Advanced

Analys av dricksvattenproducenters faro- och riskidentifiering - förbises alarmerande miljögifter i råvatten?

Grünfeld, Johanna LU (2016) MVEK02 20161
Studies in Environmental Science
Abstract
This study examines drinking water producer’s performance of hazard and risk analyses and how they take emerging chemicals into account. The high-profile cases in 2011-2013 with PFOS contaminating drinking water in Kallinge, Botkyrka and Uppsala highlighted the problem of emerging chemicals in sources of drinking water. Through literature study and analysis of performed hazard and risk analyses from four drinking water producers in southern Sweden, this study shows a lack of specificity and quality among analyses. This could be related to the guidance’s from associated authorities which suggests a subjective way of assessment, something that is likely to overlook significant risks such as harmful chemicals. Because water producers are... (More)
This study examines drinking water producer’s performance of hazard and risk analyses and how they take emerging chemicals into account. The high-profile cases in 2011-2013 with PFOS contaminating drinking water in Kallinge, Botkyrka and Uppsala highlighted the problem of emerging chemicals in sources of drinking water. Through literature study and analysis of performed hazard and risk analyses from four drinking water producers in southern Sweden, this study shows a lack of specificity and quality among analyses. This could be related to the guidance’s from associated authorities which suggests a subjective way of assessment, something that is likely to overlook significant risks such as harmful chemicals. Because water producers are self-responsible for the hazard analysis the guidelines have to put a greater demand to define the potential risk of emerging chemicals in raw water. That drinking water producers have most responsibility of such an important task as ensuring chemical-free drinking water is a particular problem since previous studies have identified lack of expertise among performers, something that is crucial to manage identify emerging chemicals. To solve the problem with exclusion of emerging chemicals the spectrum of chemicals in hazard and risk analyses must include more chronically toxic chemicals. It also requires improved guidance and more explicit demands, but first of all the problems has to be enlightened and prioritized. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Faro- och riskidentifiering i råvatten - förbises alarmerande miljögifter?

I ett land som Sverige borde man kunna känna sig trygg med att myndigheter och dricksvattenproducenter uppbjudit alla krafter för att garantera ett rent dricksvatten. Av denna studie verkar det som att så inte är fallet och att systemet som ska förebygga miljögifter i dricksvatten är för ostrukturerat och oprioriterat. Med dagens system verkar finnas en påtaglig risk att det i flera vattentäkter finns i miljögifter som vi inte känner till. Miljögifter som aldrig analyseras, trots att de kan ge toxiska långtidseffekter som cancer och utvecklingssvårigheter.

Under åren 2011-2013 gjordes chockerande upptäckter av höga halter perfluoroktansulfonat-föroreningar... (More)
Faro- och riskidentifiering i råvatten - förbises alarmerande miljögifter?

I ett land som Sverige borde man kunna känna sig trygg med att myndigheter och dricksvattenproducenter uppbjudit alla krafter för att garantera ett rent dricksvatten. Av denna studie verkar det som att så inte är fallet och att systemet som ska förebygga miljögifter i dricksvatten är för ostrukturerat och oprioriterat. Med dagens system verkar finnas en påtaglig risk att det i flera vattentäkter finns i miljögifter som vi inte känner till. Miljögifter som aldrig analyseras, trots att de kan ge toxiska långtidseffekter som cancer och utvecklingssvårigheter.

Under åren 2011-2013 gjordes chockerande upptäckter av höga halter perfluoroktansulfonat-föroreningar (PFOS) i dricksvattentäkter i bland annat Kallinge, Uppsala och Botkyrka. Trots att det tidigare forskats minimalt på PFOS och andra perfluorerade ämnen hade riskerna med ämnena varit kända i mer än 10 år, dessutom producerats i cirka 60 år, innan de av nästintill en slump till slut upptäcktes. PFOS tillhör gruppen kemikalier som på engelska benämns Chemicals of emerging concern (CECs) men som översatts till alarmerande miljögifter. Förutom perfluorerade ämnen ingår bland annat läkemedelsrester, rengöringskemikalier och olika hormonstörande ämnen. Alarmerande ämnen definieras av just det som visat sig vara problematiken med PFOS – de är inte allmänt övervakade i miljön och ingår oftast inte i rutinmässiga vattenkvalitetsanalyser trots att de kan orsaka kända eller misstänkta skadliga effekter på miljö och människors hälsa.
De som har ansvar för att försäkra att dricksvattnet är rent från kemikalier samt att utreda vattenkvaliteten och potentiella hot mot denna är enligt lag dricksvattenproducenterna. För att kunna identifiera och förebygga risker och faror i råvatten (obehandlat vattnen från täkten) och produktion finns ett antal metodiker där fyra centrala är faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP), vattenskyddsområde med riskinventering, risk- och sårbarhetsanalys och råvattenkontroll. Trots att det är med de här verktygen dricksvattenproducenter ska kunna identifiera och förebygga föroreningsrisker tyder PFOS-fallen på att man inte inkluderar alarmerande miljögifter.
För att försöka identifiera potentiella systematiska problem har jag i min studie undersökt hur metodikerna för faro- och riskanalys behandlar alarmerande miljögifter, samt hur dricksvattenproducenter tillämpar metodikerna. Detta genom att analysera, dels vägledningar från exempelvis Livsmedelsverket och branschorganisationen Svenskt Vatten, och dels fyra insamlade faro- och riskanalyser från dricksvattenproducenter i Skåne och Blekinge. Resultaten visar på att metoderna för risk- och faroidentifiering bygger på subjektiva bedömningar och att utförarna råds utgå ifrån egna erfarenheter och värderingar utifrån fackkunskap. Vägledningarna är i allmänhet otydliga och ospecifika. Att det finns en problematik med detta kan tolkas av dricksvattenproducenternas ospecificerade och allmänna risker samt den varierande kvaliteten och omfattningen av de olika underlagen. Tidigare studier har dessutom visat på en utbredd kunskapsbrist hos utförare av faroanalys internationellt. Att man identifierar och fastställer signifikanta faror utifrån egen bedömningsförmåga riskerar därför att personal med otillräcklig kompetens missar väsentliga risker. Varken i vägledningar eller i undersökta risk- och faroanalyser finns tecken på hänsyn till alarmerande miljögifter eller verksamheter som kan tänkas använda okända ämnen generellt.
Det står alltså klart att de förebyggande metodikerna måste bli tydligare. Mer fokus måste läggas på alarmerande miljögifter och hur man ska kunna koppla olika verksamheter till specifika miljögifter. Det smala spektrumet av kemikalier som analyseras måste breddas och inkludera fler kroniskt toxiska miljögifter. Det finns flera konkreta lösningar, bland annat utökade lagkrav, bättre tillsyn och utbildning i utförande av faro- och riskanalys. Först måste dock problematiken uppmärksammas och prioriteras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Grünfeld, Johanna LU
supervisor
organization
course
MVEK02 20161
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
Swedish
id
8876747
date added to LUP
2016-06-09 13:14:43
date last changed
2016-06-09 13:14:43
@misc{8876747,
  abstract     = {This study examines drinking water producer’s performance of hazard and risk analyses and how they take emerging chemicals into account. The high-profile cases in 2011-2013 with PFOS contaminating drinking water in Kallinge, Botkyrka and Uppsala highlighted the problem of emerging chemicals in sources of drinking water. Through literature study and analysis of performed hazard and risk analyses from four drinking water producers in southern Sweden, this study shows a lack of specificity and quality among analyses. This could be related to the guidance’s from associated authorities which suggests a subjective way of assessment, something that is likely to overlook significant risks such as harmful chemicals. Because water producers are self-responsible for the hazard analysis the guidelines have to put a greater demand to define the potential risk of emerging chemicals in raw water. That drinking water producers have most responsibility of such an important task as ensuring chemical-free drinking water is a particular problem since previous studies have identified lack of expertise among performers, something that is crucial to manage identify emerging chemicals. To solve the problem with exclusion of emerging chemicals the spectrum of chemicals in hazard and risk analyses must include more chronically toxic chemicals. It also requires improved guidance and more explicit demands, but first of all the problems has to be enlightened and prioritized.},
  author       = {Grünfeld, Johanna},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Analys av dricksvattenproducenters faro- och riskidentifiering - förbises alarmerande miljögifter i råvatten?},
  year         = {2016},
}