Avgörande av brottmål i den tilltalades utevaro – sett utifrån bl.a. en redogörelse av straffprocessens funktioner

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att redogöra för gällande rätt kring utevarohandläggning i brottmål samt närmare belysa den problematik som kan uppkomma vid handläggningen. Detta sker med hjälp av den rättsdogmatiska metoden. En stor del av uppsatsen riktar in sig på frågan om rätten kan utreda saken tillfredsställande samt utföra en ändamålsenlig bevisvärdering om den tilltalade inte är närvarande vid huvudförhandlingen. Rekvisitet tillfredsställande utredning återfinns i 46 kap. 15 a § rättegångsbalken (1942:740) och innebär bl.a. att utredningen inte behöver vara lika omfattande som vid närvaromål för att rätten ska kunna avgöra målet. Detta beror främst på processekonomiska skäl: om rätten skjuter upp för många mål blir målhanteringen för hög. Rekvisitet tillfredsställande utredning är dock ett svårtolkat rekvisit och flera aspekter och problem behöver beaktas i samband med bedömningen av detta. Betydelsen av en robust utredning, den tilltalades inställning, detaljrikedomen i den tilltalades förundersökningsutsaga och den tänkbara påföljden är exempel på faktorer som är betydelsefulla i sammanhanget.

Utevarohandläggning existerar samtidigt inte i ett rättsligt vakuum. I framförallt början av uppsatsen diskuteras därmed vilka funktioner straffprocessen som helhet kan tänkas ha. De funktioner som diskuteras är sanningssökande, brottsbekämpning och rättssäkerhet. En genomgång av det rättsliga materialet kring funktioner indikerar bl.a. att sanningssökande knappast kan vara en huvudfunktion för straffprocessens del. Därmed kan man i viss mån tillåta att utredningen inte är fullgod vid utevaromål. Rättssäkerhet betraktas däremot som mycket viktigt i straffprocessen generellt och därmed bör det inte ske alltför stora avsteg från rättssäkerheten i utevaromål eftersom den tilltalade annars straffas oproportionerligt hårt av ett uteblivande.

En annan frågeställning som i viss mån behandlas i uppsatsen är om det finns andra än utrednings- och bevismässiga skäl till varför den tilltalades närvaro kan behövas vid en huvudförhandling. Utifrån framförallt NJA 2009 s. 836 kan man konstatera att den tilltalade i vissa fall bör vara närvarande vid rätten eftersom han kan ha ett legitimt krav på egen insyn i förhandlingen och möjlighet att själv muntligen få föra fram sin sak inför rätten.

Abstract

The purpose of this essay is to examine the law of trial in the absence of the defendant in criminal cases (trial in absentia) and illuminate the complex of problems that can arise during processing. This is done by using the legal dogmatic method. A substantial part of the paper addresses the question of whether the court can investigate the case satisfactorily and carry out an appropriate evaluation of evidence if the defendant is not present at the main hearing. The necessary condition ’satisfactory investigation’ can be found in Chapter 46 section 15 a § of the Swedish Code of Procedure (1942: 740) and means that the investigation does not need to be as extensive as when the defendant is present at the main hearing for the court to decide the case. This is mainly due to procedural economical reasons: if the court defer too many cases there will be an overload of cases. However, the necessary condition ’satisfactory investigation’ is a difficult condition to assess and many aspects and problems need to be considered at the assesment of this. The importance of a robust investigation, the defendant’s attitude against the accusation, the wealth of detail of the defendant’s statement in the preliminary enquiry report, and the possible sentence are examples of factors that are important in this context.

Trial in absentia does not exist in a legal vacuum. Especially the beginning of the essay discusses the functions that the criminal procedure as a whole may have. The functions that are discussed are truth-seeking, crime control, and rule of law. A review of the sources of law about the potential functions indicates, among other things, that truth-seeking can hardly be a major function of the criminal procedure. Thus, to some extent, one can allow that the investigation is not fully comprehensive in cases where the defendant is absent. However, rule of law is regarded as very important in the criminal procedure in general and therefore there should be no excessive departure from the rule of law at trial in the absence of the defendant because the defendant is otherwise disproportionately punished by his absence.

Another issue that is dealt with to some extent in the paper is if there are other than investigation and evicence reasons why the defendant’s presence may be needed in a major hearing. On the basis of in particular NJA 2009 p. 836, it may be noted that, in some cases, the defendant should be present before the court because he may have a legitimate claim at insight in the hearing and the opportunity to speak orally before the court.

• author: Karlsson, Kristoffer
• supervisor: Christoffer Wong
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The decision of criminal cases in the absence of the defendant – seen from i.a. an examination of the functions of the criminal procedure
• course: JURM02 20172
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Processrätt, tilltalad, utevarohandläggning, straffprocess, funktioner, rättssäkerhet, bevisprövning
• language: Swedish
• id: 8930880
• date added to LUP: 2018-02-01 13:56:27
• date last changed: 2018-02-01 13:56:27