Bästa tillgängliga teknik (BAT) för att minska ammoniakutsläpp från grisstall

Abstract

Ammonia (NH3) is produced and emitted from pigs’ feces and urine. Atmospheric ammonia can cause eutrophication and acidification of ecosystems. New environmental legislations under the Industrial Emission Directive, passed by the European Commission, will demand pig producers to use techniques that are considered Best Available Techniques (BAT) to reduce ammonia emissions from pig houses. The new legislation will also regulate the maximum emission level of ammonia from pig houses (BAT-AEL).

In this study I analyze how the new legislation will affect pig producers in Sweden. This is done by evaluating which BAT techniques can be used in Sweden, as well as valuating BAT-AEL for Swedish pig producers and compiling international and Swedish emissions factors that can be used to estimate how Swedish producers perform against the BAT-AEL. Furthermore, I compare the techniques that Swedish pig houses already use with the suggested BAT to find out the degree of additional measures that the Swedish pig producers will have to implement.

The study shows that there is a considerable overlap between techniques already in use and suggested BAT. Also, the measured level of emissions from Swedish fattening pigs is under the limit for BAT-AEL. The most common Swedish manure removal systems and stables are considered to be BAT to reduce ammonia emissions. The traditional stable in Sweden also gives the pig producers a higher BAT-AEL for fattening pigs and weaners. Farrowing sows will not have a BAT-AEL as it is not allowed to use crates in Sweden. The study found that international emissions cannot yet be used to represent Swedish emissions. Swedish research has only studied one out of the four animal categories that are included in the BAT-AEL which makes it impossible to use Swedish emission factors to predict how Swedish pig producers satisfy the BAT-AEL.

Abstract (Swedish)

Ammoniak (NH3) avgår från grisars gödsel och bidrar till övergödning och försurning. I Sverige avgår ca 47 % av grisproducenternas totala ammoniakutsläpp från verksamheternas stallbyggnader. Ny miljölagstiftning under industriutsläppsdirektivet kommer att ställa krav på att grisproducenterna använder tekniker som anses vara Bästa Tillgängliga Teknik (BAT). I BAT 30 anges de tekniker som anses vara BAT för att reducera ammoniakutsläpp från grisstall. Den nya lagstiftningen innehåller en BAT-slutsats med begränsningsvärde för hur mycket ammoniak som får släppas ut från grisstall per djur och år (BAT-AEL).

Studiens syfte är att uppskatta vilka åtgärder som krävs för att svenska grisproducenter ska uppfylla BAT 30 och bedöma om svenska grisproducenter förväntas klara av begränsningsvärdet för ammoniak (BAT-AEL). Studiens syfte uppfylls genom att författaren uppskattar vilka tekniker i BAT 30 som är förenliga med svensk djurskyddslagstiftning, sammanställer BAT-AEL för svenska grisproducenter och emissionsfaktorer som kan användas för att uppskatta ammoniakutsläpp från stall. Vidare jämförs de vanligaste teknikerna i svenska grisproducerande anläggningar med BAT 30 för att avgöra vilka åtgärder som krävs för att uppfylla BAT 30.

Studien uppmärksammar att de vanligaste utformningarna av svenska boxar och utgödslingssystem anses vara BAT för att minska ammoniakavgången från stall. Svenska grisproducenter uppfyller därför BAT 30 genom att använda traditionella svenska tekniker. De traditionella utgödslingssystemen uppskattas minska ammoniakavgången med 0 – 42 % för ”vakuumutgödsling” och 31 – 66 % för tekniken ”utgödsling med skrapor”. De traditionella boxarna uppskattas minska ammoniakavgången med 16 – 74 % för tekniken ”ströad liggbox” och med 23 – 67 % för tekniken ”hel ströbädd” för djurkategorierna sinsuggor och tillväxtgrisar. För slaktgrisar ger tekniken ”hel ströbädd” en ökad ammoniakavgång om 40 – 76 % jämfört med referenssystemet.

Internationella emissionsfaktorer kan i dagsläget inte användas för att uppskatta svenska grisproducenters ammoniakutsläpp, eftersom det finns bristande kunskap om hur svenska anläggningar skiljer sig från utländska vad gäller utgödslingssystem, boxar och utfodring. Svenska emissionsfaktorer kan endast uppskatta hur slaktgrisar förhåller sig till BAT-AEL.

Svenska grisproducenter förväntas uppfylla BAT-AEL för slaktgrisar uppskattat med svenska emissionsfaktorer från Naturvårdsverket och svensk forskning. Digivande suggor omfattas inte av BAT-AEL eftersom det inte är tillåtet att fixera suggor i Sverige. Sinsuggor får ett högre BAT-AEL om de använder teknikerna ”hel ströbädd”, ”inhysning med hydda” eller ”foder-/liggboxar”. De traditionella svenska boxarna ger slaktgrisar och tillväxtgrisar ett högre BAT-AEL.

Popular Abstract (Swedish)

Ammoniak bidrar till övergödning och försurning. En ny miljölagstiftning under industriutsläppsdirektivet kommer att ställa krav på att grisproducenterna använder Bästa Tillgängliga Teknik (BAT) för att minska ammoniakavgången från grisstall. Ammoniakutsläpp kommer även att regleras med en BAT-slutsats med begränsningsvärde för hur mycket ammoniakutsläpp som får släppas ut från grisstall.
Den nya miljölagstiftningen kommer att gälla efter att BAT-slutsatserna har publicerats i EU:s officiella tidning. Då blir grisproducenterna tvungna att rapportera in hur de förhåller sig till begränsningsvärdet för ammoniak och om de använder tekniker som anses vara BAT. De vanligaste boxarna som används i Sverige för ”tillväxtgrisar” och ”slaktgrisar” tillåter ett högre ammoniakutsläpp för grisproducenterna. Djurkategorin ”digivande suggor” kommer inte att regleras av begränsningsvärdet eftersom gränsvärdet gäller för en teknik som inte är tillåten i Sverige. De traditionella boxarna och utgödslingsteknikerna i svenska grisstall anses vara BAT för att reducera ammoniakutsläpp. Även om grisproducenterna enligt den nya lagstiftningen är tvungna att bevisa att deras ammoniakutsläpp ligger under gränsvärdet, finns det ingen reglering för hur man ska uppskatta utsläppen. Studien har fokuserat på en uppskattningsmetod där olika tekniker för boxar och utgödslingsmetoder har en angiven emissionsfaktor. Med hjälp av emissionsfaktorerna kan man sedan jämföra de olika teknikerna och se hur tekniker presterar jämfört med begränsningsvärdet. Studien uppmärksammar brister i underlag för både internationella och svenska emissionsfaktorer. Internationella emissionsfaktorer kan inte användas för att uppsatta svenska utsläpp eftersom man inte har undersökt hur svenska grisstalls boxar, utgödslingssystem och fodergiva stämmer överens med utländska. Svenska emissionsfaktorer kan endast användas för att uppskatta en av fyra djurkategorier av grisar.
I dagsläget vet inte grisproducenterna hur de förväntas redovisa deras ammoniakutsläpp. Vilket skapar en osäkerhet eftersom många beräkningsmetoder ger höga kostnader och anses vara osäkra. Svenska Jordbruksverket planerar inte att skapa svenska emissionsfaktorer, vilket betyder att det bristande underlaget kommer att bestå. Att mäta ammoniakutsläpp anses inte vara tillämpligt på grund av höga kostnader och tekniska osäkerheter. I samband med att den nya lagstiftningen börjar gälla behöver grisproducenterna vägledning om hur de bör uppskatta sina utsläpp. Framtida studier kan därför fokusera på att jämföra svenska anläggningar med utländska för att ta reda på om det finns utländska emissionsfaktorer som kan användas i Sverige.

• author: Andersson, Sofie
• supervisor: William Sidemo Holm; Lina Nikoleris
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEK02 20162
• year: 2017
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science; Agriculture and Food Sciences; Earth and Environmental Sciences
• keywords: BAT, BAT-AEL, Bästa tillgängliga teknik, grisar, grisstall, ammoniak, BREF-dokument, IED
• language: Swedish
• id: 8902389
• date added to LUP: 2017-02-14 09:59:41
• date last changed: 2017-02-14 09:59:41