Advanced

Mögelanalys, fuktmodellering och bestämning av fuktegenskaper med avjämningsmassa över cTrap

Sonestedt, John LU and Svensson, Kristoffer LU (2016) In TVBM VBM820 20161
Division of Building Materials
Abstract (Swedish)
Under arbetet har en ny emissionsspärr, cTrap undersökts. cTrap appliceras för att förbättra inomhusluften genom att enkelsidigt absorbera önskade biprodukter från byggnadsdelar. cTrap har testats angående dess mögelresistens vid ingjutning mellan en avjämningsmassa och ett betongbjälklag.
Totalt har tolv stycken provkroppar gjutits med olika tjocklekar, vilket ger olika förutsättningar för mögelpåväxt. Under hälften av provkropparna användes en fuktspärr och med olika tjocklekar på avjämningen genererades olika fuktbelastningar med tiden. cTrap ympades med mögelsporer för att säkerställa att förutsättningar för mögelpåväxt fanns.
Under de 13 veckor som testerna genomfördes följdes uttorkningsförloppen i avjämningsmassan med två metoder... (More)
Under arbetet har en ny emissionsspärr, cTrap undersökts. cTrap appliceras för att förbättra inomhusluften genom att enkelsidigt absorbera önskade biprodukter från byggnadsdelar. cTrap har testats angående dess mögelresistens vid ingjutning mellan en avjämningsmassa och ett betongbjälklag.
Totalt har tolv stycken provkroppar gjutits med olika tjocklekar, vilket ger olika förutsättningar för mögelpåväxt. Under hälften av provkropparna användes en fuktspärr och med olika tjocklekar på avjämningen genererades olika fuktbelastningar med tiden. cTrap ympades med mögelsporer för att säkerställa att förutsättningar för mögelpåväxt fanns.
Under de 13 veckor som testerna genomfördes följdes uttorkningsförloppen i avjämningsmassan med två metoder för mätning av den relativa fuktigheten, RF. För att mäta RF i avjämningsmassan användes branschstandarden uttaget prov som är framtagen av Golvbranschen, GBR. För mätning av RF i nivå med cTrap användes förmonterade RF-givare av typen Vaisala. De uppmätta värdena för RF jämfördes sedan mot en fuktmodell med icke-stationär fukttransport för att se om förloppet överensstämde.
Eftersom fuktegenskaperna för avjämningsmassorna var okända var de tvungna att bestämmas för att kunna simulera uttorkningen. Med en sorptionsvåg bestämdes sorptionsisotermen tillsammans med fukttransportskoefficienten. För att uppskatta fukttransportskoefficienten användes också den konventionella metoden koppförsök.
Resultaten från mögeltesterna visade att cTrap i flera provkroppar möglat vid de testade förhållandena under avjämningsmassan. Med ökad tjocklek följde en ökad fuktbelastning, vilket gav en mer etablerad mögeltillväxt. Uttorkningstiden för avjämningsmassan var i försöket utdragna och det var mycket fuktigt i flera provkroppar, även efter 13 veckors torktid i inomhusklimatet med 20 °C och 50 % RF. Vid mätningen av fuktegenskaperna framkom det goda resultat som användes i en fuktmodell. Fuktmodellen uppvisade liknande trender för uttorkningsförloppet av avjämningsmassorna, men uttorkningstiden var avvikande. (Less)
Popular Abstract
During several weeks a new emission barrier, cTrap was tested for its ability to withstand mould growth when placed between a concrete slab and a layer of self-levelling flooring compound, SLC.
A total of twelve SLC slabs were casted with two different types of SLC and with different thickness and basis. Half of the SLC slabs had a vapour barrier placed between the basis of concrete and cTrap. The different thicknesses in addition to the moisture barrier generated different moisture levels over time. With different conditions created with the thickness and basis, cTrap was put in several different environments for mould to grow in.
During the 13 weeks of trial the moisture was measured with two different methods for determining the... (More)
During several weeks a new emission barrier, cTrap was tested for its ability to withstand mould growth when placed between a concrete slab and a layer of self-levelling flooring compound, SLC.
A total of twelve SLC slabs were casted with two different types of SLC and with different thickness and basis. Half of the SLC slabs had a vapour barrier placed between the basis of concrete and cTrap. The different thicknesses in addition to the moisture barrier generated different moisture levels over time. With different conditions created with the thickness and basis, cTrap was put in several different environments for mould to grow in.
During the 13 weeks of trial the moisture was measured with two different methods for determining the relative humidity, RH for cTrap and the SLC. The methods used in these test have previously been evaluated and used by certified professionals. With Vaisala probes the RH in level with the cTrap is measured. For measuring the RH in the SLC, the Swedish Flooring Trade Association (GBR) have a method called “Extracted sample”. The measurements from “Extracted Sample” are then compared to a model for moisture transport which fits the drying process of the SLC. The model used for the drying process is of a non-stationary kind.
Because the moisture properties of the used SLC were unknown these were also determined. The sorption isotherm was determent for both the SLC and cTrap by using a sorption balance equipment. The moisture transfer coefficients were also determined with this equipment and compared to the more common cup method.
The results of the tests on cTrap showed that the cTrap is subject to mould growth in the conditions under the SLC. Increased thickness gives more moisture and a more established mould growth. The measurements showed that the SLC had a long drying process to reach acceptable relative moisture levels, and in the case of 40 mm thickness it didn´t reach these levels under the test period. A difference between the two types of SLC used showed that the SLC labelled “Normal” dried more over long term than the one labelled “Quick drying”.
The moisture properties of the materials had been determined and showed good results and they were therefore used in the moisture model to evaluate the drying process. When the measurements were compared to results of the model a similar trend occurred but the model did not show the same level of drying as the measurements. This can be due to the fact that the model did not take in consideration all the circumstances that occur in the casted slabs. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sonestedt, John LU and Svensson, Kristoffer LU
supervisor
organization
alternative title
Moldanalysis, moisture transport and moisture properties of screeded slabs on cTrap
course
VBM820 20161
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Avjämningsmassa, Fuktmodellering, Fuktmätning, cTrap, Mögelanalys, Sorptionsvåg Screeded slabs, SLC, Moisture properties, Moisture transport, moldanalysis
publication/series
TVBM
report number
5104
ISSN
0348-7911
language
Swedish
additional info
Vi vill rikta ett stort tack till Avdelningen Byggnadsmaterial, LTH med alla involverade. Speciellt tack till handledare Magnus Åhs, bitr handledare Sanne Johansson, Lennart Larsson och Johan Mattson från cTrap och Stefan Backe som varit till stor hjälp genom arbetets gång.
id
8878407
date added to LUP
2016-06-20 13:13:57
date last changed
2016-06-20 13:13:57
@misc{8878407,
  abstract     = {Under arbetet har en ny emissionsspärr, cTrap undersökts. cTrap appliceras för att förbättra inomhusluften genom att enkelsidigt absorbera önskade biprodukter från byggnadsdelar. cTrap har testats angående dess mögelresistens vid ingjutning mellan en avjämningsmassa och ett betongbjälklag.
Totalt har tolv stycken provkroppar gjutits med olika tjocklekar, vilket ger olika förutsättningar för mögelpåväxt. Under hälften av provkropparna användes en fuktspärr och med olika tjocklekar på avjämningen genererades olika fuktbelastningar med tiden. cTrap ympades med mögelsporer för att säkerställa att förutsättningar för mögelpåväxt fanns. 
Under de 13 veckor som testerna genomfördes följdes uttorkningsförloppen i avjämningsmassan med två metoder för mätning av den relativa fuktigheten, RF. För att mäta RF i avjämningsmassan användes branschstandarden uttaget prov som är framtagen av Golvbranschen, GBR. För mätning av RF i nivå med cTrap användes förmonterade RF-givare av typen Vaisala. De uppmätta värdena för RF jämfördes sedan mot en fuktmodell med icke-stationär fukttransport för att se om förloppet överensstämde.
Eftersom fuktegenskaperna för avjämningsmassorna var okända var de tvungna att bestämmas för att kunna simulera uttorkningen. Med en sorptionsvåg bestämdes sorptionsisotermen tillsammans med fukttransportskoefficienten. För att uppskatta fukttransportskoefficienten användes också den konventionella metoden koppförsök.
Resultaten från mögeltesterna visade att cTrap i flera provkroppar möglat vid de testade förhållandena under avjämningsmassan. Med ökad tjocklek följde en ökad fuktbelastning, vilket gav en mer etablerad mögeltillväxt. Uttorkningstiden för avjämningsmassan var i försöket utdragna och det var mycket fuktigt i flera provkroppar, även efter 13 veckors torktid i inomhusklimatet med 20 °C och 50 % RF. Vid mätningen av fuktegenskaperna framkom det goda resultat som användes i en fuktmodell. Fuktmodellen uppvisade liknande trender för uttorkningsförloppet av avjämningsmassorna, men uttorkningstiden var avvikande.},
  author       = {Sonestedt, John and Svensson, Kristoffer},
  issn         = {0348-7911},
  keyword      = {Avjämningsmassa,Fuktmodellering,Fuktmätning,cTrap,Mögelanalys,Sorptionsvåg Screeded slabs,SLC,Moisture properties,Moisture transport,moldanalysis},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {TVBM},
  title        = {Mögelanalys, fuktmodellering och bestämning av fuktegenskaper med avjämningsmassa över cTrap},
  year         = {2016},
}