Advanced

Från häradsnämnd till dagens nämndemän - en historisk relik i ett modernt samhälle

Grange, Karl LU (2017) LAGF03 20171
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Användningen av juridiskt oskolade, s.k. lekmän, i den dömande verksamheten är ett återkommande fenomen i många av världens länder. I svensk rätt använder vi oss av ett särskilt institut med lekmannadomare, det s.k. nämndemannasystemet. Systemet med nämndemän i svenska domstolar kan dateras ca 800 år tillbaka i tiden, och har under denna tid till form såväl som funktion förändrats avsevärt. Nämndemännen har gått från att ursprungligen utgöra ett bevismedel som tillsattes temporärt, till att idag utgöra lekmannadomare och en permanent beståndsdel av domstolen. Nämndemannasystemets resa startar i landsbygdens häradsrätter, i form av häradsnämnd eller nämnd, där den tidigt kom att utgöra ett maktredskap för det lägsta av stånden: bönderna.... (More)
Användningen av juridiskt oskolade, s.k. lekmän, i den dömande verksamheten är ett återkommande fenomen i många av världens länder. I svensk rätt använder vi oss av ett särskilt institut med lekmannadomare, det s.k. nämndemannasystemet. Systemet med nämndemän i svenska domstolar kan dateras ca 800 år tillbaka i tiden, och har under denna tid till form såväl som funktion förändrats avsevärt. Nämndemännen har gått från att ursprungligen utgöra ett bevismedel som tillsattes temporärt, till att idag utgöra lekmannadomare och en permanent beståndsdel av domstolen. Nämndemannasystemets resa startar i landsbygdens häradsrätter, i form av häradsnämnd eller nämnd, där den tidigt kom att utgöra ett maktredskap för det lägsta av stånden: bönderna. Successivt stärktes nämndens roll i rättskipningen, för att nå sin kulmen mellan 1550-1650. Därefter störtdök nämndens inflytande till följd av yrkesdomarnas intåg under den judiciella revolutionen, och först i samband med parlamentarismens genomslag på 1900-talet blev nämnden återigen aktuell. Nämnden fick då axla ett stort demokratiskt ansvar – tillsammans med markant utökad makt.

I takt med att nämndens form och funktion varierat så har även skälen, eller rättsmotiven, som rättfärdigat systemet varierat. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka rättsmotiv som stått bakom utformandet av nämnden genom tiderna. Nämnden har gått från att vara ett uttryck för lokalsamhällets behov av opartisk rättskipning och en orts- och personkännedom, vidare till ståndssamhällets folkrepresentation och ”rätten att dömas av sina likar”, för att i slutändan komma att utgöra demokratins yttersta garant. Det mest signifikanta med rättsmotiven som nämnden genom historien kommit att bli uttryck för är att många av dem lever än idag, om än i något olika tappning. Vad som också märks av är att nämnden kommit att bli uttryck för moderna ambitioner, utan att förändras till sin struktur. Konsekvensen har blivit att nämnden behållit många av sina närmast medeltida drag, samtidigt som den, i egenskap av demokratins väktare, fått en inte obetydlig domsmakt. (Less)
Popular Abstract
The use of non-scholars in courts, i.e. laymen, is a reoccurring phenomenon all over the world. In Swedish law we use a particular institute with lay judges, called nämndemannasystemet. This system has a history of around 800 years in Swedish law and has over the years altered greatly in regards to both structure and function. The lay judges have gone from originally constituting a means of evidence, temporarily assigned, to composing a permanent collegium of proper lay judges today. The system originally derives from the countryside courts, where the lay judges evaluated evidence. Early on, however, the system came to be used as a means of judiciary power by the lowest of the classes: the peasants. The lay judges influence gradually grew,... (More)
The use of non-scholars in courts, i.e. laymen, is a reoccurring phenomenon all over the world. In Swedish law we use a particular institute with lay judges, called nämndemannasystemet. This system has a history of around 800 years in Swedish law and has over the years altered greatly in regards to both structure and function. The lay judges have gone from originally constituting a means of evidence, temporarily assigned, to composing a permanent collegium of proper lay judges today. The system originally derives from the countryside courts, where the lay judges evaluated evidence. Early on, however, the system came to be used as a means of judiciary power by the lowest of the classes: the peasants. The lay judges influence gradually grew, and reached its peak in 1550-1650. Thereafter it dipped, as a consequence of the entry of the educated judges in the 17th century. The lay judges didn’t regain their influence until the introduction of the parliamentary system during the 20th century, but after that they came to shoulder a great democratic responsibility, as well as great judicial power.

In correspondence with the lay judges varying functions and influence, the legal motives justifying the system have changed greatly as well. The main purpose of this essay is to ascertain which motives were actually behind the sculpting of this system of lay judges throughout history. The lay judges have gone from expressing the local community’s need of unbiased justice and local knowledge, to becoming a social representation and idea of “the lawful judgement of his peers” during the medieval class society, and finally being pictured as democracy’s utmost watch. The interesting thing though is that many of the legal motives throughout history apply – in more or less the same shape – even today. What is more to be noticed is that this ancient system of lay judges has become an outlet for modern ambitions, without actually shedding its ancient skin. The consequence this has led to is that the lay judges have retained many of its medieval characteristics, while at the same time wielding great judicial power as ‘guardians of democracy’. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Grange, Karl LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20171
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Nämndemannasystemet, häradsnämnden, lekmannadomare, nämndemän
language
Swedish
id
8908531
date added to LUP
2017-07-01 18:01:52
date last changed
2017-07-01 18:01:52
@misc{8908531,
  abstract     = {Användningen av juridiskt oskolade, s.k. lekmän, i den dömande verksamheten är ett återkommande fenomen i många av världens länder. I svensk rätt använder vi oss av ett särskilt institut med lekmannadomare, det s.k. nämndemannasystemet. Systemet med nämndemän i svenska domstolar kan dateras ca 800 år tillbaka i tiden, och har under denna tid till form såväl som funktion förändrats avsevärt. Nämndemännen har gått från att ursprungligen utgöra ett bevismedel som tillsattes temporärt, till att idag utgöra lekmannadomare och en permanent beståndsdel av domstolen. Nämndemannasystemets resa startar i landsbygdens häradsrätter, i form av häradsnämnd eller nämnd, där den tidigt kom att utgöra ett maktredskap för det lägsta av stånden: bönderna. Successivt stärktes nämndens roll i rättskipningen, för att nå sin kulmen mellan 1550-1650. Därefter störtdök nämndens inflytande till följd av yrkesdomarnas intåg under den judiciella revolutionen, och först i samband med parlamentarismens genomslag på 1900-talet blev nämnden återigen aktuell. Nämnden fick då axla ett stort demokratiskt ansvar – tillsammans med markant utökad makt. 

I takt med att nämndens form och funktion varierat så har även skälen, eller rättsmotiven, som rättfärdigat systemet varierat. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka rättsmotiv som stått bakom utformandet av nämnden genom tiderna. Nämnden har gått från att vara ett uttryck för lokalsamhällets behov av opartisk rättskipning och en orts- och personkännedom, vidare till ståndssamhällets folkrepresentation och ”rätten att dömas av sina likar”, för att i slutändan komma att utgöra demokratins yttersta garant. Det mest signifikanta med rättsmotiven som nämnden genom historien kommit att bli uttryck för är att många av dem lever än idag, om än i något olika tappning. Vad som också märks av är att nämnden kommit att bli uttryck för moderna ambitioner, utan att förändras till sin struktur. Konsekvensen har blivit att nämnden behållit många av sina närmast medeltida drag, samtidigt som den, i egenskap av demokratins väktare, fått en inte obetydlig domsmakt.},
  author       = {Grange, Karl},
  keyword      = {Nämndemannasystemet,häradsnämnden,lekmannadomare,nämndemän},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Från häradsnämnd till dagens nämndemän - en historisk relik i ett modernt samhälle},
  year         = {2017},
}