Vegetation i förändring - en jämförelse mellan två vattendrag

Abstract

Restoring and meandering straightened streams is an important part of the Swedish environmental objective “Live lakes and water courses”. Restoration improves the living conditions for plants and animals that reside in or near the stream, and increases the uptake of excess nutrients leaking from nearby farmland. In this study, I have examined two restored streams; Glomsbäcken and Trollebergssträckan in Lund, Sweden. I wanted to investigate whether the vegetation in the two locations had improved since the restorations, and if I could make any conclusions regarding the future of the streams.
By performing an inventory of the vegetation in and alongside the two streams, and comparing the results to prior observations and reports, I discovered that both streams host many species indicating high nutrient levels. In the case of Trollebergssträckan, this was expected since it is surrounded by farmland and therefore is the recipient of highly nutritious groundwater. Glomsbäcken is in itself somewhat nutrient rich due to the naturally eutrophic water coming from Glomsjön - the outlet for Glomsbäcken.
The species I found that indicate nutrient rich waters and soils are tall and fast growing, such as great manna grass Glyceria maxima, great willowherb Epilobium hirsutum and common reed Phragmites australis. These need to be monitored to keep them from growing to great stands and cause overgrowth. Continued management on both sites is essential for the restorations to be successful and for the two streams not to return to their pre-restoration states.

Popular Abstract (Swedish)

När växterna flyttar in

Det välanvända uttrycket ”Det var bättre förr” får för det mesta mothugg så fort det yttras, och den som lät undslippa den konservativa åsikten får i många fall erkänna sig besegrad. Men kan det vara så att det finns företeelser i vår omvärld som var bättre förr, på riktigt? Ja, en hel del faktiskt, bland annat utseendet på våra vattendrag.

För 200 år sedan slingrade sig bäckar och åar naturligt genom landskapen. Det meandrande utseendet gjorde att vattnet kunde glida ut på den omgivande marken lite som det tyckte, om det blev för mycket vatten i ån. Men för ungefär 150 år sedan kom vi människor på att det gick att gräva ut vattendragen och göra dem rakare – som ett dike - detta gjorde att vattnet rann fortare ut i haven och torkade ut markerna runt omkring som tidigare varit våta. På de torra markerna kunde vi nu odla eller bygga, vilket inte hade gått tidigare. Men det hände något annat också – när markerna blev torra försvann flera växt- och djurarter som bara trivdes när det var lite fuktigt. Det blev svårt för dem att leva när andra arter, som klarade torka bättre, började bosätta sig och tillslut konkurrerades fuktarterna ut.

Idag har biologer, ekologer, kemister, miljövetare och ingenjörer kommit på att vi kan restaurera de raka vattendragen, och gräva om dem igen så de får tillbaka sitt naturliga utseende. Detta har visat sig vara väldigt bra för naturen, och många arter som varit sällsynta har kommit tillbaka. Det första som händer när ett sådant restaureringsprojekt blir klart, är att växter börja hitta dit. Växterna i sin tur lockar till sig djur, som bor bland rötter eller blad och äter insekter som surrar över vattnet.

Två vattendrag som har restaurerats på detta sätt är Glomsbäcken på Kungsmarken, och Trollebergssträckan som är en del av Höje å. I mitt projekt har jag försökt ta reda på vad som har hänt längs vattendragen sedan restaureringen genom att titta på vilka växter som etablerat sig. Med lite detektivarbete och artkunskap kan man skapa sig en uppfattning om vad som behöver göras kring vattendragen. Vissa arter, till exempel jättegröe och rosendunört, växer väldigt fort och kan tvinga bort andra arter som är känsligare och behöver lugn och ro. Jag har inventerat vegetationen längs båda vattendragen och hittat massor av olika växtarter. Flera av de jag hittade var just sådana snabbväxande arter, och för att de inte ska ta överhanden och orsaka igenväxning behöver de övervakas noga.

Etableringen av vegetation vid ett nygrävt vattendrag är viktig, inte minst för de vattenlevande djuren, däremot är alla växtarter inte bra överallt. Vid båda vattendragen hittade jag små varningssignaler; arter som i framtiden skulle kunna göra allt restaureringsarbete ogjort. För att behålla den nya, slingrande och naturliga karaktär som vattendragen fått efter återställningen, krävs ytterligare lite arbete. Om delar av vattendraget tillåts växa igen, kan vattnet ändra flödesriktning och till slut kan utseendet åter börja anta likheter med ett dike.

Handledare: Eva Waldemarson
BIOK01 VT2017
Examensarbete i Biologi
Biologiska Institutionen, Lunds universitet

• author: Thosteman, Hanna
• supervisor: Eva Waldemarson
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOK01 20171
• year: 2017
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Biology and Life Sciences
• language: Swedish
• id: 8925838
• date added to LUP: 2017-09-18 09:31:29
• date last changed: 2017-09-18 09:31:29