Advanced

Klart behov - omprövning av gemensamhetsanläggning enligt 35§ AL

Åberg, Jenny LU (2016) VFTL01 20161
Real Estate Science
Abstract (Swedish)
1 januari 1990 tillkom rekvisitet klart behov vid omprövning av gemensamhetsanläggning enligt 35§ AL. Lagändringen berodde på att det tidigare var allt för restriktivt att ompröva gemensamhetsanläggningar, det var svårt att uppfylla de två tidigare rekvisiten, ändrade förhållanden och föreskrift för omprövning. I lagtexten står det inte tydligt vad klart behov innebär.
Syftet med detta arbete är att skapa en tydligare bild av hur klart behov tolkas genom att studera litteratur och skrift i ämnet samt relevanta rättsfall. Förutom att skapa en större förståelse av klart behov har en stor del i arbetet varit att studera förrättningsakter och svara på frågan hur klart behov används i praktiken, både hur användningen är fördelad per år från... (More)
1 januari 1990 tillkom rekvisitet klart behov vid omprövning av gemensamhetsanläggning enligt 35§ AL. Lagändringen berodde på att det tidigare var allt för restriktivt att ompröva gemensamhetsanläggningar, det var svårt att uppfylla de två tidigare rekvisiten, ändrade förhållanden och föreskrift för omprövning. I lagtexten står det inte tydligt vad klart behov innebär.
Syftet med detta arbete är att skapa en tydligare bild av hur klart behov tolkas genom att studera litteratur och skrift i ämnet samt relevanta rättsfall. Förutom att skapa en större förståelse av klart behov har en stor del i arbetet varit att studera förrättningsakter och svara på frågan hur klart behov används i praktiken, både hur användningen är fördelad per år från 1990 och fördelningen över länen i Sverige. Av dessa studerade förrättningar har ett antal valts ut för att visa hur klart behov används och hur förrättningslantmätarna har motiverat att omprövningen uppfyller klart behov. Det finns ingen tidigare undersökning av användandet av klart behov som är lika omfattande som denna.
Det som är tydligast i förarbete och relevanta rättsfall är att förändringar som skett på grund av att tid förflutit sedan det senaste anläggningsbeslutet är ett klart behov. Att det skett en samhällsutveckling är också ett klart behov. Det kan vara inaktuella andelstal på grund av att trafikmängden har ökat. Att anpassa anläggningsbeslutet efter vunna erfarenheter är också ett klart behov för omprövning. Har en del av en väg flyttats och den inte längre har samma placering som i beslutet kan det vara ett klart behov för omprövning att ändra beslutet så att vägen får samma placering som i praktiken.
Användningen av klart behov är 12,5 % av alla omprövningar mellan 1 januari 1990 och 15 januari 2016. Ser man till var år för sig är det en lägre användning de första 10-15 åren. Användningen sedan ökar och från och med 2008 och användningen av klart behov ligger på ca 20-30 % av omprövningarna. Eftersom rekvisitet klart behov infördes för att göra det enklare att genomföra en omprövning bör användandet vara högre. Att klart behov är så pass odefinierat som det är och att lantmätarna inte besitter någon större kunskap om rekvisitet är troligtvis de största orsakerna till att användningen av klart behov är låg. Den största andelen förrättningar omprövas med rekvisitet ändrade förhållanden. I och med införandet av klart behov kan ändrade förhållandens restriktivitet urlakats. Det blir ett problem om till exempel klart behov i framtiden skulle tas bort, därför anser jag att det är viktigt att få en tydligare gräns mellan rekvisiten.
Spridningen av användandet av klart behov är stor i Sveriges län. I varje län var det mellan 0-38,5 % av de studerade förräntningarna omprövas med rekvisitet klart behov. Det beror troligtvis på flera faktorer. En faktor som kan bidra är att vid mindre kontor är det ett fåtal lantmätare som gör flertalet av omprövningsförrättningarna och har den personen inte kunskap i användningen av klart behov kommer inte de omprövas med rekvisitet klart behov.
14 utvalda förrättningar visar exempel på hur lantmätare har motiverat att klart behov uppfyllts och att omprövning kan ske. Dessa motiveringar är ofta i enlighet med förarbeten och rättsfall, vilket troligtvis betyder att lantmätaren sökt i den litteratur som finns för att kunna använda klart behov.
Eftersom användningen av klart behov är låg och att litteraturen inte helt tydliggör hur klart behov kan användas är det ett viktigt arbete att fortsätta förtydliga rekvisitet. Förhoppningen är att detta arbete kan användas för att ge en tydligare bild av klart behov och hur det används idag. En ny undersökning om 20 år hade det varit bra för att studera hur användningen har utvecklats. (Less)
Abstract
In January 1990 the term clear need was introduced while reassessing a joint facility according to 35§ AL. The law changed due to restrictions in the two previous terms making them difficult to achieve, changed conditions and regulation of reassessing. Clear need is not defined in the law texts nor is it defined in the legislative history or the government bill.

The purpose of this paper is to show how clear need is interpreted by studying literature and relevant cases. Alongside creating a wider understanding of clear needs, a big part of the work with this paper have been to read several cadastral dossiers to be able to answer the question of how clear need has been used in practise from 1990 up to today. A number of the studied... (More)
In January 1990 the term clear need was introduced while reassessing a joint facility according to 35§ AL. The law changed due to restrictions in the two previous terms making them difficult to achieve, changed conditions and regulation of reassessing. Clear need is not defined in the law texts nor is it defined in the legislative history or the government bill.

The purpose of this paper is to show how clear need is interpreted by studying literature and relevant cases. Alongside creating a wider understanding of clear needs, a big part of the work with this paper have been to read several cadastral dossiers to be able to answer the question of how clear need has been used in practise from 1990 up to today. A number of the studied dossiers have been chosen to show how clear need is used and motivated by cadastral surveyors.

Studying the cases indicates that the usage of the term clear need has increased, from the year of 2008 the total usage is about 20 %. More than half of the read cases uses the term changed conditions, while many of the remaining did not mention any specific term. There are differences in the frequency of clear need used in the different counties in Sweden.

In the 14 dossiers chosen for this paper the cadastral surveyors have often used the requirements for clear need that is visible in the literature and cases. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åberg, Jenny LU
supervisor
organization
course
VFTL01 20161
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Klart behov, omprövning, gemensamhetsanläggning
language
Swedish
id
8894389
date added to LUP
2016-12-29 14:38:12
date last changed
2016-12-29 14:38:12
@misc{8894389,
  abstract     = {In January 1990 the term clear need was introduced while reassessing a joint facility according to 35§ AL. The law changed due to restrictions in the two previous terms making them difficult to achieve, changed conditions and regulation of reassessing. Clear need is not defined in the law texts nor is it defined in the legislative history or the government bill.

The purpose of this paper is to show how clear need is interpreted by studying literature and relevant cases. Alongside creating a wider understanding of clear needs, a big part of the work with this paper have been to read several cadastral dossiers to be able to answer the question of how clear need has been used in practise from 1990 up to today. A number of the studied dossiers have been chosen to show how clear need is used and motivated by cadastral surveyors. 

Studying the cases indicates that the usage of the term clear need has increased, from the year of 2008 the total usage is about 20 %. More than half of the read cases uses the term changed conditions, while many of the remaining did not mention any specific term. There are differences in the frequency of clear need used in the different counties in Sweden. 

In the 14 dossiers chosen for this paper the cadastral surveyors have often used the requirements for clear need that is visible in the literature and cases.},
  author       = {Åberg, Jenny},
  keyword      = {Klart behov,omprövning,gemensamhetsanläggning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Klart behov - omprövning av gemensamhetsanläggning enligt 35§ AL},
  year         = {2016},
}