Advanced

Vad gör vi med de otillräkneliga? - En rättshistorisk studie av synen på straffansvar och påföljdsreglering för psykiskt störda lagöverträdare

Wester, Frida LU (2016) LAGF03 20161
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
The purpose of this essay is to investigate and illustrate how the legal status of mentally disordered offenders has differed over time under Swedish law.
Specifically, the focus is to investigate how the different dominant schools of the discipline criminal jurisprudence have influenced the legislation with respect to criminal liability and choice of penalty regarding mentally disordered offenders in the Swedish penal codes created in 1864 and 1962. In addition, the purpose is to investigate which of the ideas expressed by the different schools of criminal jurisprudence that can be found in todays proposals of the report SOU 2012:17 with regard to modification of the legislation in respect of mentally disordered offenders. I thereby aim... (More)
The purpose of this essay is to investigate and illustrate how the legal status of mentally disordered offenders has differed over time under Swedish law.
Specifically, the focus is to investigate how the different dominant schools of the discipline criminal jurisprudence have influenced the legislation with respect to criminal liability and choice of penalty regarding mentally disordered offenders in the Swedish penal codes created in 1864 and 1962. In addition, the purpose is to investigate which of the ideas expressed by the different schools of criminal jurisprudence that can be found in todays proposals of the report SOU 2012:17 with regard to modification of the legislation in respect of mentally disordered offenders. I thereby aim to illustrate which ones of the schools ideologies that characterize the modern opinion on mentally disordered offenders legal status.
The essay is written with a historically and evolutionary perspective on the constantly debated, and yet still relevant, dilemma whether mentally disordered offenders at all should be held responsible for their crimes, and if so, which form of penalty should be imposed.
It is possible to discern two dominant schools of criminal jurisprudence with different ideologies that historically have minted the criminal debate, and the process of renewing the legislation in respect of the criminal liability, and the choice of penalty in Sweden. These schools developed in Europe during the 19th and 20th centuries, and they engaged in different opinions about the conditions of criminal liability, and the motives behind penalties. When these schools spread to Sweden, they found devotees who came to represent their ideologies in the Swedish criminal debate, upon which they came to influence the process of renewing the criminal legislation during the 19th and 20th centuries.
An important conclusion in the essay is that all the different schools of criminal jurisprudence have had significant influence on the formation of criminal liability, as well as the regulation of penalties in both the Swedish penal codes, created in 1864 and in 1962. However, they have each dominated the criminal debate and influenced the legislation in different periods. Another conclusion in the essay, is that the schools different ideas regarding the definition of criminal liability, and the motive for penalties can explain the crucial differences in these aspects visible when comparing the two above mentioned Swedish penal codes.
The schools different ideas in this regard can be discernible also in the report SOU 2012:17 on closer inspection of the proposals regarding modification of the legislation in respect of mentally disordered offenders. In the essay, the proposal aiming for accountability as a necessary condition for criminal liability, as well as the proposal aiming for specific protective measures against reoffending, are rigorously evaluated.
The aim to illustrate which one of the schools ideologies that characterize the modern opinion on mentally disordered offenders legal status is fulfilled by reviewing the reasoning, and the arguments, that the investigators claim supporting the proposals, and putting these into the evolutionary perspective as framed in the essay.
To summarize, the conclusions in this regard, the proposal aiming for accountability as a necessary condition for criminal liability, indicate that it is based on ideas formed by the classical, original school of criminal jurisprudence, whereas the proposal aiming for specific protective measures against reoffending, seems to be based on ideas formed by the modern, so called positive school. In conclusion, ideas from both schools can be found in the modern view on mentally disordered offenders legal status. (Less)
Abstract (Swedish)
Uppsatsens syfte är att belysa hur psykiskt störda lagöverträdares straffrättsliga ställning förändrats över tid.
Framställningen fokuserar på att studera hur de straffrättsvetenskapliga skolornas ideologiska synsätt påverkat den svenska lagregleringen avseende straffansvar och påföljder för denna grupp i 1864 års strafflag och 1962 års brottsbalk. Därutöver undersöks vilka av skolornas idéer som kommer till uttryck i betänkandet SOU 2012:17 och därmed kan sägas prägla synen på straffrättsligt ansvar och påföljd vid psykisk störning idag. Uppsatsen anlägger såväl ett rättshistoriskt som ett rättsutvecklingsperspektiv på den historiskt sett ständigt omdebatterade, och än idag aktuella, frågan om psykiskt störda lagöverträdare... (More)
Uppsatsens syfte är att belysa hur psykiskt störda lagöverträdares straffrättsliga ställning förändrats över tid.
Framställningen fokuserar på att studera hur de straffrättsvetenskapliga skolornas ideologiska synsätt påverkat den svenska lagregleringen avseende straffansvar och påföljder för denna grupp i 1864 års strafflag och 1962 års brottsbalk. Därutöver undersöks vilka av skolornas idéer som kommer till uttryck i betänkandet SOU 2012:17 och därmed kan sägas prägla synen på straffrättsligt ansvar och påföljd vid psykisk störning idag. Uppsatsen anlägger såväl ett rättshistoriskt som ett rättsutvecklingsperspektiv på den historiskt sett ständigt omdebatterade, och än idag aktuella, frågan om psykiskt störda lagöverträdare överhuvudtaget bör hållas straffrättsligt ansvariga och vilken brottspåföljd som i sådant fall skall utdömas.
Det går att urskilja två dominerande straffrättsvetenskapliga skolor med olikartade ideologiska ståndpunkter som historiskt sett präglat debatten och arbetet med strafflagstiftningen avseende denna fråga i Sverige. Dessa skolor, eller inriktningar, av straffrättsvetenskapen växte fram under 1800–talets respektive 1900-talets början. De utvecklades i Europa och sysselsatte sig främst med frågor om hur straffansvaret skulle definieras och brottspåföljder motiveras. När skolorna spreds till Sverige och fick anhängare även här kom dessa att företräda skolornas idéer och synsätt i den svenska straffrättsdebatten, varpå de fick inverkan på arbetet med att reformera strafflagstiftningen.
Uppsatsen kommer till slutsatsen att de straffrättsvetenskapliga skolorna haft betydande påverkan på utformningen av straffansvar och påföljdsreglering i både strafflagen och brottsbalken. Avgörande faktorer för de stora skillnaderna i lagarnas utformning av ansvar och straffrättsliga påföljder konstateras vara att de respektive skolorna dominerat den svenska straffrättsliga debatten under olika tidsperioder samt deras mycket olikartade synsätt både ifråga om hur straffansvaret skall definieras och motiven för straffrättsliga påföljder.
Skolornas olikartade idéer kring straffansvar och påföljdsmotiv konstateras efter närmare studier av betänkandet SOU 2012:17 även kunna spåras i dess nutida förslag till förändrad strafflagstiftning för psykiskt störda lagöverträdare. I uppsatsen studeras förslagen om återinförande av ett tillräknelighetsrekvisit, dvs. krav på grundläggande ansvarsförmåga hos gärningsmannen, som ytterligare straffrättslig ansvarsförutsättning samt särskilda skyddsåtgärder för att tillgodose behovet av samhällsskydd mot risken för framtida brottslighet begången av gärningsmän som förklarats otillräkneliga.
Avseende uppsatsens syfte att studera vilka av skolornas ideologier som kan sägas prägla synen på straffrättsligt ansvar och påföljd för psykiskt störda lagöverträdare idag konstateras utredarnas argument och resonemang bakom dessa förslag kunna ge viktig vägledning. Efter att ha redogjort för dessa sätts förslagen in i ett rättshistoriskt och ideologiskt perspektiv och ett par sammanfattande slutsatser dras.
Sammanfattningsvis konstaterar jag att förslaget om återinförande av ett tillräknelighetskriterium ger stöd för slutsatsen att vi idag gått ifrån den positiva skolans syn på straffansvar vid psykisk störning, vilken var förhärskande vid brottsbalkens tillkomst, till förmån för en återgång till den klassiska skolans idéer i detta avseende. Förslaget om särskilda skyddsåtgärder visar dock på att den positiva skolans idé om samhällsskydd som överordnat straffrättsligt intressse fortfarande idag är av stor betydelse. Utredarnas betoning av såväl samhällsskydd som behovet av en etisk och rättfärdig ansvarsprövning så som principiella intressen för straffrättslig lagstiftning avseende psykiskt störda lagöverträdare ger stöd för slutsatsen att synen på ansvar och påföljd idag präglas av idéer från både den klassiska och den positiva skolan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wester, Frida LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20161
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt, criminal law, psykiskt störda lagöverträdare, straffansvar, straffrättsvetenskap
language
Swedish
id
8874089
date added to LUP
2016-07-04 09:11:05
date last changed
2016-07-04 09:11:05
@misc{8874089,
  abstract     = {The purpose of this essay is to investigate and illustrate how the legal status of mentally disordered offenders has differed over time under Swedish law. 
Specifically, the focus is to investigate how the different dominant schools of the discipline criminal jurisprudence have influenced the legislation with respect to criminal liability and choice of penalty regarding mentally disordered offenders in the Swedish penal codes created in 1864 and 1962. In addition, the purpose is to investigate which of the ideas expressed by the different schools of criminal jurisprudence that can be found in todays proposals of the report SOU 2012:17 with regard to modification of the legislation in respect of mentally disordered offenders. I thereby aim to illustrate which ones of the schools ideologies that characterize the modern opinion on mentally disordered offenders legal status. 
 The essay is written with a historically and evolutionary perspective on the constantly debated, and yet still relevant, dilemma whether mentally disordered offenders at all should be held responsible for their crimes, and if so, which form of penalty should be imposed. 
 It is possible to discern two dominant schools of criminal jurisprudence with different ideologies that historically have minted the criminal debate, and the process of renewing the legislation in respect of the criminal liability, and the choice of penalty in Sweden. These schools developed in Europe during the 19th and 20th centuries, and they engaged in different opinions about the conditions of criminal liability, and the motives behind penalties. When these schools spread to Sweden, they found devotees who came to represent their ideologies in the Swedish criminal debate, upon which they came to influence the process of renewing the criminal legislation during the 19th and 20th centuries. 
 An important conclusion in the essay is that all the different schools of criminal jurisprudence have had significant influence on the formation of criminal liability, as well as the regulation of penalties in both the Swedish penal codes, created in 1864 and in 1962. However, they have each dominated the criminal debate and influenced the legislation in different periods. Another conclusion in the essay, is that the schools different ideas regarding the definition of criminal liability, and the motive for penalties can explain the crucial differences in these aspects visible when comparing the two above mentioned Swedish penal codes. 
 The schools different ideas in this regard can be discernible also in the report SOU 2012:17 on closer inspection of the proposals regarding modification of the legislation in respect of mentally disordered offenders. In the essay, the proposal aiming for accountability as a necessary condition for criminal liability, as well as the proposal aiming for specific protective measures against reoffending, are rigorously evaluated. 
 The aim to illustrate which one of the schools ideologies that characterize the modern opinion on mentally disordered offenders legal status is fulfilled by reviewing the reasoning, and the arguments, that the investigators claim supporting the proposals, and putting these into the evolutionary perspective as framed in the essay. 
 To summarize, the conclusions in this regard, the proposal aiming for accountability as a necessary condition for criminal liability, indicate that it is based on ideas formed by the classical, original school of criminal jurisprudence, whereas the proposal aiming for specific protective measures against reoffending, seems to be based on ideas formed by the modern, so called positive school. In conclusion, ideas from both schools can be found in the modern view on mentally disordered offenders legal status.},
  author       = {Wester, Frida},
  keyword      = {straffrätt,criminal law,psykiskt störda lagöverträdare,straffansvar,straffrättsvetenskap},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vad gör vi med de otillräkneliga? - En rättshistorisk studie av synen på straffansvar och påföljdsreglering för psykiskt störda lagöverträdare},
  year         = {2016},
}