Advanced

Umgänge mellan barn och förälder under LVU-vård - särskilt när barnet omhändertagits på grund av våld i hemmet

Persson, Frida LU (2017) JURM02 20171
Department of Law
Abstract (Swedish)
Kommande framställning har till syfte att, med hjälp av den rättsdogmatiska metoden, redogöra för gällande rätt i fråga om umgänge mellan barn och förälder under tiden då barnet vårdas med stöd av LVU. LVU-vården av barnet ska präglas av närhet med föräldern och ska ha siktet inställt på återförening. Socialnämnden har ett långtgående ansvar för att sådan kontakt så långt som möjligt tillgodoses. Under vissa förutsättningar kan rättstillämparen begränsa förälderns kontakt med barnet, bland annat vid våld i barnets hemmiljö. Bestämmelsen om att begränsa umgänget ska tillämpas med stor restriktivitet och endast om det är nödvändigt med hänsyn till barnets vårdbehov och barnets bästa.

Barn har en absolut rättighet att inte exponeras för... (More)
Kommande framställning har till syfte att, med hjälp av den rättsdogmatiska metoden, redogöra för gällande rätt i fråga om umgänge mellan barn och förälder under tiden då barnet vårdas med stöd av LVU. LVU-vården av barnet ska präglas av närhet med föräldern och ska ha siktet inställt på återförening. Socialnämnden har ett långtgående ansvar för att sådan kontakt så långt som möjligt tillgodoses. Under vissa förutsättningar kan rättstillämparen begränsa förälderns kontakt med barnet, bland annat vid våld i barnets hemmiljö. Bestämmelsen om att begränsa umgänget ska tillämpas med stor restriktivitet och endast om det är nödvändigt med hänsyn till barnets vårdbehov och barnets bästa.

Barn har en absolut rättighet att inte exponeras för våld. Samtidigt har både barn och föräldrar rätt till privat- och familjeliv vilket innefattar kontakt med varandra. Utsätter föräldern barnet för våld kan därmed konstateras att nämnda rättigheter inte alltid korresponderar. Uppsatsen har därför också till syfte att redogöra för hur dessa rättigheter förhåller sig till varandra och till principen om barnets bästa. Europadomstolen har i praxis tydliggjort att nationella myndigheter måste arbeta för en återförening mellan barn och förälder i tillräcklig mån för att inte begränsningen i kontakten ska utgöra ett konventionsbrott. En rimlig balans måste enligt Europadomstolen upprätthållas mellan barnens behov av fortsatt vård och föräldrarnas intresse av att få återförenas med sina barn. Förälderns intresse och rätt till privat- och familjeliv måste dock få åsidosättas om umgänget inte är till barnets bästa. Bedömningen ska grundas på motiverade och proportionella överväganden där förälderns rätt till privat- och familjeliv måste ställas mot barnets bästa, vilja och rätt till skydd från utsatthet i sin hemmiljö.

Principen om barnets bästa ska vara styrande och avgörande för samtliga beslut som rör barnet. Har barnet omhändertagits på grund av våld i hemmet finns ett uppenbart skyddsbehov gentemot föräldern. Frågan är därför om det, likt vid familjemål, kan presumeras att umgänge med föräldern gynnar barnet. Principen om barnets bästa är en odefinierbar grundregel som får fastställas i varje enskild situation för varje enskilt barn. Vilka omständigheter som ska föreligga för att umgänget mellan barn och föräldrar ska begränsas är därför inte helt klart. Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av både en kvalitativ och kvantitativ empirisk metod undersöka vilka faktorer svenska kammarrätter fäster vikt vid i bedömningarna om umgänget ska begränsas. I den empiriska undersökningen i uppsatsen framgår följaktligen att domstolarna enligt domskälen i det hänseendet särskilt fäster vikt vid grunden för omhändertagandet, förälderns beteende, barnets reaktioner och egen inställning samt tidsaspekter. (Less)
Popular Abstract
The main aim of this thesis is to clarify current law regarding the contact between children and their parents after taken into care based on the Care of Young Persons’ Act (1990:52) – hereafter referred to as LVU. Taking into care of a child should normally be regarded as temporary and should be discontinued as soon as circumstances permit. Any measure of implementation of temporary care should be consistent with the ultimate aim of reuniting the natural parent and the child. Due to certain conditions, for example violence against the child, the contact has to be necessarily limited. The provisions on access restrictions have to be applied restrictively. The best interests of the child are fundamental and are determined in each individual... (More)
The main aim of this thesis is to clarify current law regarding the contact between children and their parents after taken into care based on the Care of Young Persons’ Act (1990:52) – hereafter referred to as LVU. Taking into care of a child should normally be regarded as temporary and should be discontinued as soon as circumstances permit. Any measure of implementation of temporary care should be consistent with the ultimate aim of reuniting the natural parent and the child. Due to certain conditions, for example violence against the child, the contact has to be necessarily limited. The provisions on access restrictions have to be applied restrictively. The best interests of the child are fundamental and are determined in each individual situation.

Parents as well as children have right to a family life according to Article 8 of the European Convention of Human Rights (EKMR). In case the parent exposes the child to violence, the right to family and the child’s right to security do not correspond. A further purpose of this thesis is therefore to expose the connections between these rights and the best interests of the child. A balance has to be maintained between the parents’ right to raise their children and the child’s right to be protected from harm. Even if the best interests of the child override those of the parent, the Social Council has to work for a reunification not to constitute a breach of the Convention. The authorities have to make well-reasoned and proportionate assessments, and take into account the rights to family life against the best interests of the child and the child’s wish.

There is an obvious need of care and protection of the child against the parent when the child has been taken care of because of domestic violence. Therefore, it can be questioned if it is legitimate to mention a presumption of that contact with the perpetrator, likewise the parent, is favorably for the child during public care. The best interests of the child are decisive for all decisions concerning the child’s the indivudial situation. Therefore, it is not entirely clear what circumstances that should be required to limit the contact between children and their parents. The purpose of the empirical study in this work is to explain circumstances taken into account of the case of limited contact, emerged from administrative courts of appeal’s reasoning. The study is qualitative as well as quantitative and shows that reasons for taking care, the parent’s behaviour, the child’s reactions and opinion as well as aspects of time are taken into account in the courts. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Frida LU
supervisor
organization
alternative title
Contact between children and parents during LVU – when the child is taken care of because of domestic violence
course
JURM02 20171
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt, förvaltningsrätt, socialrätt, umgänge
language
Swedish
id
8908892
date added to LUP
2017-06-08 12:00:37
date last changed
2017-06-08 12:00:37
@misc{8908892,
  abstract     = {Kommande framställning har till syfte att, med hjälp av den rättsdogmatiska metoden, redogöra för gällande rätt i fråga om umgänge mellan barn och förälder under tiden då barnet vårdas med stöd av LVU. LVU-vården av barnet ska präglas av närhet med föräldern och ska ha siktet inställt på återförening. Socialnämnden har ett långtgående ansvar för att sådan kontakt så långt som möjligt tillgodoses. Under vissa förutsättningar kan rättstillämparen begränsa förälderns kontakt med barnet, bland annat vid våld i barnets hemmiljö. Bestämmelsen om att begränsa umgänget ska tillämpas med stor restriktivitet och endast om det är nödvändigt med hänsyn till barnets vårdbehov och barnets bästa. 

Barn har en absolut rättighet att inte exponeras för våld. Samtidigt har både barn och föräldrar rätt till privat- och familjeliv vilket innefattar kontakt med varandra. Utsätter föräldern barnet för våld kan därmed konstateras att nämnda rättigheter inte alltid korresponderar. Uppsatsen har därför också till syfte att redogöra för hur dessa rättigheter förhåller sig till varandra och till principen om barnets bästa. Europadomstolen har i praxis tydliggjort att nationella myndigheter måste arbeta för en återförening mellan barn och förälder i tillräcklig mån för att inte begränsningen i kontakten ska utgöra ett konventionsbrott. En rimlig balans måste enligt Europadomstolen upprätthållas mellan barnens behov av fortsatt vård och föräldrarnas intresse av att få återförenas med sina barn. Förälderns intresse och rätt till privat- och familjeliv måste dock få åsidosättas om umgänget inte är till barnets bästa. Bedömningen ska grundas på motiverade och proportionella överväganden där förälderns rätt till privat- och familjeliv måste ställas mot barnets bästa, vilja och rätt till skydd från utsatthet i sin hemmiljö. 

Principen om barnets bästa ska vara styrande och avgörande för samtliga beslut som rör barnet. Har barnet omhändertagits på grund av våld i hemmet finns ett uppenbart skyddsbehov gentemot föräldern. Frågan är därför om det, likt vid familjemål, kan presumeras att umgänge med föräldern gynnar barnet. Principen om barnets bästa är en odefinierbar grundregel som får fastställas i varje enskild situation för varje enskilt barn. Vilka omständigheter som ska föreligga för att umgänget mellan barn och föräldrar ska begränsas är därför inte helt klart. Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av både en kvalitativ och kvantitativ empirisk metod undersöka vilka faktorer svenska kammarrätter fäster vikt vid i bedömningarna om umgänget ska begränsas. I den empiriska undersökningen i uppsatsen framgår följaktligen att domstolarna enligt domskälen i det hänseendet särskilt fäster vikt vid grunden för omhändertagandet, förälderns beteende, barnets reaktioner och egen inställning samt tidsaspekter.},
  author       = {Persson, Frida},
  keyword      = {Familjerätt,förvaltningsrätt,socialrätt,umgänge},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Umgänge mellan barn och förälder under LVU-vård - särskilt när barnet omhändertagits på grund av våld i hemmet},
  year         = {2017},
}