Omställningen till tillgång framför ägande - En studie av kollaborativ konsumtion i Malmö

Abstract

Since the early days of industrialisation the economy has been characterised by a linear model of resource consumption. The linear consumption follows a take- make-dispose pattern that put pressure on our natural ecosystems to meet the world’s resource demand, which results in rising prices of natural resources. It is necessary with a transition to a sustainable resource use. Collaborative consumption constitutes a sustainable system by providing access over ownership.
The main objective in this thesis is to provide an overview of the transition to collaborative consumption in Malmö. First, businesses within the collaborative consumption in Malmö are identified and categorised. Second, main barriers for the transition to collaborative consumption are identified. Data was collected through conducting semi-structured interviews. Third, to assess the future potential of collaborative consumption as an alternative to the current regime of private ownership, a multi-level perspective and transition management is used as an analytical framework. The multi-level perspective describes three levels; landscape, regime and niche. The transition management imply that actors can stimulate or block a transition.
The results show a variety of different collaborative consumption models in Malmö. The most common model in Malmö is Peer-to-Peer for-profit business. The main barriers are funding, politics, regulation, trust and security, and consumption behaviour.
In conclusion, collaborative consumption is challenging the linear consumption by promoting new models of consumption, but it is unlikely that collaborative consumption will replace private ownership altogether. For a transition to take place several aspects need to be altered. The economic system is resting on a powerful foundation but changes in external factors are putting pressure on the existing system. Incumbent regime actors need to be involved in collaborative consumption to overcome barriers. Subsequently collaborative consumption can break out of niche level and become the dominant regime.

Popular Abstract (Swedish)

Kollaborativ konsumtion i Malmö – är vi på väg att ställa om till hållbar konsumtion?

Slit och släng mentaliteten i dagens samhälle är inte hållbar! Konsumtionssamhället bygger på att varor produceras, köps och konsumeras för att till sist slängas som sopor. Denna linjära konsumtion resulterar i att resurser utarmas och genererar mängder med avfall. Detta är inte hållbart och vi måste göra något åt det! Kollaborativ konsumtion är ett exempel på hållbar konsumtion. Huvudsakligen handlar kollaborativ konsumtion om att skapa tillgång framför ägande, det vill säga att du inte behöver köpa en produkt utan kan låna eller hyra den istället, på så sätt minskar den outnyttjade kapaciteten. Under de senaste åren har olika former av kollaborativ konsumtion vuxit fram, allt från bilpooler, verktygspooler och cykelkök till att du kan hyra någon annans lägenhet. Med kollaborativ konsumtion minskar trycket på nyproduktion och istället ställs krav på hållbara och långsiktiga produkter som kan hantera ett stort antal användare. Hur ser det egentligen ut i Malmö? Har det skett någon förändring till hållbar konsumtion?

I Malmö finns ett tjugotal verksamheter som arbetar med kollaborativ konsumtion. Verksamheter, så som Grannsaker och Delbar, tillhandahåller plattformar där du t.ex. kan låna ut ett tält eller en gräsklippare till andra privatpersoner i ditt närområde. I Malmö finns även verksamheter, så som ToolPool, som gratis lånar ut verktyg och borrmaskiner samt Cykelköket som erbjuder en verkstad där du kan reparera din cykel. Verksamheterna i Malmö kan kategorisera i olika kategorier. Den vanligaste formen av kollaborativ konsumtion i Malmö är vinstdrivande verksamheter som möjliggör kollaborativ konsumtion mellan privatpersoner. Det finns flera hinder för verksamheterna i Malmö. Utifrån intervjuer med verksamhetsledare identifierades fem huvudsakliga hinder; politik, ekonomi, lagstiftning, konsumtionsbeteende samt tillförlitlighet och säkerhet.

Marknadsekonomin är djup rotade i samhället vilket medför att vinstintresse är största drivkraften och företag vill därmed sälja så mycket som möjligt. Samtidigt finns det förutsättningar för förändring genom exempelvis klimatförändring och ökat pris på råmaterial som skapar ett tryck på förändring i samhället. Dessutom utreder just nu både EU och den svenska staten hur förhållandena för kollaborativ konsumtion ser ut. Därmed visar resultatet från denna studie att förutsättningarna har förändrats men att det är orimligt att anta att kollaborativ konsumtion fullständigt kommer att ersätta den linjära konsumtionen.

Resultat kan användas för att förstå hur vi tillsammans ska kunna skapa ett samhälle som bygger på hållbar konsumtion. Studien visar att alla har en viktig roll för att skapa förändring men för att förändring ska ske måste flera hinder i samhället överbryggas. Dessa kan överbryggas med hjälp av att olika aktörer involveras. Kommunen måste stötta verksamheter inom kollaborativ konsumtion genom ekonomiskt och politiskt stöd. Civilsamhällets roll är att förändra beteendet och att komma bort från gamla vanor. Även etablerade företag kan bli viktiga att involvera i verksamheterna för att kunna möjliggöra en förändring. Därmed krävs en stor kraftansamling från flera olika aktörer för att ställa om till hållbar konsumtion.

• author: Röjnert, Lina
• supervisor: Johanna Alkan Olsson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM30 20161
• year: 2016
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Transition, collaborative consumption, barriers, multi-level perspective
• language: Swedish
• id: 8880106
• date added to LUP: 2016-06-13 21:27:22
• date last changed: 2016-06-13 21:27:22