Advanced

Sambandet mellan habitatkonnektivitet och förekomsten av 6 gräsmarksfjärilar - En jämförelse av olika konnektivitetsmodeller

Axén, Pontus LU (2016) MVEM12 20161
Studies in Environmental Science
Abstract
The biologically important grasslands of today have due to last century’s major changes in land use often been reduced to small, geographically isolated fragments. The low level of habitat connectivity in fragmented landscapes, prevents dispersal of organisms and is considered to be a great threat to biodiversity. In this study the impact of connectivity on the abundance of 6 species of grassland butterflies (Ochlodes sylvanus, Coenonympha pamphilus, Maniola jurtina, Polyommatus icarus, Lycaena phlaeas and Anthocharis cardamines) is being investigated.

I used butterfly presence data (collected by The swedish butterfly monitoring scheme) for 56 different sites, located in Scania in southern Sweden. For each of these 56 sites the habitat... (More)
The biologically important grasslands of today have due to last century’s major changes in land use often been reduced to small, geographically isolated fragments. The low level of habitat connectivity in fragmented landscapes, prevents dispersal of organisms and is considered to be a great threat to biodiversity. In this study the impact of connectivity on the abundance of 6 species of grassland butterflies (Ochlodes sylvanus, Coenonympha pamphilus, Maniola jurtina, Polyommatus icarus, Lycaena phlaeas and Anthocharis cardamines) is being investigated.

I used butterfly presence data (collected by The swedish butterfly monitoring scheme) for 56 different sites, located in Scania in southern Sweden. For each of these 56 sites the habitat connectivity was calculated from GIS layers. Poisson regression was used to look for a relationship with the habitat connectivity and number of individuals found at each site. As there are many different ways to calculate connectivity, 6 different connectivity models based on 3 different connectivity measures, all using GIS data, have been tested in order to assess differences in performance.

Although some positive correlation between connectivity and butterfly individuals could be shown, for example when all butterfly species were tested together as one response variable, the results also showed a lot of poor or unclear relationships with single species. The poor relationships are likely caused by the use of somewhat inadequate data for the purpose of calculating connectivity. By comparing the effect of different connectivity models on different species the understanding of each models level of performance can be improved. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Habitatkonnektivitet och förekomsten av gräsmarksfjärilar

Dagens gräsmarker har ofta reducerats till små, geografiskt isolerade fragment omgivna och åtskilda av stora arealer med planterad skog eller åker. För gräsmarkslevande fjärilar utgör långa avstånd mellan livsmiljöerna ett stort hot då det innebär kraftigt försämrade spridningsmöjligheter. I den här studien har graden av habitatkonnektivitet (eller bara konnektivitet), d.v.s. till vilken grad landskapet möjliggör spridning, mätts med olika typer av konnektivitetsmått. Genom att sätta siffror på graden av habitatkonnektivitet i landskapet undersöks om det finns fler fjärilsindivider i landskap där habitatkonnektiviteten är god.

För att beräkna konnektiviteten i landskapet... (More)
Habitatkonnektivitet och förekomsten av gräsmarksfjärilar

Dagens gräsmarker har ofta reducerats till små, geografiskt isolerade fragment omgivna och åtskilda av stora arealer med planterad skog eller åker. För gräsmarkslevande fjärilar utgör långa avstånd mellan livsmiljöerna ett stort hot då det innebär kraftigt försämrade spridningsmöjligheter. I den här studien har graden av habitatkonnektivitet (eller bara konnektivitet), d.v.s. till vilken grad landskapet möjliggör spridning, mätts med olika typer av konnektivitetsmått. Genom att sätta siffror på graden av habitatkonnektivitet i landskapet undersöks om det finns fler fjärilsindivider i landskap där habitatkonnektiviteten är god.

För att beräkna konnektiviteten i landskapet användes olika kartskikt som underlag. Konnektiviteten beräknades kring 56 Skånska inventeringslokaler där man inventerat antalet individer av de 6 gräsmarksfjärilar som ligger i fokus för den här studien: mindre guldvinge, aurorafjäril, kamgräsfjäril, slåttergräsfjäril och puktörneblåvinge. Även om en del positiva samband mellan konnektivitet och individantal kunde påvisas, bland annat när det sammanlagda individantalet av alla fjärilsarterna beaktades, visade resultatet av undersökningen också en hel del otydliga samband för enskilda fjärilsarter.
Kunskap om enskilda arters behov av konnektivitet är mycket betydelsefull för att naturvårdsåtgärder ska kunna sättas in på platser där de gör som mest nytta. I studien jämförs kvaliteten på 6 olika konnektivitetsmodeller, baserade på 3 olika konnektivitetsmått som beräknas i olika kartskikt. Två mått tar hänsyn till avstånd, area och hur väl olika markslag kan fungera som livsmiljö eller som spridningsväg. Med det tredje måttet beräknas endast de förmodade livsmiljöernas areal. Vilket konnektivitetsmått som generellt sätt fungerar bäst går inte att fastställa utifrån resultaten. Lite förvånande är dock att den minst komplexa modellen, den som bara beräknar arean, vinner tävlingen om att vara bäst lämpad modell för flest fjärilsarter. Detta resultat ger anledning att ifrågasätta modellernas duglighet. Kanske krävs det en högre detaljnivå på dataunderlaget för den här typen av studie. Det är troligt att förekomstdatan för enskilda fjärilsarter är alltför bristfällig samt att alltför grova indelningar av fjärilarnas livsmiljöer har gjorts för att ge ett pålitligt resultat. Studien pekar på att det kan vara en god idé att jämföra effekten av flera olika konnektivitetsmodeller på flera olika arter. På så sätt kan man få en bättre uppfattning om de konnektivitetsmodeller man använder är välfungerande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Axén, Pontus LU
supervisor
organization
course
MVEM12 20161
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Habitatkonnektivitet, konnektivitet, fragmentering, fjärilar.
language
Swedish
id
8891336
date added to LUP
2016-09-29 09:34:40
date last changed
2016-10-03 13:12:26
@misc{8891336,
  abstract     = {The biologically important grasslands of today have due to last century’s major changes in land use often been reduced to small, geographically isolated fragments. The low level of habitat connectivity in fragmented landscapes, prevents dispersal of organisms and is considered to be a great threat to biodiversity. In this study the impact of connectivity on the abundance of 6 species of grassland butterflies (Ochlodes sylvanus, Coenonympha pamphilus, Maniola jurtina, Polyommatus icarus, Lycaena phlaeas and Anthocharis cardamines) is being investigated. 

I used butterfly presence data (collected by The swedish butterfly monitoring scheme) for 56 different sites, located in Scania in southern Sweden. For each of these 56 sites the habitat connectivity was calculated from GIS layers. Poisson regression was used to look for a relationship with the habitat connectivity and number of individuals found at each site. As there are many different ways to calculate connectivity, 6 different connectivity models based on 3 different connectivity measures, all using GIS data, have been tested in order to assess differences in performance. 

Although some positive correlation between connectivity and butterfly individuals could be shown, for example when all butterfly species were tested together as one response variable, the results also showed a lot of poor or unclear relationships with single species. The poor relationships are likely caused by the use of somewhat inadequate data for the purpose of calculating connectivity. By comparing the effect of different connectivity models on different species the understanding of each models level of performance can be improved.},
  author       = {Axén, Pontus},
  keyword      = {Habitatkonnektivitet,konnektivitet,fragmentering,fjärilar.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sambandet mellan habitatkonnektivitet och förekomsten av 6 gräsmarksfjärilar - En jämförelse av olika konnektivitetsmodeller},
  year         = {2016},
}