Advanced

Förmånsbeskattning av delägare i fåmansföretag - En konsekvensanalys av slopade stoppregler

Pålsson, Caroline LU (2017) LAGF03 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
This essay is aiming to explain and analyse the consequences that occurred to the owners of closely held companies due to the abolishment of the special tax legislation in 2000.

The right to decide is gathered within a few owners in closely held companies. In order to prevent that this enables advantages in taxation a special regulation was introduced for closely held companies in 1976. The special rules were abolished in 2000.

Since 2000, benefits are taxed by reference to general rules of taxation of benefits. Benefit of the company’s property is generally taxable. An important question is whether a taxable benefit should be preceded by actual use or if the right of disposal itself can lead to benefit taxation. Legal text,... (More)
This essay is aiming to explain and analyse the consequences that occurred to the owners of closely held companies due to the abolishment of the special tax legislation in 2000.

The right to decide is gathered within a few owners in closely held companies. In order to prevent that this enables advantages in taxation a special regulation was introduced for closely held companies in 1976. The special rules were abolished in 2000.

Since 2000, benefits are taxed by reference to general rules of taxation of benefits. Benefit of the company’s property is generally taxable. An important question is whether a taxable benefit should be preceded by actual use or if the right of disposal itself can lead to benefit taxation. Legal text, statement in propositions and older case law express a requirement of actual use. However, after the abolishment of the special rules the courts have become more strictly towards the owners of closely held companies. The Supreme Administrative Court has determined that the right of disposal itself can lead to benefit taxation regardless of actual use.

The special rules were more precise than the general rules of benefit taxation. The general rules provide a greater possibility for interpretation which has led to a stricter case law. This essay investigates whether this has been foreseen for owners of closely held companies or not. It results in a conclusion that taxation of the right of disposal itself cannot be seen in the legislation which implies poor predictability.

The consequences of a poor predictability are analysed and conclude in conclusion that an owner of a closely held company risks financial concerns as a result of not being able to predict the taxation that can follow a transaction. In the long term, this can also lead to a reduced confidence in the tax system. (Less)
Abstract (Swedish)
Uppsatsen syftar till att redogöra för och analysera de konsekvenser som uppstått för fåmansföretagare och skattesystemet till följd av slopandet av stoppreglerna år 2000.

Utmärkande för fåmansföretag är att bestämmanderätten endast utövas av ett fåtal ägare. För att förhindra att intressegemenskapen mellan företaget och delägarna används för att skapa skattelättnader infördes en särreglering för fåmansföretagare år 1976. De så kallade stoppreglerna avskaffades från och med inkomståret 2000.

Sedan år 2000 har förmånsbeskattning av delägare i fåmansföretag skett enligt allmänna regler för förmånsbeskattning. Förmån av företagets egendom är som huvudregel skattepliktigt. En viktig fråga är huruvida en beskattningsbar förmån ska föregås... (More)
Uppsatsen syftar till att redogöra för och analysera de konsekvenser som uppstått för fåmansföretagare och skattesystemet till följd av slopandet av stoppreglerna år 2000.

Utmärkande för fåmansföretag är att bestämmanderätten endast utövas av ett fåtal ägare. För att förhindra att intressegemenskapen mellan företaget och delägarna används för att skapa skattelättnader infördes en särreglering för fåmansföretagare år 1976. De så kallade stoppreglerna avskaffades från och med inkomståret 2000.

Sedan år 2000 har förmånsbeskattning av delägare i fåmansföretag skett enligt allmänna regler för förmånsbeskattning. Förmån av företagets egendom är som huvudregel skattepliktigt. En viktig fråga är huruvida en beskattningsbar förmån ska föregås av ett faktiskt nyttjande eller om det räcker med en teoretisk möjlighet att nyttja egendomen. Lagtext, förarbetsuttalanden och äldre praxis uttrycker ett krav på åtnjutande för uppkomst av en skattepliktig förmån. Efter slopandet av stoppreglerna har dock praxis för fåmansföretagare utvecklats i skärpande riktning. Högsta förvaltningsdomstolen har utvecklat en princip om att enbart dispositionsrätt till egendom kan medföra beskattning oaktat faktiskt nyttjande.

Stoppreglerna var mer precist utformade än de allmänna reglerna för förmånsbeskattning. De allmänna reglerna lämnar ett större tolkningsutrymme vilket har möjliggjort den praxisskärpning som skett. Frågan om huruvida denna praxisskärpning varit förutsebar för enskilda fåmansföretagare eller inte utreds. Det resulterar i ett konstaterande om att beskattning av enbart dispositionsrätt inte går att utläsa av lagtexten och är således inte förutsebar.

Konsekvenserna av en minskad förutsebarhet analyseras och leder sammanfattningsvis till en slutsats om att den enskilde fåmansföretagaren riskerar ekonomiska konsekvenser till följd av att inte kunna förutspå vilken skattemässig behandling som kan följa en transaktion. På sikt kan detta också leda till ett minskat förtroende för hela skattesystemet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pålsson, Caroline LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20172
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Skatterätt, Fåmansföretag, Förmånsbeskattning, Dispositionsrätt
language
Swedish
id
8936612
date added to LUP
2018-04-11 09:07:48
date last changed
2018-04-11 09:07:48
@misc{8936612,
  abstract     = {This essay is aiming to explain and analyse the consequences that occurred to the owners of closely held companies due to the abolishment of the special tax legislation in 2000.

The right to decide is gathered within a few owners in closely held companies. In order to prevent that this enables advantages in taxation a special regulation was introduced for closely held companies in 1976. The special rules were abolished in 2000.

Since 2000, benefits are taxed by reference to general rules of taxation of benefits. Benefit of the company’s property is generally taxable. An important question is whether a taxable benefit should be preceded by actual use or if the right of disposal itself can lead to benefit taxation. Legal text, statement in propositions and older case law express a requirement of actual use. However, after the abolishment of the special rules the courts have become more strictly towards the owners of closely held companies. The Supreme Administrative Court has determined that the right of disposal itself can lead to benefit taxation regardless of actual use.

The special rules were more precise than the general rules of benefit taxation. The general rules provide a greater possibility for interpretation which has led to a stricter case law. This essay investigates whether this has been foreseen for owners of closely held companies or not. It results in a conclusion that taxation of the right of disposal itself cannot be seen in the legislation which implies poor predictability.

The consequences of a poor predictability are analysed and conclude in conclusion that an owner of a closely held company risks financial concerns as a result of not being able to predict the taxation that can follow a transaction. In the long term, this can also lead to a reduced confidence in the tax system.},
  author       = {Pålsson, Caroline},
  keyword      = {Skatterätt,Fåmansföretag,Förmånsbeskattning,Dispositionsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förmånsbeskattning av delägare i fåmansföretag - En konsekvensanalys av slopade stoppregler},
  year         = {2017},
}