Möjligheter och effekter vid ökad materialåtervinning i offentliga miljöer – En studie med fokus på Lunds gaturum

Abstract (Swedish)

Konsumtionen i världen ökar och det gör även halten av växthusgaser i atmosfären. Detta kräver högre resurseffektivitet och inom både EU och Sverige finns styrmedel som förespråkar ökad materialåtervinning. Trots detta saknas ofta källsorteringsmöjligheter i offentliga miljöer. I denna studie undersöks möjligheterna till ökad materialåtervinning i offentliga miljöer genom att fokusera på ett införande av källsortering i Lunds gaturum. I studien undersöks vilken klimatnytta källsortering i gaturummet kan innebära samt hur källsorteringssystem kan utformas, fungera och vad de kan antas innebära i ett ekonomiskt perspektiv. Studien är baserad på plockanalyser av avfall från Lunds och Hässleholms gaturum som utförts med hjälp av Lunds Renhållningsverk och Hässleholm Miljö AB.

Enligt studien går nästan allt avfall som uppstår i gaturummet att materialåtervinna eller röta men klimatnyttan och den ekonomiska lönsamheten vid ett införande av källsorteringssystem är beroende av hur källsorteringen fungerar och hur systemet är utformat. Källsortering i offentliga miljöer kan förväntas fungera sämre än i hushåll och för att öka möjligheterna till en välfungerande källsortering bör det vara tydligt hur avfallet ska sorteras och allmänheten bör få information om resultaten av källsorteringen. Störst klimatnytta kan uppnås om källsorteringskärl införs på platser där mycket människor rör sig och det uppstår mycket avfall. Utformningen av källsorteringskärl kan se ut på flera sätt och utsortering av ett större antal materialfraktioner kan vara klimatmässigt fördelaktigt förutsatt att källsorteringen fungerar och inte upplevs som alltför komplicerad. Källsortering kan i ett ekonomiskt perspektiv vara lönsam men framförallt kan den anses ha ett högt värde i samband med att budskap om att kommunen värnar om miljö och hållbarhet sänds ut.

Abstract

The global consumption is increasing and so are the levels of greenhouse gases in the atmosphere. This requires a higher resource efficiency and legislation within the EU and Sweden is promoting material recycling to a greater degree than incineration of waste. In spite of this recycling stations can rarely be found in public environments. In this study the possibilities and effects of an increased source separation in public environments are investigated by focusing on streetscapes of Lund. The possible climate benefits that can be achieved when introducing source separation in public environments are studied as well as the design, functioning and economic viability of systems for public recycling. The study is based on waste composition analyses of public waste from streetscapes of Lund and Hässleholm, which were supported by Lunds Renhållningsverk and Hässleholm Miljö AB.

According to this study almost all waste that occurs in public environments is recyclable either by material recycling or anaerobic digestion. The climate benefits and economic viability as an effect of introducing recycling systems varies depending on the design and functioning of the system. Source separation in public environments can be expected to be less efficient than separation of household waste and in order to increase the possibilities of efficient systems public recycling stations should be accompanied by clear instructions and the results of the introduced recycling systems should be communicated to the citizens. In a climate perspective, introducing recycling stations in public environments where the number of citizen is large and high levels of waste is generated is more likely to be beneficial than less well-visited areas. Recycling stations can be of different design and separation of a large number of materials can be profitable in a climate perspective provided that the separation is carried out properly and not considered as too complicated. Separation of waste can be profitable in an economical perspective but especially be considered as an important signal of an environmentally conscious municipality.

Popular Abstract (Swedish)

Offentlig källsortering - positivt för både klimat och kommunens plånbok om vi sorterar rätt


Nästan allt avfall som slängs vid Lunds gator och torg kan återvinnas och bli till nya material. Offentlig källsortering kan leda till mindre växthusgasutsläpp och samtidigt vara värdefullt för kommunen. Ju mer sopor som sorteras ju bättre blir det – förutsatt att soporna sorteras rätt.

Återvinning av olika material och rötning av matavfall leder till mindre utsläpp av växthusgaser enligt många tidigare studier. I hushåll är det vanligt att avfall källsorteras men i offentliga miljöer saknas ofta källsorteringsmöjligheter. En av många offentliga platser där avfall inte källsorteras är Lunds gaturum. Nästan allt avfall som samlas in från olika torg i Lund går att återvinna. Detta visade analyser av avfallets sammansättning som utfördes som en del av detta examensarbete. Ett införande av källsorteringskärl i Lunds gaturum skulle därför kunna vara positivt för klimatet.

För att källsorteringen ska vara till nytta för klimatet måste soporna sorteras rätt. Det finns flera exempel där källsortering införts på offentliga platser men det är vanligt att källsorteringen inte fungerar. Detta visade studier av etablerade källsorteringssystem på torg, parker, högskolor och shoppingcenter i Skåne och Stockholm som gjordes i examensarbetet. Om avfallet inte sorteras på rätt sätt så kan det inte återvinnas. Ett exempel på detta är ett shopping center i Malmö där det källsorterade avfallet går direkt till förbränning eftersom det utsorterade materialet innehåller för stor andel andra material. För att källsortering ska ha positiva effekter för klimatet är det därför viktigt att arbeta för ett fungerande system.

Vid källsortering i offentliga miljöer bör det vara tydligt hur avfallet ska sorteras. Detta är både invånare i Lunds och Hässleholms kommun och personer inom avfallsbranschen överens om. Bilder och texter på kärlen i kombination med information förespråkas också av dessa personer som intervjuats i samband med detta examensarbete. Återkoppling till allmänheten tros också kunna bidra till bättre fungerande system. Ju fler olika material som sorteras desto mer växthusgaser kan vi undvika släpps ut i atmosfären. Hur källsorteringssystem i Lunds gaturum kan utformas specifikt framgår inte av detta examensarbete utan lämnas till beslutsfattare att avgöra där detta arbete kan fungera som underlag och inspiration.

Offentlig källsortering kan dessutom vara lönsamt för kommuner där detta införs. I Lund och många andra kommuner förbränns de sopor som inte källsorteras. Lunds renhållningsverk som samlar in avfallet i Lund betalar för detta. Kostnader för rötning av matavfall är lägre och förpackningar och returpapper som återvinns får renhållningsverket betalt för. Med andra ord kan källsortering bli ekonomiskt lönsamt för Lunds renhållningsverk. Den ekonomiska lönsamheten är likhet med klimatnyttan beroende av hur källsorteringen fungerar. Om materialen är felsorterade återvinns de inte. Trots osäkerheter kring klimatnytta och ekonomisk lönsamhet kan offentlig källsortering sända ut signaler om att Lunds kommun värnar om miljö och hållbarhet. Detta kan anses som mycket värdefullt.

• author: Björling, Ida
• supervisor: Eva Leire; Charlotte Retzner; Lena Wallin
• organization: Environmental Engineering (M.Sc.Eng.); Environmental and Energy Systems Studies
• alternative title: Possibilities and effects of an increased material recycling in public environments – A study with focus on streetscapes of Lund
• course: FMI820 20162
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Materialåtervinning, källsortering, klimatnytta, plockanalys, offentliga miljöer, Lund
• report number: ISRN LUTFD2/TFEM-- 17/5120--SE + (1-93)
• ISSN: 1102-3651
• language: Swedish
• id: 8905336
• date added to LUP: 2017-04-12 09:16:29
• date last changed: 2017-04-12 09:16:29