Brott och psykisk störning - Är domstolen konsekvent i sin bedömning av psykiskt störda lagöverträdare?
(2017) LAGF03 20172Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- For a long time, crime and mental disorder have been the subject of discussion due to the difficulties a mental disorder may entail in the law enforcement. Since the abolition of the accountability condition regarding the introduction of the Swedish Penal Code in 1965, the treatment of mentally disturbed offenders has been transferred from the responsibility section to the penalty section.
The focus of the essay is based on Swedish law enforcement and on the role of mental disorder in the intentional trial and in the penalty assessment. Five legal cases relating to crimes and mental disorders are at the centre of the investigation. The cases have been analysed based on applicable law to highlight any similarities and differences in the... (More) - For a long time, crime and mental disorder have been the subject of discussion due to the difficulties a mental disorder may entail in the law enforcement. Since the abolition of the accountability condition regarding the introduction of the Swedish Penal Code in 1965, the treatment of mentally disturbed offenders has been transferred from the responsibility section to the penalty section.
The focus of the essay is based on Swedish law enforcement and on the role of mental disorder in the intentional trial and in the penalty assessment. Five legal cases relating to crimes and mental disorders are at the centre of the investigation. The cases have been analysed based on applicable law to highlight any similarities and differences in the assessment of the Court.
The study has shown that a mental disorder affects the trial of intention in several ways, but mainly regarding the need for awareness. According to the law, a normal intentional trial must be made whether the offender suffers from a mental disorder or not. However, the intentions should be assessed in the light of the mental disorder. Despite a gradual change towards a more accurate intentional trial, it is very seldom that the court finds that mentally disturbed offenders have not acted deliberately.
In the penalty determination for mentally disturbed offenders, the so-called prison presumption and the provision of legal psychiatric care apply. The decisive factor for sentencing is whether the offender at the time of the act and the case suffered a serious mental disorder or not. It is up to the court to assess the mental state of the offender, but according to the study below, medical advice is often given a great deal of importance in the assessment. (Less) - Abstract (Swedish)
- Brott och psykisk störning har länge varit föremål för diskussioner på grund av de svårigheter en psykisk störning kan medföra i rättstillämpningen. Sedan tillräknelighetsrekvisitet avskaffades i samband med brottsbalkens införande år 1965 har särbehandlingen av psykiskt störda lagöverträdare förflyttats från ansvarsdelen till påföljdsdelen.
Uppsatsens fokus ligger på den svenska rättstillämpningen och vilken roll psykisk störning spelar i uppsåtsprövningen och i påföljdsbestämningen. I centrum för undersökningen står fem rättsfall som berör brott och psykisk störning. Rättsfallen har analyserats utifrån gällande rätt för att belysa eventuella likheter och skillnader i den rättsliga bedömningen.
Undersökningen har påvisat att en... (More) - Brott och psykisk störning har länge varit föremål för diskussioner på grund av de svårigheter en psykisk störning kan medföra i rättstillämpningen. Sedan tillräknelighetsrekvisitet avskaffades i samband med brottsbalkens införande år 1965 har särbehandlingen av psykiskt störda lagöverträdare förflyttats från ansvarsdelen till påföljdsdelen.
Uppsatsens fokus ligger på den svenska rättstillämpningen och vilken roll psykisk störning spelar i uppsåtsprövningen och i påföljdsbestämningen. I centrum för undersökningen står fem rättsfall som berör brott och psykisk störning. Rättsfallen har analyserats utifrån gällande rätt för att belysa eventuella likheter och skillnader i den rättsliga bedömningen.
Undersökningen har påvisat att en psykisk störning berör uppsåtsprövningen på flera olika sätt men främst gällande kravet på medvetenhet. Enligt gällande rätt ska en vanlig uppsåtsprövning göras oavsett om gärningspersonen lider av en psykisk störning eller inte. Uppsåtet ska dock bedömas med hänsyn till den psykiska störningen. Trots en succesiv förändring mot en noggrannare uppsåtsprövning är det väldigt sällan domstolen kommer fram till att psykiskt störda lagöverträdare inte handlat uppsåtligt.
Vid påföljdsbestämningen för psykiskt störda lagöverträdare gäller den så kallade fängelsepresumtionen och bestämmelsen om rättspsykiatrisk vård. Avgörande för påföljdsbestämningen är huruvida gärningspersonen vid gärningstillfället och domstillfället led av en allvarlig psykisk störning eller inte. Det är upp till domstolen att bedöma gärningspersonens psykiska tillstånd men enligt nedan gjorda undersökning ges medicinska utlåtanden ofta stor betydelse i bedömningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8930477
- author
- Olsson, Rebecca LU
- supervisor
-
- Anna Nilsson LU
- organization
- course
- LAGF03 20172
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- straffrätt, psykisk störning, ansvar, påföljd
- language
- Swedish
- id
- 8930477
- date added to LUP
- 2018-02-06 14:26:45
- date last changed
- 2018-02-06 14:26:45
@misc{8930477,
abstract = {{For a long time, crime and mental disorder have been the subject of discussion due to the difficulties a mental disorder may entail in the law enforcement. Since the abolition of the accountability condition regarding the introduction of the Swedish Penal Code in 1965, the treatment of mentally disturbed offenders has been transferred from the responsibility section to the penalty section.
The focus of the essay is based on Swedish law enforcement and on the role of mental disorder in the intentional trial and in the penalty assessment. Five legal cases relating to crimes and mental disorders are at the centre of the investigation. The cases have been analysed based on applicable law to highlight any similarities and differences in the assessment of the Court.
The study has shown that a mental disorder affects the trial of intention in several ways, but mainly regarding the need for awareness. According to the law, a normal intentional trial must be made whether the offender suffers from a mental disorder or not. However, the intentions should be assessed in the light of the mental disorder. Despite a gradual change towards a more accurate intentional trial, it is very seldom that the court finds that mentally disturbed offenders have not acted deliberately.
In the penalty determination for mentally disturbed offenders, the so-called prison presumption and the provision of legal psychiatric care apply. The decisive factor for sentencing is whether the offender at the time of the act and the case suffered a serious mental disorder or not. It is up to the court to assess the mental state of the offender, but according to the study below, medical advice is often given a great deal of importance in the assessment.}},
author = {{Olsson, Rebecca}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Brott och psykisk störning - Är domstolen konsekvent i sin bedömning av psykiskt störda lagöverträdare?}},
year = {{2017}},
}