"Jag har betett mig tölpigt" : pressetisk undersökning om namnpubliceringar i svenska medier utifrån anklagelserna mot Fredrik Virtanen
(2018) MKVA22 20172Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Den här uppsatsen undersöker hur pressetik verkar i förhållande till anklagelserna mot Fredrik Virtanen om sexuella trakasserier. Uppsatsen undersöker hur Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladets (SvD) artiklar och krönikor förhåller sig pressetiskt till Virtanen-fallet och hur fallet beskrivs i tidningarna. Sociala medier och traditionella medier spelade en stor roll i fallet och medierna var tvungna att förhålla sig till varandra, eftersom anklagelserna först spreds på sociala medier. Tidningarna spelade olika roller i händelseförloppet i form av namnpubliceringar och därmed uppstår problem om pressetik samt vad som kan anses vara av offentligt intresse. För att få förståelse för detta görs en kvalitativ text- och innehållsanalys... (More)
- Den här uppsatsen undersöker hur pressetik verkar i förhållande till anklagelserna mot Fredrik Virtanen om sexuella trakasserier. Uppsatsen undersöker hur Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladets (SvD) artiklar och krönikor förhåller sig pressetiskt till Virtanen-fallet och hur fallet beskrivs i tidningarna. Sociala medier och traditionella medier spelade en stor roll i fallet och medierna var tvungna att förhålla sig till varandra, eftersom anklagelserna först spreds på sociala medier. Tidningarna spelade olika roller i händelseförloppet i form av namnpubliceringar och därmed uppstår problem om pressetik samt vad som kan anses vara av offentligt intresse. För att få förståelse för detta görs en kvalitativ text- och innehållsanalys samt en fallstudie. Materialet analyseras med hjälp av Habermas teorier om offentligheten och de pressetiska spelreglerna. Det empiriska materialet består främst av medietexter från Aftonbladet, Expressen och SvD. Analysen visar att sociala medier har förändrat det journalistiska arbetet, samt hur tidningar måste arbeta med källkritik och pressetiska regler. Analysen visar också att tidningarna har tagit det aktuella fallets huvudfokus till sina egna agendor vilket är att vinna över konkurrenterna, vara relevanta och få fler läsare. Analysen argumenterar att Expressen och SvD har brutit mot pressetiska regler för att de har publicerat Virtanens namn. Detta säger någonting om att pressetiken behöver få en enhetlig tolkning genom tidningarnas förhållande till sociala medier och det som kan ses som skvaller. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8931592
- author
- Engström, Annika LU and Hallén, Emma LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVA22 20172
- year
- 2018
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- #metoo, Fredrik Virtanen, offentligheten, pressetik, journalistik
- language
- Swedish
- id
- 8931592
- date added to LUP
- 2018-03-26 16:10:07
- date last changed
- 2018-03-26 16:10:07
@misc{8931592,
abstract = {{Den här uppsatsen undersöker hur pressetik verkar i förhållande till anklagelserna mot Fredrik Virtanen om sexuella trakasserier. Uppsatsen undersöker hur Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladets (SvD) artiklar och krönikor förhåller sig pressetiskt till Virtanen-fallet och hur fallet beskrivs i tidningarna. Sociala medier och traditionella medier spelade en stor roll i fallet och medierna var tvungna att förhålla sig till varandra, eftersom anklagelserna först spreds på sociala medier. Tidningarna spelade olika roller i händelseförloppet i form av namnpubliceringar och därmed uppstår problem om pressetik samt vad som kan anses vara av offentligt intresse. För att få förståelse för detta görs en kvalitativ text- och innehållsanalys samt en fallstudie. Materialet analyseras med hjälp av Habermas teorier om offentligheten och de pressetiska spelreglerna. Det empiriska materialet består främst av medietexter från Aftonbladet, Expressen och SvD. Analysen visar att sociala medier har förändrat det journalistiska arbetet, samt hur tidningar måste arbeta med källkritik och pressetiska regler. Analysen visar också att tidningarna har tagit det aktuella fallets huvudfokus till sina egna agendor vilket är att vinna över konkurrenterna, vara relevanta och få fler läsare. Analysen argumenterar att Expressen och SvD har brutit mot pressetiska regler för att de har publicerat Virtanens namn. Detta säger någonting om att pressetiken behöver få en enhetlig tolkning genom tidningarnas förhållande till sociala medier och det som kan ses som skvaller.}},
author = {{Engström, Annika and Hallén, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{"Jag har betett mig tölpigt" : pressetisk undersökning om namnpubliceringar i svenska medier utifrån anklagelserna mot Fredrik Virtanen}},
year = {{2018}},
}