Folkhögskolan, folkhögskollärare och deltagare med ADHD - en kvalitativ intervjuundersökning om folkhögskollärares förändrade uppdrag och yrkesroll
(2017) SOCK04 20171Department of Sociology
Sociology
- Abstract (Swedish)
- Folkhögskolan, folkhögskollärare och deltagare med ADHD
en kvalitativ intervjuundersökning om folkhögskollärares förändrade
uppdrag och yrkesroll
Författare: Robert Kurdve
LUNDS UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Kandidatuppsats 15 hp (SOCK04),
Vårterminen 2017
Handledare:
Margareta Nilsson-Lindström
Abstrakt
Författare: Robert Kurdve
Titel: Folkhögskolan, folkhögskollärare och deltagare med ADHD. En kvalitativ intervjuundersökning om folkhögskollärares förändrade uppdrag och yrkesroll. Kandidatuppsats: Sock04, 15 hp.
Handledare: Margareta Nilsson-Lindström
Sociologiska institutionen, vårterminen 2017
Folkhögskolan har under de senaste decennierna gått från en kompletterande roll, där deltagare... (More) - Folkhögskolan, folkhögskollärare och deltagare med ADHD
en kvalitativ intervjuundersökning om folkhögskollärares förändrade
uppdrag och yrkesroll
Författare: Robert Kurdve
LUNDS UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Kandidatuppsats 15 hp (SOCK04),
Vårterminen 2017
Handledare:
Margareta Nilsson-Lindström
Abstrakt
Författare: Robert Kurdve
Titel: Folkhögskolan, folkhögskollärare och deltagare med ADHD. En kvalitativ intervjuundersökning om folkhögskollärares förändrade uppdrag och yrkesroll. Kandidatuppsats: Sock04, 15 hp.
Handledare: Margareta Nilsson-Lindström
Sociologiska institutionen, vårterminen 2017
Folkhögskolan har under de senaste decennierna gått från en kompletterande roll, där deltagare främst kompletterade sina gymnasiebetyg, mot en allt mer rehabiliterande då deltagarna som söker sig dit ofta saknar hela, eller stora delar av, gymnasiebetyget. Samtidigt har andelen deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ökat från var femte till var tredje deltagare under samma tidsperiod. Syftet med studien är att undersöka, genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, hur folkhögskollärarna upplever de här förändringarna och vad de har för förklaringar till det. Syftet är även att se till hur folkhögskollärarna, genom stämplingsteori och stigmateori, betraktar ADHD som en avvikelse och hur de upplever att detta inverkar på deltagarna med ADHD samt deras arbetssituation. Genom sex kvalitativa intervjuer med folkhögskollärare har materialet som utgör grunden för analysen samlats in. Intervjuguiden utformades i teman efter uppsatsens teorier. Studien pekar på att folkhögskollärarna upplever att ökningen av deltagare med ADHD (och andra NPF) påverkar deras arbetssituation negativt då det kräver mer av dem, både som pedagoger men även som medmänniskor. Att andelen har ökat förklaras genom att kraven från den konventionella skolan har höjts i och med det nya betygssystemet, samt att diagnoser blir vanligare i allmänhet. De deltagare som har ADHD har ofta försökt slutföra sina gymnasiestudier på både gymnasiet och komvux innan de börjar på folkhögskola. Ofta beskrivs de ha låga förväntningar på sig själva i form av en stämpling som misslyckade. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8915692
- author
- Kurdve, Robert LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK04 20171
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- socialkonstruktivism, ADHD, allmän linje, Nyckelord: Folkhögskola, stämpling, stigmatisering, avvikare.
- language
- Swedish
- id
- 8915692
- date added to LUP
- 2017-06-19 09:17:10
- date last changed
- 2017-06-19 09:17:10
@misc{8915692,
abstract = {{Folkhögskolan, folkhögskollärare och deltagare med ADHD
en kvalitativ intervjuundersökning om folkhögskollärares förändrade
uppdrag och yrkesroll
Författare: Robert Kurdve
LUNDS UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Kandidatuppsats 15 hp (SOCK04),
Vårterminen 2017
Handledare:
Margareta Nilsson-Lindström
Abstrakt
Författare: Robert Kurdve
Titel: Folkhögskolan, folkhögskollärare och deltagare med ADHD. En kvalitativ intervjuundersökning om folkhögskollärares förändrade uppdrag och yrkesroll. Kandidatuppsats: Sock04, 15 hp.
Handledare: Margareta Nilsson-Lindström
Sociologiska institutionen, vårterminen 2017
Folkhögskolan har under de senaste decennierna gått från en kompletterande roll, där deltagare främst kompletterade sina gymnasiebetyg, mot en allt mer rehabiliterande då deltagarna som söker sig dit ofta saknar hela, eller stora delar av, gymnasiebetyget. Samtidigt har andelen deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ökat från var femte till var tredje deltagare under samma tidsperiod. Syftet med studien är att undersöka, genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, hur folkhögskollärarna upplever de här förändringarna och vad de har för förklaringar till det. Syftet är även att se till hur folkhögskollärarna, genom stämplingsteori och stigmateori, betraktar ADHD som en avvikelse och hur de upplever att detta inverkar på deltagarna med ADHD samt deras arbetssituation. Genom sex kvalitativa intervjuer med folkhögskollärare har materialet som utgör grunden för analysen samlats in. Intervjuguiden utformades i teman efter uppsatsens teorier. Studien pekar på att folkhögskollärarna upplever att ökningen av deltagare med ADHD (och andra NPF) påverkar deras arbetssituation negativt då det kräver mer av dem, både som pedagoger men även som medmänniskor. Att andelen har ökat förklaras genom att kraven från den konventionella skolan har höjts i och med det nya betygssystemet, samt att diagnoser blir vanligare i allmänhet. De deltagare som har ADHD har ofta försökt slutföra sina gymnasiestudier på både gymnasiet och komvux innan de börjar på folkhögskola. Ofta beskrivs de ha låga förväntningar på sig själva i form av en stämpling som misslyckade.}},
author = {{Kurdve, Robert}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Folkhögskolan, folkhögskollärare och deltagare med ADHD - en kvalitativ intervjuundersökning om folkhögskollärares förändrade uppdrag och yrkesroll}},
year = {{2017}},
}