Advanced

”Jag kan bara namnen på frukterna som jag ätit” – en kvalitativ studie om läs- och skrivutveckling på svenska hos ungdomar med ingen eller kort formell skolbakgrund i hemlandet.”Jag kan bara namnen på frukterna som jag ätit” – en kvalitativ studie om läs- och skrivutveckling på svenska hos ungdomar med ingen eller kort formell skolbakgrund i hemlandet.

Hvittfeldt, Linnea LU and Kavalenka, Hanna LU (2017) LOGM81 20171
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syfte: Syftet var att undersöka hur läs- och skrivutveckling på svenska såg ut hos elever med ingen eller kort formell skolgång i hemlandet samt om det fanns några upplevda framgångsfaktorer som spelade in och i så fall vilka.
Metod: Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes, med fem lärare i svenska som andraspråk och fyra andraspråksinlärare. Lärarna skulle ha arbetat med svenska som andraspråk i minst ett år. Andraspråksinlärarna kom till Sverige som tonåringar och kunde läsa och skriva på svenska. Datan analyserades kvalitativt utifrån tematisk analys.
Resultat: Studien visade att det fanns flera framgångsfaktorer som upplevdes påverka, och att de gick att identifiera hos både elev, lärare och skola. Bland dessa kunde motivation,... (More)
Syfte: Syftet var att undersöka hur läs- och skrivutveckling på svenska såg ut hos elever med ingen eller kort formell skolgång i hemlandet samt om det fanns några upplevda framgångsfaktorer som spelade in och i så fall vilka.
Metod: Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes, med fem lärare i svenska som andraspråk och fyra andraspråksinlärare. Lärarna skulle ha arbetat med svenska som andraspråk i minst ett år. Andraspråksinlärarna kom till Sverige som tonåringar och kunde läsa och skriva på svenska. Datan analyserades kvalitativt utifrån tematisk analys.
Resultat: Studien visade att det fanns flera framgångsfaktorer som upplevdes påverka, och att de gick att identifiera hos både elev, lärare och skola. Bland dessa kunde motivation, strukturerad undervisning i fonem-grafem-koppling kombinerat med arbete med meningsfulla texter, fokus på funktionell litteracitet från start och en strukturerad undervisning utan tidspress, nämnas. Även undervisning i inlärningsstrategier, lärarens förhållningssätt samt rika möjligheter för eleven att utveckla sitt modersmål ansågs vara viktiga.
Slutsatser: Elevgruppen behöver inte bara lära sig att läsa och skriva, utan även utveckla strategier för hur de ska lära sig. En kombination av olika undervisningsmetoder förespråkas men även lärarens förhållningssätt har stor betydelse. Eleverna bör få möjlighet att utveckla sitt modersmål då det även hjälper deras utveckling av svenska språket. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hvittfeldt, Linnea LU and Kavalenka, Hanna LU
supervisor
organization
course
LOGM81 20171
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
8922507
date added to LUP
2017-08-10 14:53:20
date last changed
2017-08-10 14:53:20
@misc{8922507,
  abstract     = {Syfte: Syftet var att undersöka hur läs- och skrivutveckling på svenska såg ut hos elever med ingen eller kort formell skolgång i hemlandet samt om det fanns några upplevda framgångsfaktorer som spelade in och i så fall vilka.
Metod: Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes, med fem lärare i svenska som andraspråk och fyra andraspråksinlärare. Lärarna skulle ha arbetat med svenska som andraspråk i minst ett år. Andraspråksinlärarna kom till Sverige som tonåringar och kunde läsa och skriva på svenska. Datan analyserades kvalitativt utifrån tematisk analys.
Resultat: Studien visade att det fanns flera framgångsfaktorer som upplevdes påverka, och att de gick att identifiera hos både elev, lärare och skola. Bland dessa kunde motivation, strukturerad undervisning i fonem-grafem-koppling kombinerat med arbete med meningsfulla texter, fokus på funktionell litteracitet från start och en strukturerad undervisning utan tidspress, nämnas. Även undervisning i inlärningsstrategier, lärarens förhållningssätt samt rika möjligheter för eleven att utveckla sitt modersmål ansågs vara viktiga.
Slutsatser: Elevgruppen behöver inte bara lära sig att läsa och skriva, utan även utveckla strategier för hur de ska lära sig. En kombination av olika undervisningsmetoder förespråkas men även lärarens förhållningssätt har stor betydelse. Eleverna bör få möjlighet att utveckla sitt modersmål då det även hjälper deras utveckling av svenska språket.},
  author       = {Hvittfeldt, Linnea and Kavalenka, Hanna},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {”Jag kan bara namnen på frukterna som jag ätit” – en kvalitativ studie om läs- och skrivutveckling på svenska hos ungdomar med ingen eller kort formell skolbakgrund i hemlandet.”Jag kan bara namnen på frukterna som jag ätit” – en kvalitativ studie om läs- och skrivutveckling på svenska hos ungdomar med ingen eller kort formell skolbakgrund i hemlandet.},
  year         = {2017},
}