Medborgarnas uppfattning av demokratin: En fallstudie om väljarnas uppfattning av demokratin i Nya Zeeland efter valsystemsreformen 1996
(2017) STVA22 20171Department of Political Science
- Abstract (Swedish)
- Vad medborgarna önskar av sin demokrati är en omdiskuterad fråga och landar i vilket valsystem som, ur ett medborgerligt perspektiv, är att föredra. Forskningen har tidigare kommit fram till att ett majoritetsvalsystem ger bättre förutsättningar för ansvarsutkrävande och proportionella valsystem bättre möjlighet till representation. Tidigare forskning har utvecklat teorier kring att medborgare i större utsträckning vill vara representerade och att de således är mer tillfredsställda med demokratin i ett proportionellt valsystem. Vi tror därmed att detta samband är starkt och gäller även vid ett byte från ett majoritetsvalsystem till ett proportionellt valsystem. Nya Zeeland är ett exempel som har genomfört en sådan valreform och landet... (More)
- Vad medborgarna önskar av sin demokrati är en omdiskuterad fråga och landar i vilket valsystem som, ur ett medborgerligt perspektiv, är att föredra. Forskningen har tidigare kommit fram till att ett majoritetsvalsystem ger bättre förutsättningar för ansvarsutkrävande och proportionella valsystem bättre möjlighet till representation. Tidigare forskning har utvecklat teorier kring att medborgare i större utsträckning vill vara representerade och att de således är mer tillfredsställda med demokratin i ett proportionellt valsystem. Vi tror därmed att detta samband är starkt och gäller även vid ett byte från ett majoritetsvalsystem till ett proportionellt valsystem. Nya Zeeland är ett exempel som har genomfört en sådan valreform och landet används därför som fallstudie. Vi utför en statistisk deskriptiv analys med data från Comparative Studies of Electoral System där medborgare blivit tillfrågade hur hög grad av tillfredsställelse de har med demokrati. Vi tittar på 5 år med 1996 som det första och 2014 som det sista. Dessutom använder vi oss av ekonomisk tillväxt som kontrollvariabel för att se det finns ett starkare samband mellan denna och graden av tillfredsställelse än det gör med valsystemet. Efter en sammanställning av åren kan vi urskilja ett svagt samband men det är inte tillräckligt starkt för att kunna dra slutsatsen att graden av tillfredsställelse för demokratin har ökat på grund av bytet av valsystem. Däremot ger studien en indikation att dessa har ett samband och ger ökad övertygelse att fler studier på ämnet bör göras för att säkerställa sambandet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8907203
- author
- Ståhl, Joakim LU and Thorén, Ebba LU
- supervisor
- organization
- course
- STVA22 20171
- year
- 2017
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Demokrati, Tillfredsställelse, Representation, Valsystem
- language
- Swedish
- id
- 8907203
- date added to LUP
- 2017-06-27 15:20:46
- date last changed
- 2017-06-27 15:20:46
@misc{8907203,
abstract = {{Vad medborgarna önskar av sin demokrati är en omdiskuterad fråga och landar i vilket valsystem som, ur ett medborgerligt perspektiv, är att föredra. Forskningen har tidigare kommit fram till att ett majoritetsvalsystem ger bättre förutsättningar för ansvarsutkrävande och proportionella valsystem bättre möjlighet till representation. Tidigare forskning har utvecklat teorier kring att medborgare i större utsträckning vill vara representerade och att de således är mer tillfredsställda med demokratin i ett proportionellt valsystem. Vi tror därmed att detta samband är starkt och gäller även vid ett byte från ett majoritetsvalsystem till ett proportionellt valsystem. Nya Zeeland är ett exempel som har genomfört en sådan valreform och landet används därför som fallstudie. Vi utför en statistisk deskriptiv analys med data från Comparative Studies of Electoral System där medborgare blivit tillfrågade hur hög grad av tillfredsställelse de har med demokrati. Vi tittar på 5 år med 1996 som det första och 2014 som det sista. Dessutom använder vi oss av ekonomisk tillväxt som kontrollvariabel för att se det finns ett starkare samband mellan denna och graden av tillfredsställelse än det gör med valsystemet. Efter en sammanställning av åren kan vi urskilja ett svagt samband men det är inte tillräckligt starkt för att kunna dra slutsatsen att graden av tillfredsställelse för demokratin har ökat på grund av bytet av valsystem. Däremot ger studien en indikation att dessa har ett samband och ger ökad övertygelse att fler studier på ämnet bör göras för att säkerställa sambandet.}},
author = {{Ståhl, Joakim and Thorén, Ebba}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Medborgarnas uppfattning av demokratin: En fallstudie om väljarnas uppfattning av demokratin i Nya Zeeland efter valsystemsreformen 1996}},
year = {{2017}},
}