Bulvanen och huvudmannen bakom - En studie kring den faktiske företrädarens straffrättsliga ansvar

Abstract

Economic crime has played an increasingly significant role in our modern society. Crime perpetrated within companies are becoming more of a social problem, not least when it comes to organized crime. It has become of greater importance, how to hold the persons who commit crimes within a company accountable for their deeds.

Based on this purpose, certain principles for criminal responsibility within a company has been created, to make those persons within a company, who has the opportunity to prevent crime, responsible for criminal activity (Sv. Företagaransvar).

Not only to the legal representative of the company, that you might usually refer to when talking about a company`s leading management, such as the board or the CEO, can be held accountable when using this principle.
Another legal principle has also been created to access the main perpetrator behind the criminal activity in those cases when he or she conceals their involvement behind a representative that has no real power over the
management over the company. Through this legal entity or principle (Sv. principen om faktiskt företrädarskap), you can hold even those who are not legal representatives to account.

Problems have arisen, however, regarding the interpretation and application of these two principles. A certain ambiguity as to how extensive the responsibility for the representative of the company is for crimes committed
within the business is not fully clear within the Swedish legal system. On the basis of this problem, the present study aims to investigate how these principles relate to the basic principles of criminalization and legality (Sv. principer för kriminalisering och legalitet). Therefore a legal perspective has been adopted, which means to analyze how the legal field of criminal responsibility within a company relates to principles of legality such as a predictable legal order and the principle that no one should be punished forcrimes that are not statutory.

After a review of the legal framework, case law and doctrine, a number of conclusions has been drawn regarding how principles of criminal responsibility within a company correlates with the basic criminal responsibility according to Swedish penal law. It seems basic requirements for criminal responsibility are sometimes abandoned when applied on
crimes within a company. Uncertainty prevails about when responsibility for criminal behavior within a company shall be applied. Older judgments, based on laws that no longer apply, has endured as the present legal order although it is questionable whether it is equally applicable to today's crime cases.

Conclusions to be drawn from the study implies that responsibility for crimes within a company actually seems to have evolved recently. The High Court of Sweden has made it clear that the principle of legality and criminalization also applies to crimes within a company, which implies that we may be evolving against a more predictive legal order in this area. One can also argue for a more restrictive application of the principle of criminal responsibility within a company (Sv. Företagaransvaret).

Although the principles of law in this area seems to have evolved towards a brighter and more secure legal future, there is still interpretation and implementation difficulties. The legal situation is so unclear that it is a problem of it self in terms of legality. It would be of great importance if those with the legislative or judicial power raised the issue on its agenda.

Abstract (Swedish)

Den ekonomiska brottsligheten har fått en allt mer markant roll i dagens rättssamhälle. Brottslighet som förövas inom bolag blir allt mer av ett samhällsproblem, inte minst när det gäller brottslighet i organiserad form. Av allt större vikt blir då hur man ställer de personer som begår brott inom ett bolag till ansvar för sina gärningar.

Utifrån detta syfte har principen om företagaransvar tillkommit med ändamålet att den eller de personer inom ett bolag, som har en faktisk möjlighet att förhindra brott och ansvara för att brottslig verksamhet inte bedrivs, ställs till ansvar. Genom denna princip kan man, under vissa förutsättningar, ställa företagsledningen till ansvar.

Med företagsledningen åsyftas inte bara de legala företrädare för bolaget som man kanske vanligtvis menar när man pratar om företagsledningen, så som styrelse eller verkställande direktör. Det har även utarbetats en princip för att komma åt de huvudmän bakom brottslig verksamhet som döljer sin medverkan bakom en bulvan, principen om faktiskt företrädarskap. Genom denna rättsfigur kan man se till den tilltalades maktposition och faktiska inflytande över verksamheten och ådöma även den som inte är legal företrädare till ansvar.

Problematik har dock uppstått vad gäller tolkning och tillämpning av dessa båda principer. En viss oklarhet råder hur pass omfattande ansvar företagaren har för brott begångna inom verksamheten, huruvida sedvanliga krav på till exempel subjektiv täckning och brottsbeskrivningsenlighet även gäller vid tillämpning av företagaransvaret och faktiskt företrädarskap och när företagaransvaret egentligen ska tillämpas.

Utifrån denna problematik har förevarande studie haft som syfte att utreda hur företagaransvaret och principen om faktiskt företrädarskap förhåller sig till de sedvanliga principerna om gärningsmannaskap och kriminalisering. Med det oklara rättsläget som utgångspunkt, har ett rättssäkerhetsperspektiv antagits, för att analysera hur rättsområdet förhåller sig till legalitetsprincipens krav på förutsebarhet och att ingen ska kunna straffas för brott som inte finns lagstadgat.

Efter en genomgång av förarbeten, praxis och doktrin, har ett antal slutsatser dragits avseende hur företagaransvaret och principen om faktiskt företrädarskap korrelerar med det sedvanliga gärningsmannaansvaret. Grundläggande krav på subjektiv täckning och brottsbeskrivningsenlighet har ibland frångåtts när man tillämpat principerna, vilket resulterat i ett närmast strikt ansvar. Oklarhet råder om när företagaransvaret ska tillämpas i förhållande till det sedvanliga gärningsmannaansvaret. Äldre praxis, baserad på utgången lagstiftning, har levt kvar som rättsbildande även om det kan ifrågasättas om den är lika tillämplig på dagens brottslighet.

Slutsatser som kan dras av studien medför att företagaransvaret och principen om faktiskt företrädarskap tycks ha utvecklats under senare tid. HD har, visserligen i en skiljaktig motivering, klargjort att legalitetsprincipen gäller även för dessa principer vilket medför att synen på företagaransvaret som strikt, eventuellt kan frångås och att kravet på subjektiva rekvisit alltjämt gäller även på brott inom juridisk person. Man kan också argumentera för en mer restriktiv tillämpning av företagaransvaret, på fall av äkta underlåtenhetsbrott.

Även om rättstillämpningen på området tycks ha utvecklats mot en klarare och mer rättssäker tillämpning, råder fortfarande tolknings- och tillämpningssvårigheter. Att rättsläget är så pass oklart är i sig ett problem ur om man ser till förutsebarhet och legalitet. Det skulle vara av stor vikt och gynnande ur rättssäkerhetssynpunkt om lagstiftande eller dömande makt lyfte problematiken på sin dagordning.

• author: Roubert, Malin
• supervisor: Helén Örnemark Hansen
• organization: Department of Law
• course: JURM02 20161
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, criminal law, rättsvetenskap, företagaransvar, faktisk företrädare, bulvan
• language: Swedish
• id: 8874424
• date added to LUP: 2016-06-17 14:50:49
• date last changed: 2016-06-17 14:50:49