Advanced

Stadsodling- ett verktyg för omställning? En studie över värden, hinder och möjligheter i Malmö Stad

Gustafsson, Olivia LU (2016) MVEM30 20161
Studies in Environmental Science
Abstract
The complexity of climate change creates a need for multifunctional solutions. Urban farming is a tool with potential for adapting and transitioning society. While not a new phenomenon, the incentives have changed and therefore contemporary characteristics for urban farming need to be further examined. This study analyzes how urban farms are valued and central barriers together with drivers. Operationalized through observations and interviews the study takes place in Malmö, southern Sweden, focused on two cultivation sites and the two actor groups, farmers and municipal officers (M.Os). The results show that urban farming in Malmö is characterized by a complex of problems traced to the dichotomy nature/society together with a rational... (More)
The complexity of climate change creates a need for multifunctional solutions. Urban farming is a tool with potential for adapting and transitioning society. While not a new phenomenon, the incentives have changed and therefore contemporary characteristics for urban farming need to be further examined. This study analyzes how urban farms are valued and central barriers together with drivers. Operationalized through observations and interviews the study takes place in Malmö, southern Sweden, focused on two cultivation sites and the two actor groups, farmers and municipal officers (M.Os). The results show that urban farming in Malmö is characterized by a complex of problems traced to the dichotomy nature/society together with a rational large-scale urban planning-tradition. Also, the urban farms are complex due to their multi-functionality and due to the intersection of different policy fields. Furthermore, the views amongst farmers and municipal officers differ. Farmers have a more idealistic view compared to the M.Os’ more rational. The M.Os’ predominantly emphasize the social value while the farmers speak more broadly of its’ value. Barriers and drivers for the urban farms are linked to how they are valued, together with scale and financial support which altogether affect the farms’ status. Summed up, most evident barriers for Malmö’s urban farms are a lack of tools for promoting the farms, along with a lack of tradition for measuring social value. Another strong barrier is special interest among actors in urban planning. Drivers for Malmö’s urban farms are the creativity and effort of M.Os and farmers, to elaborate an increased multifunctionality and alternative care forms of the city’s green areas. Furthermore, a strengthened collaboration together with other actors is needed. A collective, transboundary effort could heighten the status of urban farming in Malmö and thereby increase the viability of existing farms and feasibility for additional farms. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Stadsodling– ett verktyg med potential för omställning, beroende på hur det värderas

Det finns flera anledningar till att odla i staden – fritidsintresse, stärkt integration eller möjlighet till försörjning. Stadsodling kan stärka stadens sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet i stort. Men denna studie visar att det trots dess potential finns tydliga hinder. Hindren uppstår eftersom stadsodling är en småskalig lösning som utmanar synen på urbant och ruralt respektive rationalitet och irrationalitet.

Klimatförändringarna brukar ofta kopplas till det faktum att människor under senare sekel distanserat sig från naturen. Ett tecken på denna distansering är att vi även separerat det urbana och rurala och att våra städer planeras... (More)
Stadsodling– ett verktyg med potential för omställning, beroende på hur det värderas

Det finns flera anledningar till att odla i staden – fritidsintresse, stärkt integration eller möjlighet till försörjning. Stadsodling kan stärka stadens sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet i stort. Men denna studie visar att det trots dess potential finns tydliga hinder. Hindren uppstår eftersom stadsodling är en småskalig lösning som utmanar synen på urbant och ruralt respektive rationalitet och irrationalitet.

Klimatförändringarna brukar ofta kopplas till det faktum att människor under senare sekel distanserat sig från naturen. Ett tecken på denna distansering är att vi även separerat det urbana och rurala och att våra städer planeras utifrån rationella storskaliga system. Stadsodling är ett försök till konkret lösning på denna underliggande ideologiska problematik. Att införa fler aktiviteter i våra städer som synliggör vårt beroende av naturen och vårt välmående när vi interagerar med den, kan i bästa fall göra att människor återfår förlorad kunskap och når en större medvetenhet om varför vi måste ändra vårt beteende.

För att kunna förstå ett fenomen måste vi förstå dess underliggande värden, eftersom detta styr människors drivkrafter och beslutsfattande. Denna studie visar att vilka hinder och möjligheter aktörer ser för stadsodling, beror på vilket värde som upphöjs. Vilket värde stadsodling tillskrivs styr vilket utrymme den får i samhället. Studiens två aktörsgrupper, odlare och tjänstemän, har olika synsätt beroende av deras personliga position och samhällets synsätt. Tjänstemännen fokuserar främst på stadsodlingarnas sociala värden, vilket skapar både möjligheter och hinder. Problemet är att odlingens sociala värden är svåra att bevisa, eftersom de är svåra att mäta. Generellt saknas en tradition för att mäta sociala värden. Det kanske viktigaste i studiens resultat är att stadsodling i bästa fall kan ses som vilken annan aktivitet som helst i staden– att spela fotboll eller gå ut med hunden. Detta är aktiviteter som ses som mer självklara inslag i staden och som därför ges utrymme. Vi kan se stadsodling som en aktivitet som alla andra, men som samtidigt rymmer stor potential för en omställning av samhället. Sett till dess bredd och många funktioner borde verktyget synliggöras betydligt mer, för att höja dess status i samhället.

I Malmö behövs tydligare riktlinjer för hur exploatering av mark ska bedömas. Studiens tjänstemän vill samarbeta mer aktivt men samtidigt hindras de av stadens särintressen. Inom dessa intressen råder idag en snäv syn på rationalitet. Mark är en begränsad resurs och beslut om användningsområden måste ta hänsyn till stadens behov. I nuläget är Malmös stadsodlingar beroende av ett fortsatt kreativt arbete av tjänstemän och odlare, inom de konventionella ramarna för vad som är rationell planering och markanvändning.

Mer forskning behövs om småskaliga och kollektiva lösningar likt stadsodling, som inkluderar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Detta skulle kunna skapa modeller för hur städer på ett hållbart sätt kan samordna och fördela odlingsområden, för försörjning respektive fritidssysselsättning. Hur framtidens stadsodlingar kommer se ut beror på hur dagens förutsättningar utvecklas. De tydligaste hindren är att samhället fortfarande i hög grad präglas av synen på staden som avskild från naturen. Förhoppningen är att studiens slutsatser kan hjälpa odlare, tjänstemän och andra aktörer att formulera modeller för att motverka detta synsätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gustafsson, Olivia LU
supervisor
organization
course
MVEM30 20161
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
urban farming, adaptation, transition, social sustainability, food security, urbanization, densification, city planning
language
Swedish
id
8890944
date added to LUP
2016-09-20 11:19:28
date last changed
2016-09-20 11:19:28
@misc{8890944,
  abstract     = {The complexity of climate change creates a need for multifunctional solutions. Urban farming is a tool with potential for adapting and transitioning society. While not a new phenomenon, the incentives have changed and therefore contemporary characteristics for urban farming need to be further examined. This study analyzes how urban farms are valued and central barriers together with drivers. Operationalized through observations and interviews the study takes place in Malmö, southern Sweden, focused on two cultivation sites and the two actor groups, farmers and municipal officers (M.Os). The results show that urban farming in Malmö is characterized by a complex of problems traced to the dichotomy nature/society together with a rational large-scale urban planning-tradition. Also, the urban farms are complex due to their multi-functionality and due to the intersection of different policy fields. Furthermore, the views amongst farmers and municipal officers differ. Farmers have a more idealistic view compared to the M.Os’ more rational. The M.Os’ predominantly emphasize the social value while the farmers speak more broadly of its’ value. Barriers and drivers for the urban farms are linked to how they are valued, together with scale and financial support which altogether affect the farms’ status. Summed up, most evident barriers for Malmö’s urban farms are a lack of tools for promoting the farms, along with a lack of tradition for measuring social value. Another strong barrier is special interest among actors in urban planning. Drivers for Malmö’s urban farms are the creativity and effort of M.Os and farmers, to elaborate an increased multifunctionality and alternative care forms of the city’s green areas. Furthermore, a strengthened collaboration together with other actors is needed. A collective, transboundary effort could heighten the status of urban farming in Malmö and thereby increase the viability of existing farms and feasibility for additional farms.},
  author       = {Gustafsson, Olivia},
  keyword      = {urban farming,adaptation,transition,social sustainability,food security,urbanization,densification,city planning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Stadsodling- ett verktyg för omställning? En studie över värden, hinder och möjligheter i Malmö Stad},
  year         = {2016},
}