Behov och applicering av riskbaserad brandskyddsdimensionering i Sverige

Abstract

As buildings get more and more complex and our cities get more and more populated, challenges arise for the persons involved in designing buildings. One of the most important system, the fire protection measures, needs to be designed properly for every building. As the buildings get more complex, the fire protection design needs more often to be flexible and appropriate for the situation. One way to do this is by evaluating the fire protection design with risk-based methods. Although this possibility exists in the Swedish regulatory system, not many buildings are designed using this method. This study uses literature studies along with interviews to examine how risk-based methods could be more involved in the Swedish regulatory system. The study also evaluates which pros and cons that exists with the methods as well as when it is appropriate to use it. The study concludes that there is a possibility to use risk-based methods in the design of buildings today, although an enhanced method description along with specified acceptance criteria are needed in order to extend the usage of the methods. The possibilities with using risk-based methods is primary the increased flexibility in building design. The major downside identified is the increased cost which these methods come along with related to the increased time needed to perform the analysis.

Popular Abstract (Swedish)

I Sverige såväl som övriga världen ökar befolkningen för varje dag som går. Våra städer förtätas och överallt dyker nya byggnader upp. Förutom att uppföra fler byggnader vill vi även att dessa ska vara höga och på andra sätt komplexa. Detta ställer i sin tur högre krav på projektören som ska säkerställa byggnadens brandskydd.
För att bestämma hur brandskyddet ska utformas i byggnader kan projektören antingen följa de allmänna råden i Boverkets byggregler eller utföra ingenjörsmässiga beräkningar, så kallad analytisk dimensionering. I takt med att vi i Sverige bygger mer komplexa byggnader som vi inte tidigare har erfarenhet av, exempelvis Karlatornet i Göteborg, ökar kraven på brandskyddets utformning. Dels finns en problematik i att vi dimensionerar byggnader som vi saknar riktlinjer för, men också att komplexa byggnader kan kräva en ökad flexibilitet hos projektörer. Studien har därför undersökt hur flexibiliteten i brandskyddsdimensionering kan ökas ytterligare genom att använda riskanalys vid verifiering av brandskyddet. Syftet med studien har även varit att undersöka de för- samt nackdelar en sådan metodik medför.
För att undersöka problematiken har en litteraturgenomgång av andra områden där det används riskbaserade metoder utförts. Litteraturen har kompletterats med en intervjustudie där brandkonsulter, räddningstjänster, Boverket, stadsbyggnads¬kontoret samt Trafikverket medverkar för att undersöka branschaktivas inställning till metoden. Intervjuerna har identifierat synpunkter och åsikter hos respondenterna som har haft olika bakgrund och inställning till riskanalyser och byggnadstekniskt brandskydd.
Resultatet från studien har visat att någon form av övergripande metoder och riktlinjer över hur verifiering av en byggnads brandskydd, genom kvantitativ riskanalys, bör införas. Det är även viktigt för utvecklingen att vilken typ av säkerhetsmål som brandskyddet ska verifieras mot fastställs samt vilka acceptansnivåer som ska uppfyllas.
Från intervjuerna kunde vissa intressanta slutsatser konstateras. Det som direkt framkommer är att en majoritet av brandkonsulterna förespråkar att branschen själv får stå för utveckling av metodik, vilket hårdraget innebär att endast acceptanskriterier krävs. De granskande myndigheterna, räddningstjänst, Boverket, stadsbyggnadskontoret, förespråkar dock en tydlig generell metodik för att ge resultaten tillförlitlighet. Gällande säkerhetsmål kan även där olikheter i svaren konstateras. Att endast verifiera mot risken för dödsfall anser samtliga vara ett dåligt mått. Vad som ska verifieras mot är dock osäkert då de flesta mått som diskuteras medför olika för- och nackdelar.
En av fördelarna med att öka användandet av riskanalyser i brandskyddsprojektering är att det medför en ökad flexibilitet i utformningen av byggnaden. Problematik som identifierats är exempelvis att denna metod innebär ökade projekteringskostnader.
Slutligen framgår det att riskbaserade metoder lämpar sig för framförallt komplexa byggnader där allmänna råd för utförandet av brandskyddet saknas. Riskbaserad metodik kan dock användas även i andra fall, exempelvis vid ombyggnader eller då organisatoriska förhållanden kan vara av värde att tillgodose.

• author: Mattsson, Erik and Nilsson, Jenny
• supervisor: Håkan Frantzich
• organization: Division of Fire Safety Engineering
• alternative title: Needs and application of a risk-based fire protection design in Sweden
• course: VBRM10 20172
• year: 2018
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Riskbaserat, funktionsbaserat, kvantitativ riskanalys, acceptanskriterier, säkerhetsnivå, brandskyddsdimensionering, risk-based, performance-based, quantitative risk analysis, acceptance criteria, safety level, fire safety design
• publication/series: LUTVDG/TVBB
• report number: 5560
• other publication id: LUTVDG/TVBB--5560--SE
• language: Swedish
• id: 8937165
• date added to LUP: 2018-03-12 10:53:57
• date last changed: 2018-03-12 10:53:57