Owners perception of urban domestic gardens - A study of CES in Lund, Sweden

Abstract

Around half of the world population live within urban areas and is expected increase to encompass 60% by 2030. As the human population increases, cities are forced to densify or expand onto surrounding land, leaving less space for communal green space that supply the urban residents with vital ecosystem services. A resource of green space that thus far hasn’t been explored is private domestic gardens. This paper aims to explore the relationship and the perception that garden owners have with their garden and what role the garden fulfil in the owner life though the theoretical lens of cultural ecosystem services (CES). The aim is also to investigate if the perception changes across different socio-economic groups, age groups and the age of the property construction.
The perceived value of domestic gardens was investigated though semi-structures interviews with 35 respondents owning urban domestic gardens in Lund, Sweden. The respondent’s socio-economic status was evaluated though a background survey. The identified CES was evaluated though semi-quantitative valuation.
The results of the study show that there was differences between the different age groups of what role the garden fulfil. The older age groups (55-69 and >70) share a stronger relationship with their garden than the younger age groups (25-39 and 40-54). The older age groups also perceived more values present that are intrinsic to the garden compared to the younger age groups that more value the space associated with the garden. The valuation of the CES showed that there was a slight shift from the values assigned compared to the most important CES identified though the interviews.
In conclusion the older age group identified more CES that relate to mental health and further research needs to include urban domestic gardens urban planning to receive the full benefits associated with CES.

Popular Abstract (Swedish)

Idag lever ca hälften av världens befolkning i städerna. Detta beräknas öka till ca 60%, närmare 6 miljarder människor till 2030 och en stor fråga som kommer med detta är vart skall alla bo? Jo, det byggs såklart nya bostäder hela tiden för den ökade befolkningen men nästa fråga blir då, vart ska man bygga alla dessa bostäder? Ska de byggas i utkanten av städerna vilket gör att de spiller över på omkringliggande åkermark och naturområden eller ska vi förtäta städerna och bygga på outnyttjad mark som grönområden i staden? Dessa frågor leder vidare, varför har vi grönområden i staden, ja Lunds stad har ca 50% av sin mark i form av grönområden som inkluderar parker, idrottsanläggningar, skolor, kyrkogårdar och privata trädgårdar. Dessa privata trädgårdar utgör faktiskt 25% av det kommunala grönområdet, kan man inte minska trädgårdarna och bygga fler bostäder där? Självklart kan vi det men alla dessa grönområden bidrar till alla stadsinvånares fysiska och mentala hälsa i form av att de gör möjligheter för ekosystemtjänster. Men vad är då dessa ekosystemtjänster? Jo de är de nyttor som vi människor får via naturen i form av mat, frisk luft och vatten. Sen finns det också kulturella tjänster som rekreation och vackra landskap. Syftet med denna studie är att undersöka hur dessa kulturella ekosystemtjänster avspeglas i privata trädgårdar i staden. För att undersöka detta har vi frågat oss två frågor. För det första, vad har trädgårdarna för roll i ägarens liv och två finns det olika roller för olika grupper av trädgårdstyper, samhällsgrupper eller är rollerna beroende på trädgårdsägarens ålder?
För att vidare undersöka detta har 35 trädgårdsägare i Lunds stad intervjuats där frågor har ställts utifrån olika kulturella ekosystemtjänster. Trädgårdsägarna har vidare värderat de olika tjänsterna samt bidragit med information om sin bakgrund via en enkät.
Resultatet av studien visar att trädgårdsägarna i Lunds stad värderar möjligheter för återhämtning och en plats att finna ro högst. Detta sågs även på intervjuerna. Efter möjligheten för återhämtning fanns rekreation med fritid och nöjen tillsammans med en vacker omgivning. De tjänster som värderades lägst var möjligheter för kunskap och fysiskt aktivitet. Dock kunde man se att sociala aktiviteter värderades högt av trädgårdsägarna men var av lägre prioritet enligt intervjuerna. Vidare visar resultatet att man finner denna möjlighet till återhämtning och finna ro via de andra kulturella tjänsterna. Trädgårdsägarna menade här att man fick lugn och ro via att man kunde nå själsligt välbefinnande där man kände sig rotad i sitt hem, via fritid och nöjen, sociala aktiviteter och att det var en vacker omgivning. De menade också på att för att få fritid och nöjen eller en vacker omgivning krävdes det ofta lite fysisk aktivitet, dvs de visade sig att för att få ut maximal nytta av sin trädgård så krävdes det att alla tjänster var tillgängliga.
Vidare visar resultatet på att rollen trädgården har varierar mellan de olika trädgårdstyperna och åldern på trädgårdsägarna. De äldre trädgårdsägarna värdesätter möjligheterna att återhämta sig genom fritid i form av pyssel och själsligt välbefinnande högre än de yngre trädgårdsägarna som ville ha en trädgård för att vara sociala eller fysiskt aktivitet i from av lek med barnen eller träning. Det visade sig också att de äldsta trädgårdstyperna var större än de nya och att det var flest yngre personer som bodde i de yngre trädgårdarna som då också var mindre. Detta visades vidare i hur stark relation de olika trädgårdsägarna hade till sin trädgård. De äldre grupperna visade sig ha starka och djupa relationer till sin trädgård där det skulle komma att starkt negativt påverka deras livskvalité om de var tvungna att lämna trädgården. Detta kunde också ses bland flera av de yngre trädgårdsägarna men många visade även svaga relationer till sin trädgård och många sa att det skulle positivt påverka deras livskvalité om de skulle flytta från sin trädgård i form av mer tid över eller nya möjligheter.
Så vad studien visar är att de flesta trädgårdsägare vill ha en plats att återhämta sig på och finna ro men att det finns vissa skillnader mellan de olika trädgårdstyperna och även på åldern av trädgårdsägarna. Varför är detta då intressant? Jo för det har visat sig vara väldigt viktigt för den mentala balansen hos framförallt äldre människor att man måste ha möjlighet till denna form återhämtning och mental stimulans. Det är även viktigt för yngre människor som är mitt i livet med press från jobbet, familjen och vänner att man kan finna en plats där man kan känna sig rotat och en plats att få lov att bara vara. Men det är just dessa två åldersgrupperna som kanske inte har möjlighet att skaffa sig eller behålla en trädgård som uppfyller alla tjänster på grund av ökande kostnader av bostäder vilket grundas i dagens stadsplanering. Det denna studie vill bidra med är därmed information till strategier och planer som tar hänsyn till de kulturella ekosystemtjänster så att vi kan bedriva en hållbar stad som är bra för alla som bor där.

• author: Widenberg, Malin
• supervisor: Johanna Alkan Olsson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM12 20171
• year: 2017
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: CES, urban domestic gardens, perception
• language: English
• id: 8924410
• date added to LUP: 2017-09-06 21:13:40
• date last changed: 2017-09-06 21:13:40