Advanced

Ärekränkningsbrott på internet - En studie om hur ärekränkningsbrotten och människors beteende fungerar på nätet

Johansson, David LU (2016) LAGF03 20162
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Näthat är ett fenomen som uppstått efter internets utbredning i samhället. I Sverige har det dock inte upprättats en speciallagstiftning utan den äldre lagstiftningen i brottsbalken är den som appliceras på näthatsbrotten. Ärekränkningsbrotten förtal och förolämpning, vilka regleras i brottsbalken, har inom ramen för näthat kanske blivit mera aktuella än någonsin.

I den här uppsatsen utreds den gällande rätten för ärekränkningsbrotten, dess brister och framtidsutsikter med koppling till internet. Dessutom behandlas de problem som uppkommer för rättsväsendet och privatpersoner när väl ett näthatsbrott har begåtts. Uppsatsen berör också människors beteende på nätet, om personer på ett psykologiskt plan är mer benägna att begå brott i en... (More)
Näthat är ett fenomen som uppstått efter internets utbredning i samhället. I Sverige har det dock inte upprättats en speciallagstiftning utan den äldre lagstiftningen i brottsbalken är den som appliceras på näthatsbrotten. Ärekränkningsbrotten förtal och förolämpning, vilka regleras i brottsbalken, har inom ramen för näthat kanske blivit mera aktuella än någonsin.

I den här uppsatsen utreds den gällande rätten för ärekränkningsbrotten, dess brister och framtidsutsikter med koppling till internet. Dessutom behandlas de problem som uppkommer för rättsväsendet och privatpersoner när väl ett näthatsbrott har begåtts. Uppsatsen berör också människors beteende på nätet, om personer på ett psykologiskt plan är mer benägna att begå brott i en internetkontext.

Uppsatsen är uppbyggd på både rättsdogmatisk- och rättssociologisk metod.

Vad som framkommit är att ärekränkningsbrotten till stor del bygger på att brottsoffer själv får ta ansvar för att gärningspersoner ska dömas till ansvar, då de mindre grova brotten klassas som målsägandebrott. Det har också visat sig vara svårt i ett bevishänseende att hitta respektive fastställa att gärningspersoner begått de aktuella brotten på nätet. I gällande lagstiftningen verkar det inte finnas anledning att utöka eller minska det straffbara området. Istället ligger en viss problematik i vart gränsen för när allmänt åtal ska väckas torde ligga samt att språket är föråldrat i ärekränkningsparagraferna. Bevissvårigheten när personer är anonyma förenklas inte av omständigheten att just anonymitet, i den psykologiska studien, är en av åtta faktorer som kan medföra tendenser till ett ohämmat beteende på internet. (Less)
Popular Abstract
Cyber hatred is a phenomenon that has occurred after the expansion of the internet in modern society. In Sweden there is not a special law regarding cyber hatred. You must rely on the old legislation in the Swedish penal code. Defaming crimes, such as slander and insults, which are regulated in the Swedish penal code have been more common these days.

The essay aims to find out the regarding law of defamation crimes, its shortcomings, and future views with connection to the internet. Furthermore, problems have been investigated which are related to the judicial system and individuals when a cyber-crime has been committed. The essay also includes people’s behaviour on the internet, if people are more inclined to commit a crime in a... (More)
Cyber hatred is a phenomenon that has occurred after the expansion of the internet in modern society. In Sweden there is not a special law regarding cyber hatred. You must rely on the old legislation in the Swedish penal code. Defaming crimes, such as slander and insults, which are regulated in the Swedish penal code have been more common these days.

The essay aims to find out the regarding law of defamation crimes, its shortcomings, and future views with connection to the internet. Furthermore, problems have been investigated which are related to the judicial system and individuals when a cyber-crime has been committed. The essay also includes people’s behaviour on the internet, if people are more inclined to commit a crime in a context of psychological perspective on the internet.

The essay is based on two methods, one of judicial dogma and the other one of judicial sociology.

What has been revealed is that the crimes of defamation mostly result in the victims themselves having to take charge of the process in a so called private prosecution. It has also been shown that it is hard to find someone guilty because of the problems with lack of evidence. The legislator has not found any reason to increase or decrease the criminal area in the regarding laws. Instead there are problems regarding the limits to which private prosecution are and that the language in the law is rather old. In a psychological perspective, there are eight factors that may occur and cause people to be more uninhibited when they are online. One of those factors is anonymity which also complicates investigations for the justice system. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, David LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20162
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
IT-rätt, straffrätt, rättssociologi
language
Swedish
id
8896923
date added to LUP
2017-02-13 08:27:15
date last changed
2017-02-13 08:27:15
@misc{8896923,
  abstract     = {Näthat är ett fenomen som uppstått efter internets utbredning i samhället. I Sverige har det dock inte upprättats en speciallagstiftning utan den äldre lagstiftningen i brottsbalken är den som appliceras på näthatsbrotten. Ärekränkningsbrotten förtal och förolämpning, vilka regleras i brottsbalken, har inom ramen för näthat kanske blivit mera aktuella än någonsin. 

I den här uppsatsen utreds den gällande rätten för ärekränkningsbrotten, dess brister och framtidsutsikter med koppling till internet. Dessutom behandlas de problem som uppkommer för rättsväsendet och privatpersoner när väl ett näthatsbrott har begåtts. Uppsatsen berör också människors beteende på nätet, om personer på ett psykologiskt plan är mer benägna att begå brott i en internetkontext. 

Uppsatsen är uppbyggd på både rättsdogmatisk- och rättssociologisk metod.

Vad som framkommit är att ärekränkningsbrotten till stor del bygger på att brottsoffer själv får ta ansvar för att gärningspersoner ska dömas till ansvar, då de mindre grova brotten klassas som målsägandebrott. Det har också visat sig vara svårt i ett bevishänseende att hitta respektive fastställa att gärningspersoner begått de aktuella brotten på nätet. I gällande lagstiftningen verkar det inte finnas anledning att utöka eller minska det straffbara området. Istället ligger en viss problematik i vart gränsen för när allmänt åtal ska väckas torde ligga samt att språket är föråldrat i ärekränkningsparagraferna. Bevissvårigheten när personer är anonyma förenklas inte av omständigheten att just anonymitet, i den psykologiska studien, är en av åtta faktorer som kan medföra tendenser till ett ohämmat beteende på internet.},
  author       = {Johansson, David},
  keyword      = {IT-rätt,straffrätt,rättssociologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ärekränkningsbrott på internet - En studie om hur ärekränkningsbrotten och människors beteende fungerar på nätet},
  year         = {2016},
}