forum for crimes against the personal integrity
- course
- LAGM01 20152
- year
- 2016
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Näthat, personlig integritet, straffrätt, cyber harassment, criminal law
- language
- Swedish
- id
- 8514076
- date added to LUP
- 2016-02-10 11:38:39
- date last changed
- 2016-04-08 14:38:49
@misc{8514076, abstract = {{Möjligheterna för att kränka och förtala andra har ökat väsentligt i och med internets utveckling under 2000-talet. Idag kan ett uttalande eller en integritetskränkande bild spridas över hela världen på bara några sekunder och möjligheterna att ”ta bort” sådana uttalanden har därigenom förändrats. Denna uppsats syfte är att granska det svenska straffrättsliga skyddet mot näthat och undersöka om det ger ett tillräckligt skydd för den personliga integriteten eller om det finns behov att ändra lagstiftningen. Om ett sådant behov finns, är syftet att undersöka hur en sådan förändring skulle se ut och om den nya lagen i Nya Zeeland skulle kunna vara vägledande i ett sådant utformande. Den nyzeeländska Harmful Digital Communications Act kriminaliserar kränkande gärningar som begås genom elektronisk kommunikation och ger alternativa lösningar på hur näthatet ska begränsas. De brott som vanligen aktualiseras vid näthat är förtal och förolämpning i kap. 5 i BrB, samt olaga hot och ofredande i kap. 4 BrB. I uppsatsen identifieras även det straffrättsliga ansvaret i Personuppgiftslagen och Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det finns emellertid en del gärningar som hamnar i en straffrättslig gråzon, där de ovannämnda reglerna inte ger ett fullt skydd. Exempel på sådana gärningar är olovligt spridande av integritetskränkande bilder eller kränkande kommentarer som inte utgör ett direkt hot eller förtalande uppgift. Många ärekränkningsbrott lagförs dessutom sällan då dessa inte faller under allmänt åtal, utan åtalas endast undantagsvis av åklagare. Det finns även indikationer på att utredningsmöjligheterna för vissa brott är begränsade vilket också bidrar till att få fall leder till åtal. Det är viktigt att lagstiftaren uppmärksammar dessa brister och skapar en lagstiftning som är ger ett modernt och ändamålsenlig skydd. I denna uppsats föreslås en utökning av åtalsreglerna för ärekränkningsbrott. Utökningen skulle innebära att ärekränkningar faller under allmänt åtal om målsägande anger brottet till åtal. Detta skulle innebära att fler offer får möjlighet till upprättelse samt att samhället markerar allvaret i ärekränkningar. I uppsatsen föreslås även en kriminalisering av olovligt spridande av integritetskränkande uppgifter, såsom nakenbilder. Ett sådant förbud skulle ge människor ett starkare skydd för den personliga integriteten och vara förenligt med den positiva skyldigheten Sverige har att tillgodose människors rättigheter enligt EKMR. Som en alternativ lösning på näthatsproblematiken föreslås även ett införande av en nätombudsman som arbetar med att tillvarata enskildas rättigheter på internet. En utredning bör dessutom tillsättas för att undersöka polisers och åklagares möjligheter att utreda näthatsbrott.}}, author = {{Rosén, Mikaela}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Näthat - Internet som nytt forum för brott mot den personliga integriteten}}, year = {{2016}}, }