Låt den rätte logga in. En utredning om straffrättens syn på virtuella sexuella övergrepp.

Abstract

Due to tradition, sexual abuse has always been regarded as a crime that presupposes the perpetrator to perform the relevant act in person. For sexual offences, the relevant act is the sexual component. The legislation on sexual offences aims to protect sexual integrity and the right of self-determination in order to prevent coerced sexual acts on individuals. In June of 2015 The Supreme Court decided a case of online sexual abuse, so-called sextortion. The accused had coerced the victim to carry out sexual acts on herself, streamed via webcam, by threatening to disseminate sexual images of her, should the demands not be met. The Court waived the tradition mentioned above and sentenced the man for sexual abuse of minor. This spring Attunda district court will decide whether sextortion or sexual abuse online also could be considered rape of minor.

The purpose of this essay is to examine the protection of criminal law on online sexual abuse. First of all, the essay considers potential applicable offences and how these cases are decided under the application of law. The aim is also to consider the arguments regarding if online sexual abuse could be considered rape. Hence, in the following section, the study gives an account of how to define what the sexual offence law aims to protect. Further, the article questions what ideas of gender and sexuality the adjudication reflects. In conclusion, the discourses displayed in reasoning and judgements is thus analysed from a gender perspective.

The essay concludes that online sexual abuse generally is considered sexual coercion or sexual abuse of minor. This seems to be the case despite the fact that the sexual acts often correspond to the qualified sexual acts present in physical sexual abuse considered rape. The study suggests that the absent perpetrator prevents the courts from waiving the tradition described above where the perpetrator must have performed the sexual act in person. The actions are still measured by their comparability with vaginal intercourse, a judgement based on heteronormative male sexuality. Lastly, this study highlights how some of the discourses displayed in the judgements reproduce social norms about female sexuality.

Abstract (Swedish)

Enligt tradition har sexualbrotten varit s.k. egenhändiga brott som förutsätter att gärningspersonen själv utfört den relevanta handlingen. För sexualbrotten är det den sexuella komponenten. Sexualbrottslagstiftningen syftar till att skydda den sexuella integriteten och självbestämmanderätten för att förhindra att människor utsätts för påtvingade sexuella handlingar. I juni 2015 avgjordes ett mål i Högsta domstolen om virtuella sexuella övergrepp. Gärningspersonen i målet hade, genom hot om att sprida bilder av sexuell natur, tvingat brottsoffret att utföra sexuella handlingar på sig själv via webbkamera. Domstolen frångick kravet på egenhändighet och dömde för sexuellt övergrepp mot barn. I vår prövas i Attunda tingsrätt huruvida virtuella sexuella övergrepp också kan utgöra våldtäkt mot barn.

Denna uppsats syftar till att utreda skyddet för virtuella sexuella övergrepp inom svensk straffrätt. I framställningen redogörs därför först för vilka brottsrubriceringar som kan bli tillämpliga och hur dessa gärningar bedöms i rättstillämpningen. Avsikten har också varit att undersöka vilka skäl som kan anföras för eller emot att bedöma dessa övergrepp som våldtäkt. I nästkommande avsnitt undersöks därför hur skyddsintresset som ligger till grund för sexualbrottslagstiftningen definieras. En ytterligare frågeställning har varit vilken syn på genus och sexualitet som förmedlas i rättstillämpningen. Avslutningsvis analyseras således de diskurser som framträder i domsskrivningarna ur ett genusperspektiv.

I uppsatsen konstateras att virtuella sexuella övergrepp som regel utgör sexuellt tvång eller sexuellt övergrepp mot barn. Detta trots att de sexuella handlingarna inte sällan överensstämmer med de kvalificerade sexuella handlingar som vid fysiska övergrepp utgör våldtäkt. Uppsatsen antyder att avsaknaden av en gärningsperson på plats hindrar domstolarna ifrån att frångå den ovan beskrivna traditionen om egenhändighet. Gärningarna bedöms fortfarande efter hur lika de är ett vaginalt samlag, en bedömning som utgår ifrån heteronormativ manlig sexualitet. Slutligen belyser uppsatsen hur vissa formuleringar i domskälen reproducerar normer om kvinnlig sexualitet.

• author: Toll, Karolina
• supervisor: Ulrika Andersson
• organization: Department of Law
• alternative title: Let the right one sign in. A study on the protection of criminal law on online sexual abuse.
• course: JURM02 20161
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, sexualbrott, criminal law, online sexual abuse, virtuella sexuella övergrepp, egenhändighet
• language: Swedish
• id: 8874072
• date added to LUP: 2016-06-10 14:46:54
• date last changed: 2016-06-10 14:46:54