Var är min hemvist? - En jämförelse mellan hemvistbedömningen i EU:s arvsförordning och svensk skatterätt

Abstract

Today it is common for people to move across borders to live, study, work or retire. A person’s residence is linked to an increasing number of rights and obligations in society, which creates an increased need for both the individual and the state to determine where a person has its residence in different situations. Today there is no uniform interpretation of the concept. Where a person is considered to have his/her residence may therefore vary between different situations and fields of law.

The purpose of this essay is to determine the interpretation of a person's ‘habitual residence’ within the EU Succession Regulation and the criteria for residence for tax purpose in Swedish Tax Law to investigate the consequences of whether they correspond or not. In the essay, a comparative study of the concept will be made to find out whether a harmonization of the concept of residence is possible and desirable.

The presentation shows that the assessment of a person’s residence in EU Succession Regulation and Swedish Tax Law differ from each other. There are both pros and cons of a uniform interpretation of the term. That the residence is interpreted differently leads to an uncertainty for people moving across national borders. This can lead to people not taking advantage of the opportunities there are to move between countries. A uniform interpretation would lead to an increased predictability and contribute to the free movement. The disadvantages of a harmonization of the concept are that the interpretation does not become as flexible and the purpose of the regulation in which the term occurs cannot be observed and achieved to the same extent. A flexible interpretation enables fair results that are close to reality as the competent authority is able to take all current circumstances of the individual case into account.

According to the study, a harmonization of the concept of habitual residence by means of a clear and uniform definition is not desirable. Instead, the essay draws attention to o¬ther approaches that create the conditions for achieving predictable and fair results to a greater extent. However, it is predicted that the development towards an even more international world surges the need for predictability and uniformity. It is for example needed to maintain the EU's fundamental goal of establishing an internal market and offering its citizens an area of free movement.

Abstract (Swedish)

Det blir allt vanligare att människor flyttar mellan länder för att bo, studera, arbeta eller leva som pensionär. Till en persons hemvist knyts allt fler rättigheter och skyldigheter i samhället vilket skapar ett ökat behov för individen och staten att kunna fastställa var en person har sin hemvist. Idag finns ingen enhetlig tolkning av hemvistbegreppet. En persons hemvist kan därför variera mellan olika situationer och rättsområden.

Syftet med uppsatsen är att söka fastställa tolkningen av en persons hemvist enligt EU:s arvsförordning och den svenska inkomstskattelagen för att undersöka konsekvenserna av huruvida bedömningarna sammanfaller eller inte. I uppsatsen görs en komparativ jämförelse av hemvistbedömningarna enligt de skilda regelverken för att behandla frågan om en eventuell harmonisering av hemvistbegreppet är möjlig och önskvärd.

Av framställningen framkommer att den arvsrättsliga och skatterättsliga hemvistbedömningen skiljer sig från varandra. Det framkommer både för- och nackdelar med en harmonisering av begreppet. Att hemvisten tolkas olika beroende på situation och sammanhang leder till en osäkerhet för personer som rör sig över landsgränser p.g.a. en oförutsägbar rättstillämpning. Det kan leda till att människor avstår från att utnyttja de möjligheter som finns att röra sig mellan länder. Ett harmoniserat hemvistbegrepp skulle leda till en ökad förutsägbarhet och bidra till den fria rörligheten. Nackdelarna med ett harmoniserat hemvistbegrepp är att bedömningen inte blir lika flexibel och syftet med regleringen där begreppet förekommer kan inte iakttas och uppnås i samma utsträckning. En flexibel tolkning möjliggör rättvisa resultat som ligger nära verkligheten då den handläggande myndigheten har möjlighet att ta hänsyn till de aktuella omständigheterna i det enskilda fallet.

Min slutsats är att en harmonisering av hemvistbegreppet genom en enhetlig definition inte är önskvärd. Uppsatsen uppmärksammar istället andra tillvägagångssätt för att uppnå ökad förutsägbarhet. I framställningen förutspås däremot att man i takt med en ökad praxis kommer kunna se indikationer på en viss successiv harmonisering inom EU där de nationella tolkningarna av begreppet kommer närma sig den EU-rättsliga. Detta då utvecklingen mot en ännu mer internationell värld ger ett ökat behov av förutsägbarhet och enighet för att upprätthålla bl.a. EU:s grundläggande mål om en inre marknad och fri rörlighet.

• author: Bergström, Maria
• supervisor: Joel Eriksson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20172
• year: 2017
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Internationell privaträtt, hemvistprincipen, hemvistbegreppet, arvsförordningen
• language: Swedish
• id: 8930626
• date added to LUP: 2018-02-06 16:09:14
• date last changed: 2019-11-01 12:28:24