Advanced

EU:s rättighetsstadga och horisontell direkt effekt – särskilt om de rättigheter som knyter an till anställningsförhållandet

Strandborg, Axel LU (2016) LAGF03 20161
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
The purpose of this thesis is to investigate whether the workers’ rights, enshrined in Title IV of the EU Charter of Fundamental Rights, can be invoked directly in proceedings between private parties, i.e. whether the provisions are capable of having horizontal direct effect. The entitlement of workers to annual paid leave under article 31(2) of the Charter can be mentioned as an example of the rights enshrined in Title IV.

The thesis begins by describing the content and scope of the Charter, and then proceeds to examine various levels of horizontal effect and their differences. It then focuses on the provisions of the Charter and their potential horizontal direct effect. In this regard, the case law of the European Court of Justice is... (More)
The purpose of this thesis is to investigate whether the workers’ rights, enshrined in Title IV of the EU Charter of Fundamental Rights, can be invoked directly in proceedings between private parties, i.e. whether the provisions are capable of having horizontal direct effect. The entitlement of workers to annual paid leave under article 31(2) of the Charter can be mentioned as an example of the rights enshrined in Title IV.

The thesis begins by describing the content and scope of the Charter, and then proceeds to examine various levels of horizontal effect and their differences. It then focuses on the provisions of the Charter and their potential horizontal direct effect. In this regard, the case law of the European Court of Justice is carefully studied.

With the Court’s case law and the wording of the articles in mind, it is concluded that most of the provisions in Title IV of the Charter probably are incapable of being applied directly in horizontal disputes. The thesis then tries to answer whether this position reflects a reasonable balance between the competing interests which are at stake.

It is argued that the Court’s restrictive approach towards the horizontality of the Charter is justified with regard to legal certainty and the institutional equilibrium within the EU. At the same time, it is acknowledged that the protection of workers’ rights within the scope of private law relationships remains essential in order for the EU to reach its social objectives. Thus, alternative ways of safeguarding those rights are highlighted. (Less)
Abstract (Swedish)
Syftet med uppsatsen är att utreda om arbetstagare kan åberopa rättigheterna i avdelning IV i EU:s rättighetsstadga direkt gentemot enskilda arbetsgivare, det vill säga om rättigheterna har horisontell direkt effekt. Som exempel på en rättighet i stadgans avdelning IV kan nämnas varje arbetstagares rätt till årlig betald semester i artikel 31.2.

Efter en genomgång av rättighetsstadgans innehåll och tillämpningsområde beskrivs olika nivåer av horisontell effekt och vad som skiljer dem åt. Därefter fokuserar uppsatsen på just rättighetsstadgans bestämmelser och huruvida de har horisontell direkt effekt eller ej. EU-domstolens praxis på området ägnas särskild uppmärksamhet.

Med utgångspunkt i EU-domstolens praxis och artiklarnas... (More)
Syftet med uppsatsen är att utreda om arbetstagare kan åberopa rättigheterna i avdelning IV i EU:s rättighetsstadga direkt gentemot enskilda arbetsgivare, det vill säga om rättigheterna har horisontell direkt effekt. Som exempel på en rättighet i stadgans avdelning IV kan nämnas varje arbetstagares rätt till årlig betald semester i artikel 31.2.

Efter en genomgång av rättighetsstadgans innehåll och tillämpningsområde beskrivs olika nivåer av horisontell effekt och vad som skiljer dem åt. Därefter fokuserar uppsatsen på just rättighetsstadgans bestämmelser och huruvida de har horisontell direkt effekt eller ej. EU-domstolens praxis på området ägnas särskild uppmärksamhet.

Med utgångspunkt i EU-domstolens praxis och artiklarnas utformning, dras slutsatsen att många av bestämmelserna i stadgans avdelning IV troligen inte kan tillämpas direkt i tvister mellan enskilda. Här uppkommer då frågan om rättsläget återspeglar en rimlig balans mellan de olika intressen som står mot varandra.

Hänsyn till rättssäkerheten för enskilda och den institutionella jämvikten inom EU, motiverar och rättfärdigar enligt uppsatsen EU-domstolens restriktiva inställning till rättighetsstadgans horisontella effekt. Samtidigt konstateras att det är av stor vikt att grundläggande rättigheter upprätthålls också i privaträttsliga sammanhang för att EU ska uppnå sina sociala målsättningar. I den mån horisontell direkt effekt inte anses lämplig, påminns därför om andra möjliga vägar för att ge grundläggande rättigheter verkan i det rättsliga förhållandet mellan enskilda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Strandborg, Axel LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20161
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
EU-rätt, EU law, horisontell direkt effekt, horizontal direct effect, rättighetsstadgan, EU Charter of Fundamental Rights
language
Swedish
id
8874128
date added to LUP
2016-07-04 09:09:35
date last changed
2016-07-04 09:09:35
@misc{8874128,
  abstract     = {Syftet med uppsatsen är att utreda om arbetstagare kan åberopa rättigheterna i avdelning IV i EU:s rättighetsstadga direkt gentemot enskilda arbetsgivare, det vill säga om rättigheterna har horisontell direkt effekt. Som exempel på en rättighet i stadgans avdelning IV kan nämnas varje arbetstagares rätt till årlig betald semester i artikel 31.2.

Efter en genomgång av rättighetsstadgans innehåll och tillämpningsområde beskrivs olika nivåer av horisontell effekt och vad som skiljer dem åt. Därefter fokuserar uppsatsen på just rättighetsstadgans bestämmelser och huruvida de har horisontell direkt effekt eller ej. EU-domstolens praxis på området ägnas särskild uppmärksamhet.

Med utgångspunkt i EU-domstolens praxis och artiklarnas utformning, dras slutsatsen att många av bestämmelserna i stadgans avdelning IV troligen inte kan tillämpas direkt i tvister mellan enskilda. Här uppkommer då frågan om rättsläget återspeglar en rimlig balans mellan de olika intressen som står mot varandra.

Hänsyn till rättssäkerheten för enskilda och den institutionella jämvikten inom EU, motiverar och rättfärdigar enligt uppsatsen EU-domstolens restriktiva inställning till rättighetsstadgans horisontella effekt. Samtidigt konstateras att det är av stor vikt att grundläggande rättigheter upprätthålls också i privaträttsliga sammanhang för att EU ska uppnå sina sociala målsättningar. I den mån horisontell direkt effekt inte anses lämplig, påminns därför om andra möjliga vägar för att ge grundläggande rättigheter verkan i det rättsliga förhållandet mellan enskilda.},
  author       = {Strandborg, Axel},
  keyword      = {EU-rätt,EU law,horisontell direkt effekt,horizontal direct effect,rättighetsstadgan,EU Charter of Fundamental Rights},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {EU:s rättighetsstadga och horisontell direkt effekt – särskilt om de rättigheter som knyter an till anställningsförhållandet},
  year         = {2016},
}