Inre Väpnad Konflikt - Hur fastställs begreppet?
(2016) LAGM01 20161Department of Law
- Abstract (Swedish)
- I denna uppsats har jag utrett vilka kriterier som uppställs för att fastställa inre väpnad konflikt i svensk rätt. Jag undersöker också hur kriterierna fastställs även i EU-rätten och i den internationella humanitära folkrätten gällande inre väpnad konflikt då båda dessa områden starkt påverkar den inhemska tillämpningen av begreppet. Genom att undersöka framförallt Diakité-domen har jag konstaterat att svensk rättspraxis skiljer sig från EU-rätten som i sin tur skiljer sig från den internationella humanitära folkrätten. EU-rätten slår fast i Diakité-domen att inre väpnad konflikt ska skiljas från den internationella humanitära folkrättens begrepp ”icke-internationell väpnad konflikt”. Domstolen menar att de olika begreppen används för... (More)
- I denna uppsats har jag utrett vilka kriterier som uppställs för att fastställa inre väpnad konflikt i svensk rätt. Jag undersöker också hur kriterierna fastställs även i EU-rätten och i den internationella humanitära folkrätten gällande inre väpnad konflikt då båda dessa områden starkt påverkar den inhemska tillämpningen av begreppet. Genom att undersöka framförallt Diakité-domen har jag konstaterat att svensk rättspraxis skiljer sig från EU-rätten som i sin tur skiljer sig från den internationella humanitära folkrätten. EU-rätten slår fast i Diakité-domen att inre väpnad konflikt ska skiljas från den internationella humanitära folkrättens begrepp ”icke-internationell väpnad konflikt”. Domstolen menar att de olika begreppen används för olika ändamål. Detta leder till dilemman
för de nationella rättstillämparna när de ska tillämpa de internationella konventioner som deras land skrivit under på och samtidigt tillämpa EU-domstolens praxis. Jag kommer fram till att de kriterier som utgör inre väpnad konflikt därför inte är tydliga för vare sig migrationsdomstolarna eller Migrationsverket och att ett nytt prejudikat från migrationsöverdomstolen behövs för att tydliggöra området. Jag kommer också fram till att EU-domstolen lämnat definitionen av begreppet urskillningslöst våld så öppet att det riskerar få olika innebörd i olika medlemsstater i EU. (Less) - Popular Abstract
- In this thesis I have examined with which criteria internal armed conflict is established within Swedish law. I have also examined the EU-law and the international humanitarian law and which criteria is laid down to understand the Swedish law which is strongly influenced by these lawsystems.
By examining especially the Diakité case I´ve found that Swedish case law differs from EU case law and the international humanitarian law. EU case law states through the Diakité case that internal armed conflict accordning to the EU-law is seperate from the definition of international humanitaian law, which calls it non-international armed conflict. The EU court holds that the two concepts have different purposes. This leads to difficulties for the... (More) - In this thesis I have examined with which criteria internal armed conflict is established within Swedish law. I have also examined the EU-law and the international humanitarian law and which criteria is laid down to understand the Swedish law which is strongly influenced by these lawsystems.
By examining especially the Diakité case I´ve found that Swedish case law differs from EU case law and the international humanitarian law. EU case law states through the Diakité case that internal armed conflict accordning to the EU-law is seperate from the definition of international humanitaian law, which calls it non-international armed conflict. The EU court holds that the two concepts have different purposes. This leads to difficulties for the national courts when they on the one hand have international commitments to follow and on the other hand EU case law to give way to. I have reached the conclusion that the criteria that is set up is unclear for the courts as well as for the migration board and that a new case law needs to be established by the Swedish supreme migration court to clearify the area. I have also reached the conclusion that the EU-court leaves the definition of indiscriminate violence so wide it risks getting different contents in the different countries of the European union. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8889098
- author
- Liljegren, Kristin
- supervisor
- organization
- alternative title
- Internal armed conflict - How it is determined
- course
- LAGM01 20161
- year
- 2016
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Diakité-domen, Skyddsgrundsdirektivet, alternativt skyddsbehövande, övriga skyddsbehövande, inre väpnad konflikt.
- language
- Swedish
- id
- 8889098
- date added to LUP
- 2016-08-29 12:59:19
- date last changed
- 2016-08-29 12:59:19
@misc{8889098,
abstract = {{I denna uppsats har jag utrett vilka kriterier som uppställs för att fastställa inre väpnad konflikt i svensk rätt. Jag undersöker också hur kriterierna fastställs även i EU-rätten och i den internationella humanitära folkrätten gällande inre väpnad konflikt då båda dessa områden starkt påverkar den inhemska tillämpningen av begreppet. Genom att undersöka framförallt Diakité-domen har jag konstaterat att svensk rättspraxis skiljer sig från EU-rätten som i sin tur skiljer sig från den internationella humanitära folkrätten. EU-rätten slår fast i Diakité-domen att inre väpnad konflikt ska skiljas från den internationella humanitära folkrättens begrepp ”icke-internationell väpnad konflikt”. Domstolen menar att de olika begreppen används för olika ändamål. Detta leder till dilemman
för de nationella rättstillämparna när de ska tillämpa de internationella konventioner som deras land skrivit under på och samtidigt tillämpa EU-domstolens praxis. Jag kommer fram till att de kriterier som utgör inre väpnad konflikt därför inte är tydliga för vare sig migrationsdomstolarna eller Migrationsverket och att ett nytt prejudikat från migrationsöverdomstolen behövs för att tydliggöra området. Jag kommer också fram till att EU-domstolen lämnat definitionen av begreppet urskillningslöst våld så öppet att det riskerar få olika innebörd i olika medlemsstater i EU.}},
author = {{Liljegren, Kristin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Inre Väpnad Konflikt - Hur fastställs begreppet?}},
year = {{2016}},
}