Hur väl skyddas djur- och växtarter när skogen försvinner? - En studie av EU-rättsliga och nationella artskyddsbestämmelser inom det svenska skogsbruket

Abstract (Swedish)

I Sverige minskar den biologiska mångfalden och antalet hotade arter ökar. Ett av de största hoten mot dessa arter och mot biologisk mångfald är förändringar i livsmiljöer. Trots detta fortsätter skogar med höga naturvärden att avverkas och andelen biologiskt skyddsvärd skog minskar.

I uppsatsen utreds de EU-rättsliga artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och habitatdirektivet, och den svenska implementeringen av dessa i artskyddsförordningen. Utredningen fokuserar på vilka krav på artskydd som kan ställas på verksamheter inom ramen för regleringarna. En jämförelse görs mellan de EU-rättsliga bestämmelserna och den nationella implementeringen av dessa. I uppsatsen fastställs att artskyddsförordningens bestämmelser i huvudsak ligger i linje med de EU-rättsliga kraven.

En annan primär frågeställning är huruvida det EU-rättsliga artskyddet säkerställs inom skogsbruket. Följaktligen analyseras även artskyddsbestämmelserna i skogsvårdslagen (SvL) i förhållande till naturvårdsdirektiven och artskyddsförordningen. I uppsatsen konstateras att bestämmelserna i skogsvårdslagen på ett antal punkter troligtvis inte lever upp till de EU-rättsliga kraven på artskydd. Detta följer bland annat av otydligheten i förhållandet mellan miljöbalken, artskyddsförordningen och skogsvårdslagen.

I uppsatsen diskuteras regleringarnas inbördes förhållanden. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen anser att 4 och 7 §§ artskyddsförordningen bör tillämpas utan inskränkningarna i 30 § SvL. Det är en möjlig lösning på ett av dagens problem, men artskyddsförordningens bestämmelser borde tillämpas framför skogsvårdslagens bestämmelser, utifrån ordalydelsen i 4 § SvL. Följderna skulle, i förhållande till de materiella EU-rättsliga artskyddsbestämmelserna, antagligen bli desamma. Artskyddsförordningen borde tillämpas framför skogsvårdslagen i de delar reglerna strider mot varandra även för att säkerställa att Sverige implementerar habitatdirektivets krav på ett effektivt skyddssystem. Ett av kraven är bland annat effektiva genomdrivandemöjligheter av regleringar, vilket innefattar bland annat en effektiv tillsyn och ett effektivt sanktionssystem. I uppsatsen fastställs, i likhet med miljömålsberedningen från 2013 och Forsberg, att Sverige i dagsläget sannolikt inte lever upp till kravet på ett effektivt sanktionssystem för artskyddsbrott i skogen. I uppsatsen diskuteras även huruvida prövningstiden på sex veckor med efterföljande avverkningsrätt utan beslut från myndigheterna, kan sägas leva upp till de EU-rättsliga artskyddskraven.

Slutligen diskuteras tillsynsansvaret för artskydd inom skogsbruket. I dagsläget har Skogsstyrelsen och länsstyrelserna ett överlappande tillsynsansvar på området, vilket komplicerar tillsynen för artskydd inom skogsbruket. Länsstyrelsen har tillsynsansvar för artskyddsförordningens bestämmelser och Skogsstyrelsen har tillsynsansvar både för att produktionskravet och miljömålet i skogsvårdslagen säkerställs. Jag menar att skogsvårdslagens mål och utformning och Skogsstyrelsens tillsynsansvar för lagens två mål är en bidragande orsak till dagens bristande implementering av artskyddsbestämmelserna inom ramen för skogsbruket.

Popular Abstract

Biodiversity decreases in Sweden and the number of endangered species is increasing. One of the biggest threats to endangered species and biodiversity are changes in natural habitats. Despite this, forests that provide essential natural value, are continuously cut.

This paper presents the national and regional EU species protection provisions in the Bird Directive and Habitats Directive and national Species Protection Act (artskyddsförordningen). This research focuses on what species protection requirements can be placed on businesses and activities though these regulations. A comparison is made between the EU legislations and the national implementation of the same. The paper concludes that the requirements in artskyddsförordningen are generally in line with the EU requirements.

One question the paper seek to answer is whether the EU species protection regulations are fully implemented in the Forestry Act (skogsvårdslagen). Therefore, the national species protection provisions of skogsvårdslagen are analyzed in relation to the Habitats Directive, Bird Directive and artskyddsförordningen. The paper examines the mutual relationships between these regulations and illustrates that the regulations applied within the forestry probably do not match the EU requirements on the protection of species in a few areas. This follows from the vaguely defined relationship between the Environmental Code (miljöbalken), artskyddsförordningen and skogsvårdslagen.

The Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Forest Agency are of the opinion that the 4, 7 and 14 §§ artskyddsförordningen should apply within the 30 § skogsvårdslagen without any restrictions. While this is a possible solution, the paper argues that the regulations in artskyddsförordningen should be applied instead of skogsvårdslagens regulations on species protection, in terms of the wording in 4 § skogsvårdslagen. It regards this as necessary to ensure that Sweden fulfills its obligations in terms of providing the effective protection system that EU regulation requires. Such a system includes an effective penalty system. The paper argues, just like the Environmental Advisory Council from 2013 and Forsberg does, that it is unlikely that Sweden currently can be said to have an effective penalty system for crimes against species protection regulations in skogsvårdslagen. The paper also argues that the current procedure that allows forest owners to cut trees after a six-weeks notification period, without a direct decision from the Swedish Forest Agency for this, are not in line with the EU requirements of a strict species protection system.

Finally, the possibility to enforce the above-mentioned regulations is discussed. Currently, the Swedish Forest Agency and the County Administrative Boards have an overlapping supervisory responsibility. The paper concludes that this system complicates the supervision of species protection within the forestry. Skogsvårdslagen and artskyddsförordningen often have different, even opposing or conflicting goals. This is a contributory explanation for today's lack of implementation of species protection in the context of forestry.

• author: Hörnfeldt, Isabelle
• supervisor: Annika Nilsson
• organization: Department of Law
• alternative title: How well protected are animals and plants when the forest disappears? - A study of EU and national species protection provisions in the Swedish forestry
• course: JURM02 20162
• year: 2016
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Miljörätt, Offentlig rätt, EU-rätt, artskydd, biologisk mångfald, environmental law, species protection
• language: Swedish
• id: 8897936
• date added to LUP: 2017-01-18 12:38:08
• date last changed: 2017-01-18 12:38:08