Advanced

Näthat - Internet som nytt forum för brott mot den personliga integriteten

Rosén, Mikaela LU (2016) LAGM01 20152
Department of Law
Abstract (Swedish)
Möjligheterna för att kränka och förtala andra har ökat väsentligt i och med
internets utveckling under 2000-talet. Idag kan ett uttalande eller en
integritetskränkande bild spridas över hela världen på bara några sekunder
och möjligheterna att ”ta bort” sådana uttalanden har därigenom förändrats.
Denna uppsats syfte är att granska det svenska straffrättsliga skyddet mot
näthat och undersöka om det ger ett tillräckligt skydd för den personliga
integriteten eller om det finns behov att ändra lagstiftningen. Om ett sådant
behov finns, är syftet att undersöka hur en sådan förändring skulle se ut och
om den nya lagen i Nya Zeeland skulle kunna vara vägledande i ett sådant
utformande. Den nyzeeländska Harmful Digital... (More)
Möjligheterna för att kränka och förtala andra har ökat väsentligt i och med
internets utveckling under 2000-talet. Idag kan ett uttalande eller en
integritetskränkande bild spridas över hela världen på bara några sekunder
och möjligheterna att ”ta bort” sådana uttalanden har därigenom förändrats.
Denna uppsats syfte är att granska det svenska straffrättsliga skyddet mot
näthat och undersöka om det ger ett tillräckligt skydd för den personliga
integriteten eller om det finns behov att ändra lagstiftningen. Om ett sådant
behov finns, är syftet att undersöka hur en sådan förändring skulle se ut och
om den nya lagen i Nya Zeeland skulle kunna vara vägledande i ett sådant
utformande. Den nyzeeländska Harmful Digital Communications Act
kriminaliserar kränkande gärningar som begås genom elektronisk
kommunikation och ger alternativa lösningar på hur näthatet ska begränsas.


De brott som vanligen aktualiseras vid näthat är förtal och förolämpning i
kap. 5 i BrB, samt olaga hot och ofredande i kap. 4 BrB. I uppsatsen
identifieras även det straffrättsliga ansvaret i Personuppgiftslagen och Lagen
om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det finns emellertid en del
gärningar som hamnar i en straffrättslig gråzon, där de ovannämnda reglerna
inte ger ett fullt skydd. Exempel på sådana gärningar är olovligt spridande
av integritetskränkande bilder eller kränkande kommentarer som inte utgör
ett direkt hot eller förtalande uppgift. Många ärekränkningsbrott lagförs
dessutom sällan då dessa inte faller under allmänt åtal, utan åtalas endast
undantagsvis av åklagare. Det finns även indikationer på att
utredningsmöjligheterna för vissa brott är begränsade vilket också bidrar till
att få fall leder till åtal. Det är viktigt att lagstiftaren uppmärksammar dessa
brister och skapar en lagstiftning som är ger ett modernt och ändamålsenlig
skydd. I denna uppsats föreslås en utökning av åtalsreglerna för
ärekränkningsbrott. Utökningen skulle innebära att ärekränkningar faller
under allmänt åtal om målsägande anger brottet till åtal. Detta skulle
innebära att fler offer får möjlighet till upprättelse samt att samhället
markerar allvaret i ärekränkningar. I uppsatsen föreslås även en
kriminalisering av olovligt spridande av integritetskränkande uppgifter,
såsom nakenbilder. Ett sådant förbud skulle ge människor ett starkare skydd
för den personliga integriteten och vara förenligt med den positiva
skyldigheten Sverige har att tillgodose människors rättigheter enligt EKMR.
Som en alternativ lösning på näthatsproblematiken föreslås även ett
införande av en nätombudsman som arbetar med att tillvarata enskildas
rättigheter på internet. En utredning bör dessutom tillsättas för att undersöka
polisers och åklagares möjligheter att utreda näthatsbrott. (Less)
Popular Abstract
The evolvement of the communications technology during the 21st century
has created novel ways in which people can harm others. Today a statement
or an intimate visual recording can be spread globally in just a few seconds
and the possibility to remove such information has thus changed. The
objective of this paper is to review the Swedish criminal protection against
cyber harassment and examine whether a modification of the regulations is
required. If such need exists, the objective is to examine how such
modification would be designed and if the new act in New Zealand could
act as guidance in such process. The New Zealand Harmful Digital
Communications Act makes it an offence to send messages and post
material online... (More)
The evolvement of the communications technology during the 21st century
has created novel ways in which people can harm others. Today a statement
or an intimate visual recording can be spread globally in just a few seconds
and the possibility to remove such information has thus changed. The
objective of this paper is to review the Swedish criminal protection against
cyber harassment and examine whether a modification of the regulations is
required. If such need exists, the objective is to examine how such
modification would be designed and if the new act in New Zealand could
act as guidance in such process. The New Zealand Harmful Digital
Communications Act makes it an offence to send messages and post
material online that deliberately causes harm. The act also provides
alternative methods to constrain such harmful content.


The crimes normally subjected to cyber harassment are slander and insult in
the 5th chapter of the Swedish penal code (BrB) and assault and molestation
in the 4th chapter of BrB. The paper further identifies the criminal liabilities
in the Swedish acts regarding personal data (PUL) and the responsibilities
for online content hosts (BBS-lagen). In this paper a grey legal area is
identified where the criminal law appears to be insufficient. This applies to
wrongful dissemination of intimate visual recordings and abusive
comments, which do not pose a direct threat or constitute slanderous
information. In addition, slander and insult are rarely prosecuted since they
are not, as a general principle, subject to public prosecution. The research
further indicates that the judicial system’s actual possibilities to investigate
cyber harassment are limited. It is important that the legislator recognizes
these deficits and create a legislation that gives citizens a modern and
sufficient protection. In this paper an extension of the rule of criminal
prosecution is proposed regarding slander and insult. According to such
extension the prosecutor would be able to prosecute if the plaintiff specifies
the offence to the prosecutor. With such modification, the insult provision
would be applied to a greater extent and consequently more victims would
obtain redress. A ban of wrongful dissemination of intimate visual
recordings such as nude photos, is also suggested. Such a ban would give
people a better protection for the personal integrity and would be consistent
with Sweden’s positive obligation to protect people's rights under the
ECHR. As an alternative solution to the cyber harassment, an introduction
of an ombudsman is also proposed. The ombudsmen would safeguard the
rights of individuals on the internet. An investigation should also be
appointed to review the judicial system’s actual possibilities to investigate
cyber harassment. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rosén, Mikaela LU
supervisor
organization
alternative title
Cyber harassment – Internet as a new forum for crimes against the personal integrity
course
LAGM01 20152
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Näthat, personlig integritet, straffrätt, cyber harassment, criminal law
language
Swedish
id
8514076
date added to LUP
2016-02-10 11:38:39
date last changed
2016-04-08 14:38:49
@misc{8514076,
  abstract     = {Möjligheterna för att kränka och förtala andra har ökat väsentligt i och med 
internets utveckling under 2000-talet. Idag kan ett uttalande eller en 
integritetskränkande bild spridas över hela världen på bara några sekunder
och möjligheterna att ”ta bort” sådana uttalanden har därigenom förändrats.
Denna uppsats syfte är att granska det svenska straffrättsliga skyddet mot 
näthat och undersöka om det ger ett tillräckligt skydd för den personliga 
integriteten eller om det finns behov att ändra lagstiftningen. Om ett sådant 
behov finns, är syftet att undersöka hur en sådan förändring skulle se ut och 
om den nya lagen i Nya Zeeland skulle kunna vara vägledande i ett sådant 
utformande. Den nyzeeländska Harmful Digital Communications Act 
kriminaliserar kränkande gärningar som begås genom elektronisk 
kommunikation och ger alternativa lösningar på hur näthatet ska begränsas.


De brott som vanligen aktualiseras vid näthat är förtal och förolämpning i 
kap. 5 i BrB, samt olaga hot och ofredande i kap. 4 BrB. I uppsatsen 
identifieras även det straffrättsliga ansvaret i Personuppgiftslagen och Lagen 
om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Det finns emellertid en del 
gärningar som hamnar i en straffrättslig gråzon, där de ovannämnda reglerna 
inte ger ett fullt skydd. Exempel på sådana gärningar är olovligt spridande 
av integritetskränkande bilder eller kränkande kommentarer som inte utgör 
ett direkt hot eller förtalande uppgift. Många ärekränkningsbrott lagförs 
dessutom sällan då dessa inte faller under allmänt åtal, utan åtalas endast 
undantagsvis av åklagare. Det finns även indikationer på att 
utredningsmöjligheterna för vissa brott är begränsade vilket också bidrar till 
att få fall leder till åtal. Det är viktigt att lagstiftaren uppmärksammar dessa 
brister och skapar en lagstiftning som är ger ett modernt och ändamålsenlig 
skydd. I denna uppsats föreslås en utökning av åtalsreglerna för 
ärekränkningsbrott. Utökningen skulle innebära att ärekränkningar faller 
under allmänt åtal om målsägande anger brottet till åtal. Detta skulle 
innebära att fler offer får möjlighet till upprättelse samt att samhället 
markerar allvaret i ärekränkningar. I uppsatsen föreslås även en 
kriminalisering av olovligt spridande av integritetskränkande uppgifter, 
såsom nakenbilder. Ett sådant förbud skulle ge människor ett starkare skydd 
för den personliga integriteten och vara förenligt med den positiva 
skyldigheten Sverige har att tillgodose människors rättigheter enligt EKMR. 
Som en alternativ lösning på näthatsproblematiken föreslås även ett 
införande av en nätombudsman som arbetar med att tillvarata enskildas 
rättigheter på internet. En utredning bör dessutom tillsättas för att undersöka 
polisers och åklagares möjligheter att utreda näthatsbrott.},
  author       = {Rosén, Mikaela},
  keyword      = {Näthat,personlig integritet,straffrätt,cyber harassment,criminal law},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Näthat - Internet som nytt forum för brott mot den personliga integriteten},
  year         = {2016},
}