Advanced

Gärningsman eller galning? En granskning av argument i förarbeten och doktrin kring ett återinförande av tillräknelighetskravet i svensk rätt.

Hjortzberg, Filippa LU (2016) JURM02 20161
Department of Law
Abstract (Swedish)
Sammanfattning
Ett krav på s.k. tillräknelighet, dvs. en slags ansvarsförmåga, för straffansvar är inte på något sätt främmande i svensk rätt. De straffrättsliga regleringarna i vårt land har dock utvecklats och förändrats under lång tid och straffrätten har därför sett olika ut under olika perioder. Ett tillräknelighetskrav för straffansvar fanns i svensk rätt innan brottsbalken trädde ikraft år 1965 och kravet därmed togs bort. Idag har vi inget krav på tillräknelighet för straffansvar och vår reglering är därmed mycket unik i världen. Ända sedan kravet togs bort har det dock flitigt diskuterats i såväl förarbeten som doktrin huruvida ett återinförande bör ske. Många argument, både för och mot ett återinförande, har presenterats genom... (More)
Sammanfattning
Ett krav på s.k. tillräknelighet, dvs. en slags ansvarsförmåga, för straffansvar är inte på något sätt främmande i svensk rätt. De straffrättsliga regleringarna i vårt land har dock utvecklats och förändrats under lång tid och straffrätten har därför sett olika ut under olika perioder. Ett tillräknelighetskrav för straffansvar fanns i svensk rätt innan brottsbalken trädde ikraft år 1965 och kravet därmed togs bort. Idag har vi inget krav på tillräknelighet för straffansvar och vår reglering är därmed mycket unik i världen. Ända sedan kravet togs bort har det dock flitigt diskuterats i såväl förarbeten som doktrin huruvida ett återinförande bör ske. Många argument, både för och mot ett återinförande, har presenterats genom åren utan att någon större förändring har skett.

Det senaste förslaget på förändring lades för ett par år sedan fram genom Psykiatrilagsutredningens betänkande SOU 2012:17, där det föreslås att ett tillräknelighetskrav bör återinföras. Det är dock tydligt, både i förslaget, i andra förarbeten samt i doktrin att frågan knappast är oproblematisk och att det finns starka skäl både för och mot en straffrättslig förändring.

Uppsatsen tar sikte på några av de främsta argumenten som återkommande har lagts fram kring ett återinförande av tillräknelighetskravet. Dessa ska analyseras och till viss del ifrågasättas. Utredningen tar utgångspunkt i några traditionella straffrättsliga principer, internationella jämförelser samt moraliska aspekter. Dessutom ska vikten av att ha en moraliskt försvarbar straffreglering belysas. I samband med detta studeras också huruvida en tillräknelighetsreglering vore förenlig med moraliska värderingar kring ansvar.

De olika argumenten pekar åt olika håll, vilket beror på olika intressekonflikter som omöjligen alla kan tillgodoses tillfullo vid en lagändring. En intresseavvägning dem emellan är därför mycket relevant för att se vilka argument som tycks väga tyngst. Vid en analys av de olika intressena märks snart att de flesta argumenten bottnar i en önskan dels om en reglering som förebygger brott, dels som behandlar de personer som har begått brott. Två intressen som båda har ansetts mycket eftersträvansvärda och som diskuterades kring redan vid brottsbalkens tillkomst. (Less)
Abstract
Abstract
Criminal legislation in Sweden has evolved and changed over the years. Requirements on accountability for criminal liability has previously been part of Swedish Law. However, since the enactment of the Swedish criminal code, enforced in 1965, the regulations removed the insanity and diminished responsibility defence, thereby making Swedish Law quite unique. Ever since the removal of this accountability requirement from the Swedish Law, its’ reinstatement has been widely debated. Numerous strong arguments for and against a penal change have been presented in both the preliminary and doctrinal stages, without any significant changes.

The most recent proposal for change, presented a couple of years ago through an inquiry report... (More)
Abstract
Criminal legislation in Sweden has evolved and changed over the years. Requirements on accountability for criminal liability has previously been part of Swedish Law. However, since the enactment of the Swedish criminal code, enforced in 1965, the regulations removed the insanity and diminished responsibility defence, thereby making Swedish Law quite unique. Ever since the removal of this accountability requirement from the Swedish Law, its’ reinstatement has been widely debated. Numerous strong arguments for and against a penal change have been presented in both the preliminary and doctrinal stages, without any significant changes.

The most recent proposal for change, presented a couple of years ago through an inquiry report SOU 2012:17 by ”Psykiatrilagsutredningen”, proposed that the accountability requirement should be reinstated. It is clear though, in both the proposal as well as in other preliminary work involved, that problems exist with reinstating the Act.

This essay focuses on some of the main arguments that repeatedly have been presented regarding the reinstatement of the accountability requirement. These will be analyzed and to some extent questioned. The report in based on a few traditional principles of criminal law, international comparisons and moral aspects. In addition, the importance of having a morally justifiable punishment regulation is acknowledged. In connection with this it is evaluated wether the accountability regulations should coincide with the moral values regarding responsibility.

There are various arguments, both for and against a penal change, due to various conflicts of interest that can not possibly all be met fully by a legislative amendment. An analysis of the different interests is therefore very relevant to see what arguments seem to be the strongest. The analysis soon indicates that the various arguments and different interests all derive from a desire both for a regulation to prevent crimes, but also the posibility of providing the offender with treatment under the National Mental Health Act. Two interests which have been considered highly desirable and discussed already when the Criminal code was enforced in the 60’s. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hjortzberg, Filippa LU
supervisor
organization
course
JURM02 20161
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Tillräknelighet, Otillräknelighet, Ansvar, Straffansvar
language
Swedish
id
8874395
date added to LUP
2016-06-14 10:46:40
date last changed
2016-06-14 10:46:40
@misc{8874395,
  abstract     = {Abstract
Criminal legislation in Sweden has evolved and changed over the years. Requirements on accountability for criminal liability has previously been part of Swedish Law. However, since the enactment of the Swedish criminal code, enforced in 1965, the regulations removed the insanity and diminished responsibility defence, thereby making Swedish Law quite unique. Ever since the removal of this accountability requirement from the Swedish Law, its’ reinstatement has been widely debated. Numerous strong arguments for and against a penal change have been presented in both the preliminary and doctrinal stages, without any significant changes.

The most recent proposal for change, presented a couple of years ago through an inquiry report SOU 2012:17 by ”Psykiatrilagsutredningen”, proposed that the accountability requirement should be reinstated. It is clear though, in both the proposal as well as in other preliminary work involved, that problems exist with reinstating the Act. 

This essay focuses on some of the main arguments that repeatedly have been presented regarding the reinstatement of the accountability requirement. These will be analyzed and to some extent questioned. The report in based on a few traditional principles of criminal law, international comparisons and moral aspects. In addition, the importance of having a morally justifiable punishment regulation is acknowledged. In connection with this it is evaluated wether the accountability regulations should coincide with the moral values regarding responsibility.

There are various arguments, both for and against a penal change, due to various conflicts of interest that can not possibly all be met fully by a legislative amendment. An analysis of the different interests is therefore very relevant to see what arguments seem to be the strongest. The analysis soon indicates that the various arguments and different interests all derive from a desire both for a regulation to prevent crimes, but also the posibility of providing the offender with treatment under the National Mental Health Act. Two interests which have been considered highly desirable and discussed already when the Criminal code was enforced in the 60’s.},
  author       = {Hjortzberg, Filippa},
  keyword      = {Tillräknelighet,Otillräknelighet,Ansvar,Straffansvar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Gärningsman eller galning? En granskning av argument i förarbeten och doktrin kring ett återinförande av tillräknelighetskravet i svensk rätt.},
  year         = {2016},
}