Advanced

ICC: Rättskipande eller förtryckande? - En analys av omfattningen hos ICC:s jurisdiktion

Rajabi, Hanif LU (2017) LAGF03 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
Since the jurisdiction of the International Criminal Court (ICC) came into
force, only citizens of African countries has been tried by the Court. This
fact has aroused anger and accusations of imperialism. This essay intends to
examine the Rome Statute, the treaty which contains the rules of the ICC.
The purpose is to see if the formulations in the statute has resulted in the
current situation. Furthermore, it tries to answer the question of whether
change is possible. That means amending without leaving the ICC
ineffective. This analysis is made with the assistance of a postcolonial
perspective.

There are many circumstances which affects the jurisdiction. This includes
which acts that are criminalised, temporal jurisdiction,... (More)
Since the jurisdiction of the International Criminal Court (ICC) came into
force, only citizens of African countries has been tried by the Court. This
fact has aroused anger and accusations of imperialism. This essay intends to
examine the Rome Statute, the treaty which contains the rules of the ICC.
The purpose is to see if the formulations in the statute has resulted in the
current situation. Furthermore, it tries to answer the question of whether
change is possible. That means amending without leaving the ICC
ineffective. This analysis is made with the assistance of a postcolonial
perspective.

There are many circumstances which affects the jurisdiction. This includes
which acts that are criminalised, temporal jurisdiction, preconditions to
exercise jurisdiction and how the jurisdiction is triggered in a specific
situation. There are also articles covering issues of admissibility.

Part of the rules, like the subject-matter jurisdiction, sets fundamental
frames for the work of the court without taking aim at a certain group of
people at all. Other issues, like the powers of the Security Council, are more
complex. It is necessary for the sake of justice that a body outside of the
ICC can refer situations to the Court and thereby bind non-parties to the
statute. The real issue is more likely the political nature of the Security
Council which leads to all eligible situations not being referred.

In conclusion, there are two viable options. The first one is to strengthen the
ICC:s role against domestic courts to give the Court more credibility and
bring justice one face. If state parties can not agree to this and the ICC
continues with an operation which practically only includes Africans there
should be consequences. This can and maybe should be the establishment of
an African Criminal Court. Of course in combination with the withdrawal of
African states from the Rome Statute. (Less)
Abstract (Swedish)
Sedan ikraftträdandet av jurisdiktionen för den internationella
brottmålsdomstolen (ICC) har endast medborgare i afrikanska stater prövats
av domstolen. Detta faktum har väckt upprördhet och anklagelser om
imperialism. Denna uppsats ämnar att granska Romstadgan, den
bakomliggande traktaten, för att se om det är reglerna där som har resulterat
i denna fördelning. Vidare ställs också frågan om vilka ändringar man kan
göra för att komma ifrån den nuvarande situationen, utan att göra ICC
verkningslöst. Analysen görs med hjälp av ett postkolonialt perspektiv.

Det finns många omständigheter som påverkar jurisdiktionen. Detta
innefattar vad det är för typ av brott, när brottet har begåtts, förutsättningar
för utövande av... (More)
Sedan ikraftträdandet av jurisdiktionen för den internationella
brottmålsdomstolen (ICC) har endast medborgare i afrikanska stater prövats
av domstolen. Detta faktum har väckt upprördhet och anklagelser om
imperialism. Denna uppsats ämnar att granska Romstadgan, den
bakomliggande traktaten, för att se om det är reglerna där som har resulterat
i denna fördelning. Vidare ställs också frågan om vilka ändringar man kan
göra för att komma ifrån den nuvarande situationen, utan att göra ICC
verkningslöst. Analysen görs med hjälp av ett postkolonialt perspektiv.

Det finns många omständigheter som påverkar jurisdiktionen. Detta
innefattar vad det är för typ av brott, när brottet har begåtts, förutsättningar
för utövande av jurisdiktionen och hur man aktiverar jurisdiktionen.
Dessutom finns det regler om processförutsättningar som också måste
uppfyllas.

Vissa av dessa regler, t.ex. typen av brott, sätter fundamentala ramar för
domstolens verksamhet utan att på något sätt sikta in sig på en särskild
grupp av människor. Andra omständigheter, som makten Förenta
nationernas säkerhetsråd (SäkR) förfogar över är svårare att ta ställning för,
eller emot. Det är helt nödvändigt för rättvisan att ett organ utanför ICC kan
hänvisa situationer till domstolen och binda icke-parter till stadgan. Det är
snarare SäkR och dess politiska natur som leder till att alla situationer som
borde hänvisas inte blir det.

Slutsatsen är att det finns två rimliga lösningar. Den ena är att stärka ICC:s
roll gentemot nationella rättsystem för att ge domstolen trovärdighet och
rättvisan ett ansikte. Om stadgeparterna inte kan gå med på detta och ICC
fortsätter med en verksamhet som i praktiken bara omfattar afrikaner, kan
och kanske bör en konsekvens bli att de afrikanska staterna lämnar
Romstadgan och etablerar en afrikansk brottmålsdomstol. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rajabi, Hanif LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20172
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Folkrätt, ICC, ICC och Afrika
language
Swedish
id
8930449
date added to LUP
2018-02-06 14:27:45
date last changed
2018-02-06 14:27:45
@misc{8930449,
  abstract     = {Since the jurisdiction of the International Criminal Court (ICC) came into
force, only citizens of African countries has been tried by the Court. This
fact has aroused anger and accusations of imperialism. This essay intends to
examine the Rome Statute, the treaty which contains the rules of the ICC.
The purpose is to see if the formulations in the statute has resulted in the
current situation. Furthermore, it tries to answer the question of whether
change is possible. That means amending without leaving the ICC
ineffective. This analysis is made with the assistance of a postcolonial
perspective.

There are many circumstances which affects the jurisdiction. This includes
which acts that are criminalised, temporal jurisdiction, preconditions to
exercise jurisdiction and how the jurisdiction is triggered in a specific
situation. There are also articles covering issues of admissibility.

Part of the rules, like the subject-matter jurisdiction, sets fundamental
frames for the work of the court without taking aim at a certain group of
people at all. Other issues, like the powers of the Security Council, are more
complex. It is necessary for the sake of justice that a body outside of the
ICC can refer situations to the Court and thereby bind non-parties to the
statute. The real issue is more likely the political nature of the Security
Council which leads to all eligible situations not being referred.

In conclusion, there are two viable options. The first one is to strengthen the
ICC:s role against domestic courts to give the Court more credibility and
bring justice one face. If state parties can not agree to this and the ICC
continues with an operation which practically only includes Africans there
should be consequences. This can and maybe should be the establishment of
an African Criminal Court. Of course in combination with the withdrawal of
African states from the Rome Statute.},
  author       = {Rajabi, Hanif},
  keyword      = {Folkrätt,ICC,ICC och Afrika},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {ICC: Rättskipande eller förtryckande? - En analys av omfattningen hos ICC:s jurisdiktion},
  year         = {2017},
}