Lämpliga skogsbruksfastigheter - Prövningen av 3 kap. 5 och 7§§ fastighetsbildningslagen (1970:988) i praktiken

Abstract (Swedish)

Detta arbete avser att kartlägga hur prövningen av 3 kap. 5 och 7 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) (FBL 3:5 och 3:7) har skett i lantmäteriförrättningar från 2004 fram till våren 2016, samt att kartlägga eventuella skillnader över landet. Slutsatserna från dessa frågeställningar väntas ge ett svar på huruvida prövningen eller lagstiftningen är i behov av förändring.
En litteraturstudie har genomförts för att kartlägga hur FBL 3:5 och 3:7 bör tolkas och prövas. Fokus har legat på frågor som när prövning ska ske av dessa bestämmelser, vilka riktvärden som bör användas och vilken tyngd de aspekter som regionalpolitiska och skogspolitiska mål har i förhållande till varandra. Utgångspunkten i studien har varit propositioner, rättsfall och tidigare examensarbeten som berört ämnet. För att undersöka hur prövningen av FBL 3:5 och 3:7 sker idag har en undersökning gjorts av 210 lantmäteriförrättningar jämt fördelade över Sveriges län. I förrättningarna har protokollen studerats och analyserats.
FBL 3:5 är en bestämmelse som syftar till att vara en del i prövningen av fastighetens lämplighet för ändamålet skogsbruk och ska beaktas då fastigheten är att klassa som en skogsbruksfastighet. I prövningen ska hänsyn tas till de företagsekonomiska förutsättningarna. Det krävs inte att fastighetens avkastning utgör fastighetsägarens totala inkomst. De regionalpolitiska målen väger tungt eftersom kombinerad verksamhet ger ett stort genomslag i beräkningen av vad som är en lämplig skogsbruksfastighet. Ett lämpligt riktvärde för minsta tillväxt på skogsbruksfastigheten torde vara ca 50 m3sk per år.
FBL 3:7 verkar för att skydda skogsnäringen i landet snarare än att skydda den enskildes verksamhet. En skadlig delning får inte ske och här vägs aspekter som arrondering, tillväxtkrav och miljöaspekter in i bedömningen. Riktvärdet för bestämmelsen är 200-250 m3sk per år. Skogsområdena bör vara ca 3 ha för gallring och 5 ha för slutavverkning för att vara tillräckliga enligt förarbetet till denna bestämmelse. Skogsområdena får inte heller vara olämpligt utformade med exempelvis en för smal skiftesbredd vilket gör det svårare att bruka skogen rationellt.
Bestämmelserna i FBL 3:5 kan, med hjälp av FBL 3:9, frångås om en total förbättring sker av fastighetsindelningen. Bestämmelserna i FBL 3:7 kan frångås vid ianspråktagande åt det allmänna enligt FBL 3:10
Resultatet av undersökningen pekade på att prövningen av bestämmelserna inte går att analysera på ett bra sätt då majoriteten av de analyserade protokollen saknade en komplett redogörelse för skälen till beslut. Prövningen var inkonsekvent över landet och 14 av Sveriges 21 län hade sammantaget en bristfällig prövning av FBL 3:5 och 3:7. En osäkerhet kring när bestämmelserna är tillämpbara visade sig över hela landet.
Skogsbruket i Sverige har inte genomgått några större förändringar sedan de skogspolitiska målen sattes 1994 och därmed ses inget behov av att förändra lagstiftningen. Prövningen behöver däremot bli tydligare och skälen till besluten bör redovisas bättre. Fastigheterna måste också få ett korrekt ändamål för att den vidare prövningen ska bli korrekt och rätt bestämmelser ska tillämpas.

Abstract

The Swedish Real Property Formation Act (1970:988), 3rd Chapter, 5th and 7th §§ (FBL 3:5 and 3:7) regulates protection of forested real property. The trial in practice have been investigated through an analysis of records of cadastral procedures performed in Sweden from 2004 to spring 2016. The most important conclusion of the investigation is that the trial is heterogeneous over the country. It has also been observed that the records to a large extent lack documentation of the reasons behind the decisions regarding these specific legal sections.
Furthermore, the application of the rules for protection of the forest contain several aspects to take into consideration. The only aspect that is quantified is a growth target value. Even though this is not the only aspect that should be taken in account, it has been found through this study that this aspect weighs more heavily in the practical application than other aspects, such as land consolidation and nature and culture considerations.
In addition to the analysis mentioned above, a study of literature, legal cases and previous theses have also taken place, to find out what defines a harmful split of a forest estate. The conclusion is that a harmful split means a split where the possibility for rational forestry take harm from the property formation.
There has been no indications that suggests a need for any changes in the legislation; however, based on above stated findings, the practical application of the legislation needs to be improved as it needs to become more homogenous and more well documented.

• author: Holm, Stina
• supervisor: Svante Nilsson
• organization: Real Estate Science
• course: VFT920 20161
• year: 2017
• type: M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Fastighetsbildning, skogsbruksfastighet, fastighetsreglering, skadlig delning, skogsnäringen, företagsekonomiska villkoret, tillväxtkrav, kombinationsverksamhet, ombildning, nybildning, skyddsbestämmelser, Property formation, forestry property, reallotment, harmful split, forest industry, The business administration term, growth requirement, combination activities, re- formation, creation, protective provisions
• other publication id: ISRN/LUTVDG/TVLM/16/5376 SE
• language: Swedish
• id: 8895647
• date added to LUP: 2017-04-28 10:32:47
• date last changed: 2017-04-28 10:32:47