Advanced

“Man föds inte dum, man blir dum”: En undersökning om skolan i socioekonomiskt svaga kommuner med goda skolresultat

Adolfsson, Tobias LU and Hjort, Britta LU (2017) STVA22 20162
Department of Political Science
Abstract (Swedish)
Idén att “[d]en allt annat överskuggande faktorn för en elevs studieprestation är hennes socioekonomiska status” (Lärarnas Riksförbund 2008:24) är djupt rotad. Syftet med denna pilotstudie består dels i att visa varför skillnader i socioekonomisk nivå inte på ett tillräckligt sätt förklarar varför kommuner har så olika skolresultat, dels i att försöka hitta andra faktorer som kan förklara varför kommuner får goda skolresultat. I studiens första del görs en statistisk analys av skolresultat och socioekonomi i svenska kommuner. I den andra intervjuas verksamhets- och förvaltningschefer.

I studiens första del bekräftas att socioekonomiskt starka kommuner tenderar ha goda skolresultat. Dock finns en mängd kommuner som trots låg... (More)
Idén att “[d]en allt annat överskuggande faktorn för en elevs studieprestation är hennes socioekonomiska status” (Lärarnas Riksförbund 2008:24) är djupt rotad. Syftet med denna pilotstudie består dels i att visa varför skillnader i socioekonomisk nivå inte på ett tillräckligt sätt förklarar varför kommuner har så olika skolresultat, dels i att försöka hitta andra faktorer som kan förklara varför kommuner får goda skolresultat. I studiens första del görs en statistisk analys av skolresultat och socioekonomi i svenska kommuner. I den andra intervjuas verksamhets- och förvaltningschefer.

I studiens första del bekräftas att socioekonomiskt starka kommuner tenderar ha goda skolresultat. Dock finns en mängd kommuner som trots låg socioekonomisk nivå också ligger i den nationella toppen med avseende på skolresultat, varför det kan antas att hög socioekonomisk nivå inte är avgörande för goda skolresultat. Bland kommuner som har en socioekonomisk nivå under riksgenomsnittet är sambandet mellan socioekonomisk nivå och skolresultat nämligen mycket svagt.

I studiens andra del undersöks fyra kommuner som har mycket goda resultat trots låg socioekonomisk nivå. Alla fyra kommunerna satsar mycket på kompensatoriska åtgärder för att överbrygga de utmaningar som den lägre socioekonomiska nivån innebär. Studiens främsta resultat består i en teori om en mellanliggande förklaringsfaktor; det som påverkar skolresultaten är inte den socioekonomiska nivån i sig, utan snarare den inställning som präglar skolan. Den gynnsamma inställningen karaktäriseras bland annat av stort kommunalt ansvarstagande för skolresultaten, ett aktivt arbete för att ställa höga krav på eleverna oavsett socioekonomisk bakgrund samt en vägran att acceptera att den rådande socioekonomiska nivån skulle bestämma hur väl skolorna har möjlighet att prestera. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Adolfsson, Tobias LU and Hjort, Britta LU
supervisor
organization
course
STVA22 20162
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
skolresultat, kommuner, socioekonomisk nivå, finansiering, inställning
language
Swedish
id
8896473
date added to LUP
2017-02-08 15:58:59
date last changed
2017-02-08 15:58:59
@misc{8896473,
  abstract     = {Idén att “[d]en allt annat överskuggande faktorn för en elevs studieprestation är hennes socioekonomiska status” (Lärarnas Riksförbund 2008:24) är djupt rotad. Syftet med denna pilotstudie består dels i att visa varför skillnader i socioekonomisk nivå inte på ett tillräckligt sätt förklarar varför kommuner har så olika skolresultat, dels i att försöka hitta andra faktorer som kan förklara varför kommuner får goda skolresultat. I studiens första del görs en statistisk analys av skolresultat och socioekonomi i svenska kommuner. I den andra intervjuas verksamhets- och förvaltningschefer. 

I studiens första del bekräftas att socioekonomiskt starka kommuner tenderar ha goda skolresultat. Dock finns en mängd kommuner som trots låg socioekonomisk nivå också ligger i den nationella toppen med avseende på skolresultat, varför det kan antas att hög socioekonomisk nivå inte är avgörande för goda skolresultat. Bland kommuner som har en socioekonomisk nivå under riksgenomsnittet är sambandet mellan socioekonomisk nivå och skolresultat nämligen mycket svagt. 

I studiens andra del undersöks fyra kommuner som har mycket goda resultat trots låg socioekonomisk nivå. Alla fyra kommunerna satsar mycket på kompensatoriska åtgärder för att överbrygga de utmaningar som den lägre socioekonomiska nivån innebär. Studiens främsta resultat består i en teori om en mellanliggande förklaringsfaktor; det som påverkar skolresultaten är inte den socioekonomiska nivån i sig, utan snarare den inställning som präglar skolan. Den gynnsamma inställningen karaktäriseras bland annat av stort kommunalt ansvarstagande för skolresultaten, ett aktivt arbete för att ställa höga krav på eleverna oavsett socioekonomisk bakgrund samt en vägran att acceptera att den rådande socioekonomiska nivån skulle bestämma hur väl skolorna har möjlighet att prestera.},
  author       = {Adolfsson, Tobias and Hjort, Britta},
  keyword      = {skolresultat,kommuner,socioekonomisk nivå,finansiering,inställning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {“Man föds inte dum, man blir dum”: En undersökning om skolan i socioekonomiskt svaga kommuner med goda skolresultat},
  year         = {2017},
}