Vem bestämmer vad? En fallstudie om inflytande och styrform inom Statsvetenskapliga institutionen i Lund
(2018) STVA22 20172Department of Political Science
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen handlar om statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, formell respektive informell makt inom institutionen och huruvida den akademiska friheten påverkas av styrformen inom institutionen. Vårt intresse för att studera detta ämne väcktes i samband med en debatt om könskvotering gällande kurslitteratur inom institutionsstyrelsen. Efter granskning av händelsen fick vi ett intresse när vi betraktade händelsen utifrån begrepp som akademisk frihet, makt och styrform inom institutionen. Vi har valt att utgå från Steven Lukes perspektiv om den tredimensionella makten, akademisk frihet, kollegialitet och linjestyrning i vår studie. För att besvara frågor om den informella makten har vi intervjuat åtta medlemmar i... (More)
- Uppsatsen handlar om statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, formell respektive informell makt inom institutionen och huruvida den akademiska friheten påverkas av styrformen inom institutionen. Vårt intresse för att studera detta ämne väcktes i samband med en debatt om könskvotering gällande kurslitteratur inom institutionsstyrelsen. Efter granskning av händelsen fick vi ett intresse när vi betraktade händelsen utifrån begrepp som akademisk frihet, makt och styrform inom institutionen. Vi har valt att utgå från Steven Lukes perspektiv om den tredimensionella makten, akademisk frihet, kollegialitet och linjestyrning i vår studie. För att besvara frågor om den informella makten har vi intervjuat åtta medlemmar i institutionsstyrelsen. I resultatet gällande styrning kom det fram att statsvetenskapliga institutionen i Lund utgår från en kollegialitetsprincip och med hjälp av den kan värna om akademisk frihet för lärare och forskare inom institutionen. I maktdelen av resultatet för studien framkom det att prefekten har en betydande maktroll. Vår slutsats var att prefekten utses utifrån kollegialprincipen av institutionsstyrelsen och att detta är en viktig förutsättning för att värna om akademisk frihet i den bemärkelsen att lärare och forskare får forska om det de vill och föreläsa om vad de vill. En kritik mot den konsensuskultur som råder i institutionsstyrelsen uppkom av en av studentrepresentanterna i institutionsstyrelsen och att den kanske inte alltid är rätt sätt att genomföra beslut på. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8930769
- author
- Jonasson Krook, Markus LU and Åkerman, Wilhelm LU
- supervisor
- organization
- course
- STVA22 20172
- year
- 2018
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Makt, Statsvetenskapliga institutionen, Debatt, Fallstudie, Kollegialitetstyrning, Linjestyrning, Top-down, Bottom-up, Intervju, Steven Lukes, Lunds Universitet, Informell, Formell, Styrning
- language
- Swedish
- additional info
- Vi vill främst rikta ett stort tack till ledamöterna inom institutionsstyrelsen på statsvetenskapliga institutionen för att de medverkat i denna uppsats.
- id
- 8930769
- date added to LUP
- 2018-08-24 10:58:11
- date last changed
- 2018-08-24 10:58:11
@misc{8930769,
abstract = {{Uppsatsen handlar om statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, formell respektive informell makt inom institutionen och huruvida den akademiska friheten påverkas av styrformen inom institutionen. Vårt intresse för att studera detta ämne väcktes i samband med en debatt om könskvotering gällande kurslitteratur inom institutionsstyrelsen. Efter granskning av händelsen fick vi ett intresse när vi betraktade händelsen utifrån begrepp som akademisk frihet, makt och styrform inom institutionen. Vi har valt att utgå från Steven Lukes perspektiv om den tredimensionella makten, akademisk frihet, kollegialitet och linjestyrning i vår studie. För att besvara frågor om den informella makten har vi intervjuat åtta medlemmar i institutionsstyrelsen. I resultatet gällande styrning kom det fram att statsvetenskapliga institutionen i Lund utgår från en kollegialitetsprincip och med hjälp av den kan värna om akademisk frihet för lärare och forskare inom institutionen. I maktdelen av resultatet för studien framkom det att prefekten har en betydande maktroll. Vår slutsats var att prefekten utses utifrån kollegialprincipen av institutionsstyrelsen och att detta är en viktig förutsättning för att värna om akademisk frihet i den bemärkelsen att lärare och forskare får forska om det de vill och föreläsa om vad de vill. En kritik mot den konsensuskultur som råder i institutionsstyrelsen uppkom av en av studentrepresentanterna i institutionsstyrelsen och att den kanske inte alltid är rätt sätt att genomföra beslut på.}},
author = {{Jonasson Krook, Markus and Åkerman, Wilhelm}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vem bestämmer vad? En fallstudie om inflytande och styrform inom Statsvetenskapliga institutionen i Lund}},
year = {{2018}},
}