Advanced

En meningsfull posthumanism – reflektioner kring posthumanism och Niklas Luhmanns meningsteori

Ekdahl, Robert LU (2016) LIVR07 20161
Master's Programme: Literature - Culture - Media
Comparative Literature
Abstract (Swedish)
Syftet med uppsatsen är att bidra till en reflektion och diskussion kring meningsbegreppet i dagens humaniora, och mera specifikt inom dess posthumanistiska rörelse.

Min tes är att meningsbegreppet är teoretiskt underutvecklat inom posthumanismen i allmänhet, och att det i själva verket använder sig av en Deleuziansk förståelse av mening utan att göra det explicit eller reflektera närmare över detta. Detta uppfattar jag som problematiskt då det tenderar att leda till missuppfattningar såväl som svepande metaforiska formuleringar som är svåra att legitimera gentemot externa intressen utanför humanioras slutna rum.

Niklas Luhmann och hans sociologiska meningsteori både visar på denna blinda fläck såväl som utgör en alternativ teori... (More)
Syftet med uppsatsen är att bidra till en reflektion och diskussion kring meningsbegreppet i dagens humaniora, och mera specifikt inom dess posthumanistiska rörelse.

Min tes är att meningsbegreppet är teoretiskt underutvecklat inom posthumanismen i allmänhet, och att det i själva verket använder sig av en Deleuziansk förståelse av mening utan att göra det explicit eller reflektera närmare över detta. Detta uppfattar jag som problematiskt då det tenderar att leda till missuppfattningar såväl som svepande metaforiska formuleringar som är svåra att legitimera gentemot externa intressen utanför humanioras slutna rum.

Niklas Luhmann och hans sociologiska meningsteori både visar på denna blinda fläck såväl som utgör en alternativ teori att använda sig av i det teoretiska formulerandet av vad mening är och gör och varför humaniora i allmänhet och litteraturvetenskap i synnerhet här har en viktig roll att spela.

Uppsatsens metod kan beskrivas som en komparativ teoretisk reflektion. Primärmaterialet som denna reflektion utgår ifrån är i första hand Niklas Luhmanns korpus i allmänhet och boken Introduction to Systems Theory och essäerna ”Complexity and Meaning” och ”Meaning as Sociology ́s Basic Concept” från essäsamlingen Essays on self-reference (1990) i synnerhet. Vid sidan om Luhmann behandlas också två andra texter mera utförligt, Karen Barads artikel ”Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter”3 och första kapitlet i Elizabeth Grosz ́s bok Becoming undone (2011), ”The inhuman in the humanities: Darwin and the ends of man”. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Denna uppsats utgör ett första försök till en tvärvetenskaplig teoretisk reflektion över en allmän frågeställning som jag vill mena är av central betydelse för dagens humaniora, både när vi talar om dess utmaningar och dess möjligheter. Frågan kan preliminärt formuleras på följande vis; hur förstår vi mening (idag)? Men den kan också formuleras som en paradox; vad menar vi med mening? Mera specifikt gäller frågan om, och i så fall hur meningsbegreppet förändrats inom humaniora de senaste decennierna.
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ekdahl, Robert LU
supervisor
organization
alternative title
A meaningful posthumanism: reflections on posthumanism and Niklas Luhmann’s theory of meaning
course
LIVR07 20161
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Niklas Luhmann, mening, meningsteori, posthumanism, Karen Barad, Elizabeth Grosz, systemteori, komplexitet, litteratur, humaniora, medium, medieteori
language
Swedish
id
8900927
date added to LUP
2017-05-02 11:50:26
date last changed
2017-05-02 11:50:26
@misc{8900927,
  abstract     = {Syftet med uppsatsen är att bidra till en reflektion och diskussion kring meningsbegreppet i dagens humaniora, och mera specifikt inom dess posthumanistiska rörelse. 

Min tes är att meningsbegreppet är teoretiskt underutvecklat inom posthumanismen i allmänhet, och att det i själva verket använder sig av en Deleuziansk förståelse av mening utan att göra det explicit eller reflektera närmare över detta. Detta uppfattar jag som problematiskt då det tenderar att leda till missuppfattningar såväl som svepande metaforiska formuleringar som är svåra att legitimera gentemot externa intressen utanför humanioras slutna rum. 

Niklas Luhmann och hans sociologiska meningsteori både visar på denna blinda fläck såväl som utgör en alternativ teori att använda sig av i det teoretiska formulerandet av vad mening är och gör och varför humaniora i allmänhet och litteraturvetenskap i synnerhet här har en viktig roll att spela.

Uppsatsens metod kan beskrivas som en komparativ teoretisk reflektion. Primärmaterialet som denna reflektion utgår ifrån är i första hand Niklas Luhmanns korpus i allmänhet och boken Introduction to Systems Theory och essäerna ”Complexity and Meaning” och ”Meaning as Sociology ́s Basic Concept” från essäsamlingen Essays on self-reference (1990) i synnerhet. Vid sidan om Luhmann behandlas också två andra texter mera utförligt, Karen Barads artikel ”Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter”3 och första kapitlet i Elizabeth Grosz ́s bok Becoming undone (2011), ”The inhuman in the humanities: Darwin and the ends of man”.},
  author       = {Ekdahl, Robert},
  keyword      = {Niklas Luhmann,mening,meningsteori,posthumanism,Karen Barad,Elizabeth Grosz,systemteori,komplexitet,litteratur,humaniora,medium,medieteori},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En meningsfull posthumanism – reflektioner kring posthumanism och Niklas Luhmanns meningsteori},
  year         = {2016},
}