Rätten till radering av personuppgifter – En analys av art 17.3.a i förordning 2016/679 ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Abstract

The purpose of this bachelor thesis is to examine article 17.3.a in regulation 2016/679 of the European Union, regarding the processing of personal data, from a perspective of legality. Article 17 in the regulation settles, under certain circumstances, a legal right for the data subject to have personal data deleted. Article 17.3.a settles that this right to have information deleted shall not apply if the processing of the information is “necessary for exercising the right of freedom of expression and information.”

In the thesis the concept of legality is thoroughly discussed, the starting point for that discussion being the concept of legality that Lon L. fuller has constructed, the current regulation is examined in order to give the reader an understanding of the area of law that the thesis regards, and the concept of legality that is argued in the second chapter of the thesis is used to examine article 17.3.a in regulation 2016/679 from a perspective of legality.

In the thesis it is established that article 17.3.a has a defect in terms of clarity, and therefore also in terms of legality, and that this defect is made up primarily by the fact that it is not possible to predict, in an specific case, the outcome of the weighing of interests, between the freedom of information and expression and the right to deletion of information, that has to be preformed. Therefore it is not possible to determine whether a legal right to deletion of information exists or not in a certain situation. It is furthermore established that this defect in clarity cannot be justified with regard to the nature of the matter the legislation concern.

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att utreda artikel 17.3.a i Europeiska unionens förordning 2016/679, gällande behandling av personuppgifter, ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Artikel 17 i förordningen stadgar en juridisk rätt för registrerade att i vissa fall kräva att personuppgifter raderas. Artikel 17.3.a stadgar att denna rätt till radering av information inte gäller om behandlingen av informationen är nödvändig för utövandet av rätten till yttrande- och informationsfrihet.

I uppsatsen diskuteras inledningsvis utförligt begreppet rättssäkerhet med utgångspunkt i det rättssäkerhetsbegrepp som Lon L. Fuller har konstruerat. Därefter redogörs för gällande rätt när det gäller rätten till radering av personuppgifter för att ge läsaren en inblick i det rättsområde som uppsatsen behandlar, och avslutningsvis används den begreppskonstruktion som diskuterats i den inledande delen av uppsatsen för att utreda artikel 17.3.a i förordning 2016/679 ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

I uppsatsen konstateras att artikel 17.3.a brister i klarhet och tydlighet, och därmed också i rättssäkerhet, och att denna brist består i att utfallet av den avvägning, mellan yttrande- och informationsfrihet och rätten till radering av information, som enligt lagstiftarens konstruktion måste genomföras, är ytterst oklart, och att det i det enskilda fallet saknas möjlighet att avgöra huruvida en rätt till radering av information föreligger eller inte. Det konstateras vidare att denna brist i klarhet och tydlighet inte kan rättfärdigas med hänsyn till rättsområdets beskaffenhet och att regleringen således brister i rättssäkerhet.

• author: Karlsson Heppich, Edith
• supervisor: Johan Adestam
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20162
• year: 2016
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, EU Law, IT-rätt, Rättsinformatik, right to be forgotten, förordning 2016/679
• language: Swedish
• id: 8897191
• date added to LUP: 2017-02-13 08:26:26
• date last changed: 2017-02-13 08:26:26