Advanced

Kriget och kulturen. Modernitetskritik och historiska perspektiv i svenska konservativas tolkningar av första världskriget

Haikola, Karl LU (2017) HISP01 20171
History
Abstract (Swedish)
Föreliggande uppsats behandlar synen på första världskriget i ett antal konservativa svenska dagstidningar och tidskrifter. Syftet är att undersöka modernitetskritikens roll i de tolkningar av kriget som kom till uttryck i detta sammanhang. Uppsatsens frågeställning tar avstamp i ett tämligen omfattande internationellt forskningsläge, i vilket den anmärkningsvärt höga grad av entusiasm som många europeiska intellektuella visade inför världskriget ofta har kopplats till de modernitetskritiska stämningar som sedan perioden kring sekelskiftet 1900 hade satt sin prägel på en annars företrädelsevis framstegsoptimistisk europeisk kultur. En heterogen skara intellektuella välkomnade sålunda världskriget som ett botemedel mot modernitetens... (More)
Föreliggande uppsats behandlar synen på första världskriget i ett antal konservativa svenska dagstidningar och tidskrifter. Syftet är att undersöka modernitetskritikens roll i de tolkningar av kriget som kom till uttryck i detta sammanhang. Uppsatsens frågeställning tar avstamp i ett tämligen omfattande internationellt forskningsläge, i vilket den anmärkningsvärt höga grad av entusiasm som många europeiska intellektuella visade inför världskriget ofta har kopplats till de modernitetskritiska stämningar som sedan perioden kring sekelskiftet 1900 hade satt sin prägel på en annars företrädelsevis framstegsoptimistisk europeisk kultur. En heterogen skara intellektuella välkomnade sålunda världskriget som ett botemedel mot modernitetens förmodat degenererande eller alienerande effekter. I analysen används begrepp från Reinhart Koselleck såväl som Friedrich Nietzsche för att belysa de olika sätt på vilka kriget i den konservativa pressen sattes i samband med det moderna och med Sveriges och västvärldens dittillsvarande utvecklingsriktning. För att nyansera begreppet modernitetskritik görs en åtskillnad mellan kultur- och civilisationskritik. Den förra rör ”mjuka” aspekter såsom etiska och estetiska värden, den senare ”hårda” aspekter såsom teknisk och vetenskaplig utveckling.
Analysen visar på ett flertal olika tolkningar av kriget och dess relation till det moderna. Framför allt inledningsvis välkomnade många i den konservativa pressen kriget som en befrielse från vad de såg som ett samhälle präglat av materialism, individualism och värderelativism. Detta gick hand i hand med ett otvetydigt ställningstagande för Tyskland i kriget. Även längre fram kunde det allt mer omfattande och utdragna kriget tolkas som en bekräftelse på dylika förväntningar. Samtidigt ledde krigets utveckling också till motvilja och kritik i åtminstone vissa av de undersökta tidningarna och tidskrifterna. I detta sammanhang kunde kriget tolkas som en del av det moderna samhällets förfall, inte en befrielse från det. Meningsskiljaktigheterna i fråga om kriget reflekterades också i vitt skilda ställningstaganden till den svenska neutralitetspolitiken. Parallellt med detta fanns en betydligt större samstämmighet i högerpressens syn på kriget på östfronten. Centralmakternas kamp mot Ryssland sågs som en förlängning av Sveriges historiska konflikter med samma land. I detta sammanhang kom stundtals en betydligt mer uppskattande syn på den egna kulturen till uttryck. (Less)
Popular Abstract
This thesis examines how the First World War was viewed and interpreted in a number of conservative Swedish newspapers and periodicals. More specifically, the aim is to analyze the role that the critique of modernity had in these interpretations. I draw on an extensive range of international historical research on how the war was interpreted by intellectuals in the belligerent countries. In many of these works, the remarkable degree of enthusiasm that many European intellectuals showed for the war has often been connected to certain forms of critique of modernity that had been articulated by different political or esthetical movements since the turn of the century, in contrast to the still dominant belief in progress, rationality and... (More)
This thesis examines how the First World War was viewed and interpreted in a number of conservative Swedish newspapers and periodicals. More specifically, the aim is to analyze the role that the critique of modernity had in these interpretations. I draw on an extensive range of international historical research on how the war was interpreted by intellectuals in the belligerent countries. In many of these works, the remarkable degree of enthusiasm that many European intellectuals showed for the war has often been connected to certain forms of critique of modernity that had been articulated by different political or esthetical movements since the turn of the century, in contrast to the still dominant belief in progress, rationality and scientific development. A heterogeneous mix of intellectuals thus welcomed the war as a liberation from the presumably degenerating or alienating effects of modern society. The thesis uses concepts from Reinhart Koselleck as well as Friedrich Nietzsche to identify the different ways in which Swedish conservatives interpreted the war in relation to modernity and to their view of the general state of Swedish and Western society. A distinction is also made between two forms of critique of modernity, namely critique of culture and critique of civilization. The former applies to the ”soft” aspects of modernity, such as values and norms, the latter to ”hard” aspects, such as science and technology.
The thesis shows that a number of different interpretations of the war was made in the conservative press. Initially, many saw the war as a radical historical break, and a cure for the individualism, materialism and relativism of the pre-war period. This went hand in hand with a strongly favorable view of Germany and its chances of winning the war. In the following years the development of the war was often, at least in the case of some prominent conservatives, seen as a confirmation of these positive expectations. In the case of others, however, the very same development led to a certain aversion to the war, and to an interpretation of the war as being a consequence of the degeneration of the pre-war years, rather than its antithesis. These differing points of view was also reflected in opposing stances towards Sweden’s neutrality in the war. Regarding the war on the Eastern front, there was a comparatively large degree of consensus in the conservative press. The war that the Central powers waged against Russia was seen as a continuation of Sweden’s historical conflicts with the same country. In this context, a more positive view of the state of Western culture was generally expressed. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Haikola, Karl LU
supervisor
organization
course
HISP01 20171
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
critique of modernity, Swedish conservatism, First World War, Koselleck, Nietzsche
language
Swedish
id
8922797
date added to LUP
2017-08-23 13:47:09
date last changed
2017-08-23 13:47:09
@misc{8922797,
  abstract     = {Föreliggande uppsats behandlar synen på första världskriget i ett antal konservativa svenska dagstidningar och tidskrifter. Syftet är att undersöka modernitetskritikens roll i de tolkningar av kriget som kom till uttryck i detta sammanhang. Uppsatsens frågeställning tar avstamp i ett tämligen omfattande internationellt forskningsläge, i vilket den anmärkningsvärt höga grad av entusiasm som många europeiska intellektuella visade inför världskriget ofta har kopplats till de modernitetskritiska stämningar som sedan perioden kring sekelskiftet 1900 hade satt sin prägel på en annars företrädelsevis framstegsoptimistisk europeisk kultur. En heterogen skara intellektuella välkomnade sålunda världskriget som ett botemedel mot modernitetens förmodat degenererande eller alienerande effekter. I analysen används begrepp från Reinhart Koselleck såväl som Friedrich Nietzsche för att belysa de olika sätt på vilka kriget i den konservativa pressen sattes i samband med det moderna och med Sveriges och västvärldens dittillsvarande utvecklingsriktning. För att nyansera begreppet modernitetskritik görs en åtskillnad mellan kultur- och civilisationskritik. Den förra rör ”mjuka” aspekter såsom etiska och estetiska värden, den senare ”hårda” aspekter såsom teknisk och vetenskaplig utveckling. 
Analysen visar på ett flertal olika tolkningar av kriget och dess relation till det moderna. Framför allt inledningsvis välkomnade många i den konservativa pressen kriget som en befrielse från vad de såg som ett samhälle präglat av materialism, individualism och värderelativism. Detta gick hand i hand med ett otvetydigt ställningstagande för Tyskland i kriget. Även längre fram kunde det allt mer omfattande och utdragna kriget tolkas som en bekräftelse på dylika förväntningar. Samtidigt ledde krigets utveckling också till motvilja och kritik i åtminstone vissa av de undersökta tidningarna och tidskrifterna. I detta sammanhang kunde kriget tolkas som en del av det moderna samhällets förfall, inte en befrielse från det. Meningsskiljaktigheterna i fråga om kriget reflekterades också i vitt skilda ställningstaganden till den svenska neutralitetspolitiken. Parallellt med detta fanns en betydligt större samstämmighet i högerpressens syn på kriget på östfronten. Centralmakternas kamp mot Ryssland sågs som en förlängning av Sveriges historiska konflikter med samma land. I detta sammanhang kom stundtals en betydligt mer uppskattande syn på den egna kulturen till uttryck.},
  author       = {Haikola, Karl},
  keyword      = {critique of modernity,Swedish conservatism,First World War,Koselleck,Nietzsche},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kriget och kulturen. Modernitetskritik och historiska perspektiv i svenska konservativas tolkningar av första världskriget},
  year         = {2017},
}