Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Makten genom svenskämnet: en kritisk närläsning av styrdokumenten i svenska från 1962-2011

Hallberg, Emelie LU (2016) ÄSVM92 20161
Educational Sciences
Swedish
Abstract (Swedish)
Denna uppsats undersöker styrdokumenten i svenska för grundskolans senare år, från 1962, 1980
och 2011. Uppsatsen skrivs i syfte att kritiskt kunna granska vad skolans och svenskämnets
konstruktion är ett uttryck för, vad dess samhälleliga funktion har varit och är idag. För att
synliggöra detta görs en studie där svenskämnet ställs i relation till de samtida och historiskt
föregående ekonomiska och samhälleliga förutsättningarna.

Analysen utförs i två steg. Första steget utgörs av en närläsning av styrdokumenten enligt Basil
Bernsteins teori om klassifikation och inramning. I uppsatsen undersöks vilka delmoment som finns
i respektive läroplan, hur de förhåller sig till varandra och hur ämnet förhåller sig till andra ämnen.
... (More)
Denna uppsats undersöker styrdokumenten i svenska för grundskolans senare år, från 1962, 1980
och 2011. Uppsatsen skrivs i syfte att kritiskt kunna granska vad skolans och svenskämnets
konstruktion är ett uttryck för, vad dess samhälleliga funktion har varit och är idag. För att
synliggöra detta görs en studie där svenskämnet ställs i relation till de samtida och historiskt
föregående ekonomiska och samhälleliga förutsättningarna.

Analysen utförs i två steg. Första steget utgörs av en närläsning av styrdokumenten enligt Basil
Bernsteins teori om klassifikation och inramning. I uppsatsen undersöks vilka delmoment som finns
i respektive läroplan, hur de förhåller sig till varandra och hur ämnet förhåller sig till andra ämnen.
Därutöver undersöks hur ämnet förhåller sig till eleven som individ och till omvärlden. Resultatet
visade att svenskämnet 1980 förhöll sig mer öppet gentemot samtliga undersökta rubriker än de
övriga styrdokumenten. Med Lgr11 återstärktes klassifikationen och inramningen. Likheterna
mellan 1962 och 2011 är flera. De var båda avpolitiserade med kommunikation i fokus.
I andra steget diskuterades resultaten av närläsningen ur ett makroperspektiv med Tomas Englunds
och Ninni Wahlströms utbildningskonceptioner som grund. Lgr62:s svenskämne var
arbetsmarknads- och forskningsorienterat, men med individualiserade och konservativa inslag som
jag tolkade som en avvikelse från konceptionen. Omfördelning av resurser ledde fram till ett mer
progressivt svenskämne med Lgr80, vilket synliggjordes genom dess svaga klassifikation och
inramning. Lgr11:s konstruktion har genom sitt fokus på strategi och koder diskuterats i samband
med en en förändrad, global arbetsmarknad med krav på flexibel arbetskraft. Den nya läroplanen
kan med hjälp av tidigare läroplaner konstateras vara ofördelaktig för eleven med
arbetarklassbakgrund, som inom det nuvarande samhällssystemet snarare gynnats av konstruktionen
för Lgr62. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hallberg, Emelie LU
supervisor
organization
course
ÄSVM92 20161
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Inramning, klassifikation, Bernstein, svenskämnet, läroplan, läroplansteori, utbildningskonception
language
Swedish
id
8894709
date added to LUP
2016-11-21 10:40:55
date last changed
2016-11-21 10:40:55
@misc{8894709,
  abstract     = {{Denna uppsats undersöker styrdokumenten i svenska för grundskolans senare år, från 1962, 1980
och 2011. Uppsatsen skrivs i syfte att kritiskt kunna granska vad skolans och svenskämnets
konstruktion är ett uttryck för, vad dess samhälleliga funktion har varit och är idag. För att
synliggöra detta görs en studie där svenskämnet ställs i relation till de samtida och historiskt
föregående ekonomiska och samhälleliga förutsättningarna.

Analysen utförs i två steg. Första steget utgörs av en närläsning av styrdokumenten enligt Basil
Bernsteins teori om klassifikation och inramning. I uppsatsen undersöks vilka delmoment som finns
i respektive läroplan, hur de förhåller sig till varandra och hur ämnet förhåller sig till andra ämnen.
Därutöver undersöks hur ämnet förhåller sig till eleven som individ och till omvärlden. Resultatet
visade att svenskämnet 1980 förhöll sig mer öppet gentemot samtliga undersökta rubriker än de
övriga styrdokumenten. Med Lgr11 återstärktes klassifikationen och inramningen. Likheterna
mellan 1962 och 2011 är flera. De var båda avpolitiserade med kommunikation i fokus.
I andra steget diskuterades resultaten av närläsningen ur ett makroperspektiv med Tomas Englunds
och Ninni Wahlströms utbildningskonceptioner som grund. Lgr62:s svenskämne var
arbetsmarknads- och forskningsorienterat, men med individualiserade och konservativa inslag som
jag tolkade som en avvikelse från konceptionen. Omfördelning av resurser ledde fram till ett mer
progressivt svenskämne med Lgr80, vilket synliggjordes genom dess svaga klassifikation och
inramning. Lgr11:s konstruktion har genom sitt fokus på strategi och koder diskuterats i samband
med en en förändrad, global arbetsmarknad med krav på flexibel arbetskraft. Den nya läroplanen
kan med hjälp av tidigare läroplaner konstateras vara ofördelaktig för eleven med
arbetarklassbakgrund, som inom det nuvarande samhällssystemet snarare gynnats av konstruktionen
för Lgr62.}},
  author       = {{Hallberg, Emelie}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Makten genom svenskämnet: en kritisk närläsning av styrdokumenten i svenska från 1962-2011}},
  year         = {{2016}},
}