Advanced

Om demokratins begrepp: till kritiken av betänkandet av 2014 års Demokratiutredning

Eklund, Oskar LU (2016) SOCM04 20161
Sociology
Abstract (Swedish)
2016 publicerades betänkandet av 2014 års Demokratiutredning, Låt fler forma framtiden!. Demokrati är ett av politikens mest grundläggande begrepp och som sådant både legitimerar det makten, och utgör måttstocken för utövandet av den. Samtidigt präglas demokratin, både som begrepp och praktik, av en mångtydighet. Denna studie tar därför som sitt studieobjekt demokratins begrepp med syftet att utifrån betänkandet av Demokratiutredning utföra en ideologikritik där de motsägelser och föreställningar som är inbegripna i denna undersöks, för att därefter se hur dessa kan förstås som inneboende i en vidare social och historisk kontext. Utifrån ett marxistiskt ideologibegrepp och en strukturalistisk semiotik analyseras betänkandet först som en... (More)
2016 publicerades betänkandet av 2014 års Demokratiutredning, Låt fler forma framtiden!. Demokrati är ett av politikens mest grundläggande begrepp och som sådant både legitimerar det makten, och utgör måttstocken för utövandet av den. Samtidigt präglas demokratin, både som begrepp och praktik, av en mångtydighet. Denna studie tar därför som sitt studieobjekt demokratins begrepp med syftet att utifrån betänkandet av Demokratiutredning utföra en ideologikritik där de motsägelser och föreställningar som är inbegripna i denna undersöks, för att därefter se hur dessa kan förstås som inneboende i en vidare social och historisk kontext. Utifrån ett marxistiskt ideologibegrepp och en strukturalistisk semiotik analyseras betänkandet först som en narrativ struktur utifrån den semiotiska rektangeln, och sedan som strukturellt begränsat tänkande. Under hela arbetet betraktas betänkandet av Demokratiutredningen som en social symbolhandling – en imaginär lösning på en verklig motsägelse. Slutligen placeras betänkandet in i ett socialt och historiskt sammanhang. Analysen av den narrativa strukturen identifierar den grundläggande motsägelsen mellan å ena sidan en lokalt och nationellt förankrad demokrati baserad på jämlikhet och medborgarskap, å andra sidan en universell, allmängiltig och global värld baserad på principen om frihet. Betänkandet av 2014 års Demokratiutredning placeras sedan in som en handling inom den globala maktordningen som kallas imperiet, och betraktas som en handling som strävar efter att återupprätta koordinaterna för den svenska demokratin som hotas av globaliseringens otyglade krafter. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Idag kallar de flesta sig själva för demokrater. Vi lever, hör man ibland, i demokratins tidsålder. Från mitten av 1970-talet till åren före 2000-talets inträde hade antalet stater som klassificerades som ”auktoritära” sjunkit från två tredjedelar till en tredjedel. Det kalla krigets slut får ofta markera demokratins slutgiltiga triumf, men med det så försvann också den yttre fiende som demokratin alltid avtecknas mot. En oönskad effekt av demokratins slutgiltiga triumf har därför varit att demokrati har blivit ett svårdefinierbart begrepp.
Under 2016 presenterades den av staten tillsatta Demokratiutredningen sitt slutbetänkande, Låt fler forma framtiden!. Demokratiutredningens syfte var att inom ramarna för den representativa demokratin... (More)
Idag kallar de flesta sig själva för demokrater. Vi lever, hör man ibland, i demokratins tidsålder. Från mitten av 1970-talet till åren före 2000-talets inträde hade antalet stater som klassificerades som ”auktoritära” sjunkit från två tredjedelar till en tredjedel. Det kalla krigets slut får ofta markera demokratins slutgiltiga triumf, men med det så försvann också den yttre fiende som demokratin alltid avtecknas mot. En oönskad effekt av demokratins slutgiltiga triumf har därför varit att demokrati har blivit ett svårdefinierbart begrepp.
Under 2016 presenterades den av staten tillsatta Demokratiutredningen sitt slutbetänkande, Låt fler forma framtiden!. Demokratiutredningens syfte var att inom ramarna för den representativa demokratin föreslå deltagardemokratiska inslag som skulle stärka den representativa demokratin och den enskilda individens möjligheter till delaktighet och inflytande mellan valen.
Med tanke på den ovan nämnda problematiken syftar denna sociologiska studie till att mer noggrant utröna vad man i betänkandet från Demokratiutredningen inbegriper i begreppet demokrati. Utifrån teorier som dels belyser hur det mänskliga tänkandet måste förstås i förhållande till sin sociala position och samhällets organisering, och dels teorier om hur det mänskliga språket fungerar genom att upprätta en rad motsatser varigenom det erhåller mening, ämnar denna uppsats att påvisa de motsägelser som ryms i demokratins begrepp.
Studiens resultat visar på att en grundläggande motsättning åligger mellan å ena sidan en lokal och nationell demokratisk jämlikhet som är förankrad i medborgarna, å andra sidan mellan en global utveckling som har den individuella friheten som högsta ideal. Som ett resultat av denna grundläggande motsättning spåras andra motsägelser, bland annat oförenligheten mellan deltagardemokratin och den representativa demokratin.
För att fullt ut förstå varför denna motsättning uppstår måste den sociala och historiska situation de uppstår i förstås. Här argumenterar detta arbete att man måste placera in utredningen, de antaganden, förslag och bedömningar som presenteras, i en global maktordning som har fått namnet imperiet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Eklund, Oskar LU
supervisor
organization
course
SOCM04 20161
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
demokrati, ideologi, narrativ struktur
language
Swedish
id
8881002
date added to LUP
2016-06-22 12:22:37
date last changed
2016-06-22 12:22:37
@misc{8881002,
  abstract     = {2016 publicerades betänkandet av 2014 års Demokratiutredning, Låt fler forma framtiden!. Demokrati är ett av politikens mest grundläggande begrepp och som sådant både legitimerar det makten, och utgör måttstocken för utövandet av den. Samtidigt präglas demokratin, både som begrepp och praktik, av en mångtydighet. Denna studie tar därför som sitt studieobjekt demokratins begrepp med syftet att utifrån betänkandet av Demokratiutredning utföra en ideologikritik där de motsägelser och föreställningar som är inbegripna i denna undersöks, för att därefter se hur dessa kan förstås som inneboende i en vidare social och historisk kontext. Utifrån ett marxistiskt ideologibegrepp och en strukturalistisk semiotik analyseras betänkandet först som en narrativ struktur utifrån den semiotiska rektangeln, och sedan som strukturellt begränsat tänkande. Under hela arbetet betraktas betänkandet av Demokratiutredningen som en social symbolhandling – en imaginär lösning på en verklig motsägelse. Slutligen placeras betänkandet in i ett socialt och historiskt sammanhang. Analysen av den narrativa strukturen identifierar den grundläggande motsägelsen mellan å ena sidan en lokalt och nationellt förankrad demokrati baserad på jämlikhet och medborgarskap, å andra sidan en universell, allmängiltig och global värld baserad på principen om frihet. Betänkandet av 2014 års Demokratiutredning placeras sedan in som en handling inom den globala maktordningen som kallas imperiet, och betraktas som en handling som strävar efter att återupprätta koordinaterna för den svenska demokratin som hotas av globaliseringens otyglade krafter.},
  author       = {Eklund, Oskar},
  keyword      = {demokrati,ideologi,narrativ struktur},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Om demokratins begrepp: till kritiken av betänkandet av 2014 års Demokratiutredning},
  year         = {2016},
}