Delningsekonomins vinster - hur bör kollaborativa verksamheter utvärderas?

Abstract

During the last decade, a new type of economy has emerged: the sharing economy. Sharing no longer occurs among the closest circle of acquaintances but between strangers, using underutilized resources among one another. This have led to a rise of collaborative initiatives. Previous research show that these initiatives are rarely evaluated, and there is yet no best-practice assessment model. The aim of this study has been to develop an analytical framework for the evaluation of collaborative initiatives. 19 evaluation indicators were developed through a literature review and based on the project objectives of FixaTill, a sharing project operated by Lund municipality. The framework aims to evaluate economic, ecologic and social gains.

A theoretical review of the indicator’s relevance was made through an interview survey with five collaborative initiatives. The result show that the relevance of the indicators varies between the initiatives and depend upon their structure, aim and purpose. Indicators aiming to give an increased understanding of both the business its visitors are highly relevant.

To review the reliance of the indicators, a qualitative case study was conducted to evaluate the gains from the collaborative project FixaTill. The evaluation indicates that two out of four objectives have been accomplished. One benefit of the project is that a meeting place has been established, resulting in increased social networks and increased overall well-being in Linero. The project has also contributed to increased environmental awareness and motivation for reuse, carbon dioxide saving and economic benefit among citizens. Economic, ecological and social gains have also been accomplished.

Popular Abstract (Swedish)

Delningsekonomins vinster – lever konceptet upp till vad som utlovas?

Att dela tillgångar med sina nära och kära är inte något nytt, men under 2000-talets början har delandet förändrats. Delningen har blivit mer storskalig, och alltfler individer delar tillgångar som de inte använder med främlingar. Detta benämns som delningsekonomi; istället för att köpa en produkt införskaffar individen tillfällig tillgång till den genom exempelvis lån, delning, byteshandel och återanvändning. Delningsekonomin har benämnts som en av de saker som kommer att förändra världen – genom minskad konsumtion, resursanvändning och avfall ska delningsekonomin göra att konsumtionens miljöpåverkan bli mindre. Delningsekonomin medför även ekonomiska och sociala fördelar. Det finns en mängd olika sätt att dela på resurser inom delningsekonomin, men ett problem är att de verksamheter som bedrivs inte har utvärderats. Därför är det svårt att veta om delningsekonomin lever upp till sin potential.

I denna studie har 19 utvärderingsindikatorer tagits fram. Dessa ska kunna användas till att utvärdera delningsekonomiska verksamheters ekonomiska, ekologiska och sociala vinster. Olika delningsekonomiska verksamheter har intervjuats för att undersöka vad de utvärderar. Överlag undersöks inte ekonomiska, ekologiska och sociala vinster i verksamheterna. Detta beror bland annat på att verksamheterna inte vet hur detta ska undersökas. För att testa indikatorernas relevans fick de som intervjuades ange om de olika indikatorerna var relevanta eller inte att använda i en utvärdering av deras verksamhet. Ingen av indikatorerna är helt irrelevant för samtliga verksamheter. För vissa indikatorer är det stor skillnad mellan verksamheterna vad gäller deras åsikter om relevansen, något som beror på vilken typ av kärnverksamhet och aktiviteter som bedrivs. Indikatorer som hjälper verksamheterna att förstå sin verksamhet och sina besökare och som kan hjälpa dem att förbättra verksamheten är överlag mycket relevanta. De indikatorer som klassades som mindre relevanta att utvärdera är enligt de intervjuade indikatorer som inte berör verksamheterna.

För att ytterligare testa indikatorerna användes de i en utvärdering av en delningsekonomisk verksamhet i Lund: FixaTill. Verksamheten består av en bytesverksamhet, verkstad och workshoppar. Dels undersöktes om verksamhetens projektmål uppfyllts; två mål uppfylldes helt, ett mål uppfylldes delvis och det sista målet gick inte att testa. Utvärderingen visar att en mötesplats har etablerats i området, vilket är viktigt för besökarna. Besökarna tycks ha blivit mer öppna, sociala och mött nya vänner. Dessutom har de lärt sig nya saker. Besökarna verkar också ha blivit mer miljömedvetna, förändrat sin konsumtion och börjat återbruka mer – vilket är positivt för miljön. En uppskattning av koldioxidbesparingen visar att omkring 10 ton koldioxid sparas varje månad som en följd av byteshandeln. Det motsvarar fem tur- och returresor Stockholm – Thailand varje månad! Dessutom kan enskilda individer kan göra ekonomiska besparingar.

Utvärderingen av FixaTill visar att ekonomiska, ekologiska och sociala vinster kan uppstå av delningsekonomiska verksamheter, och att de framtagna indikatorerna kan användas för att undersöka dessa vinster. Indikatorerna är inte perfekta för alla verksamheter som verkar inom ramen för delningsekonomi, utan bör istället användas som inspirationskälla för att slippa uppfinna hjulet igen när de ska utvärdera sina verksamheter.

• author: Pettersson, Tove
• supervisor: Carl Dalhammar
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM12 20171
• year: 2017
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Sharing initiatives, Collaborative production, Collaborative consumption, Sharing economy, Lunds kommun, Utvärderingsindikatorer, Återbruk, Kollaborativa verksamheter, Delningsekonomi, Re-use Evaluation indicators, FixaTill, Mistra REES
• language: Swedish
• id: 8915550
• date added to LUP: 2017-06-19 15:57:51
• date last changed: 2017-06-19 15:57:51