Europakonventionens krav på oavhängiga och opartiska lekmannadomare - En jämförelse mellan Sverige och Tyskland
(2018) LAGF03 20181Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Lekmannadomare förekommer i många rättsordningar som är anslutna till Europakonventionen. I Sverige utses nämndemän av politiska partier i kommun- och landstingsfullmäktige. Uppsatsens syfte är att genom den rättsdogmatiska metoden undersöka tillsättningsförfarandets förenlighet med Europakonventionens krav på en oavhängig och opartisk domstol. Undersökningen visar att det inte finns något hinder mot politisk tillsättning av domare, bara det finns garantier för domarens självständighet och opartiskhet. Eftersom nämndemannasystemet har sådana garantier är det förenligt med artikel 6.1 Europakonventionen.
För att undersöka det politiska inflytandet i ett annat lekmannadomarsystem jämförs nämndemannasystemet med det tyska Schöffen-systemet,... (More) - Lekmannadomare förekommer i många rättsordningar som är anslutna till Europakonventionen. I Sverige utses nämndemän av politiska partier i kommun- och landstingsfullmäktige. Uppsatsens syfte är att genom den rättsdogmatiska metoden undersöka tillsättningsförfarandets förenlighet med Europakonventionens krav på en oavhängig och opartisk domstol. Undersökningen visar att det inte finns något hinder mot politisk tillsättning av domare, bara det finns garantier för domarens självständighet och opartiskhet. Eftersom nämndemannasystemet har sådana garantier är det förenligt med artikel 6.1 Europakonventionen.
För att undersöka det politiska inflytandet i ett annat lekmannadomarsystem jämförs nämndemannasystemet med det tyska Schöffen-systemet, med tillämpning av en komparativ metod.
Jämförelsen visar att lekmannadomarsystemen på ett övergripande plan är lika, framförallt vad gäller garantierna för lekmannadomarnas oavhängighet och opartiskhet. En viktig skillnad är att Schöffen i underrätten måste vara eniga för att överrösta juristdomaren, vilket nämndemän inte behöver vara. Den största skillnaden ses emellertid hos tillsättningsförfarandet. Schöffen väljs genom ett tvåstegsförfarande. Först nomineras kandidater av allmänheten och av lokala organisationer, framförallt partier. Kommunfullmäktige röstar med kvalificerad majoritet om vilka som ska föras upp på förslagslistan. Därefter röstar en valberedning fram Schöffen från förslagslistan, också med kvalificerad majoritet.
Studien tyder på att Schöffen-valet empiriskt domineras av politiskt inflytande. Tvåstegsförfarandet och röstkravet om kvalificerad majoritet minskar det politiska inflytandet och Schöffen framstår som självständiga från politiska partier. Det politiska inflytandet är följaktligen mindre i Schöffen-systemet än nämndemannasystemet. (Less) - Abstract
- Lay judges occur in many of the legal orders that are bound by the European Convention on Human Rights. In Sweden, the nämndemän are appointed by the political parties of the city and district councils. With the use of the legal-judicial method, this essay aims to review if this manner of appointment is in compliance with the requirements of an independent and impartial tribunal pursuant to European Convention. The analysis reveals that there are no problems with the political appointment of judges, if there are rules in place to guarantee the judge’s independence and impartiality. Sweden has such rules in place and therefore the system of lay judges is in compliance with article 6.1 of the European Convention.
In order to determine the... (More) - Lay judges occur in many of the legal orders that are bound by the European Convention on Human Rights. In Sweden, the nämndemän are appointed by the political parties of the city and district councils. With the use of the legal-judicial method, this essay aims to review if this manner of appointment is in compliance with the requirements of an independent and impartial tribunal pursuant to European Convention. The analysis reveals that there are no problems with the political appointment of judges, if there are rules in place to guarantee the judge’s independence and impartiality. Sweden has such rules in place and therefore the system of lay judges is in compliance with article 6.1 of the European Convention.
In order to determine the appearance of political influence in a different system of lay judges, a comparison between Sweden and Germany will be rendered, with the use of a comparative method.
The comparison shows that the systems of lay judges overall are similar, especially regarding the rules in place to guarantee their independence and impartiality. A significant divergence is Schöffen, in contrary to nämndemän, must hold unanimous votes in order to overrule the professional judge. The most considerable divergence is however the different manners of appointment. Schöffen are appointed through a two-ways procedure. First, candidates are nominated by the public and local organisations, in particular by political parties. The candidates are then selected by a three quarters vote in the city council. Secondly, the Schöffen are voted for with a qualified majority by a nominating comittee.
The study indicates that the selection of Schöffen in Germany is in fact dominated by political influences. The two-ways procedure and the requirement of qualified majority reduces the political influence and Schöffen therefore appear to be independent from political parties. Hence, the political influence is less in Germany than Sweden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8940821
- author
- Hedström, Sanna LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Processrätt, komparativ rätt, folkrätt, nämndemän, Schöffen, artikel 6.1 EKMR
- language
- Swedish
- id
- 8940821
- date added to LUP
- 2018-06-28 13:16:20
- date last changed
- 2018-06-28 13:16:20
@misc{8940821,
abstract = {{Lay judges occur in many of the legal orders that are bound by the European Convention on Human Rights. In Sweden, the nämndemän are appointed by the political parties of the city and district councils. With the use of the legal-judicial method, this essay aims to review if this manner of appointment is in compliance with the requirements of an independent and impartial tribunal pursuant to European Convention. The analysis reveals that there are no problems with the political appointment of judges, if there are rules in place to guarantee the judge’s independence and impartiality. Sweden has such rules in place and therefore the system of lay judges is in compliance with article 6.1 of the European Convention.
In order to determine the appearance of political influence in a different system of lay judges, a comparison between Sweden and Germany will be rendered, with the use of a comparative method.
The comparison shows that the systems of lay judges overall are similar, especially regarding the rules in place to guarantee their independence and impartiality. A significant divergence is Schöffen, in contrary to nämndemän, must hold unanimous votes in order to overrule the professional judge. The most considerable divergence is however the different manners of appointment. Schöffen are appointed through a two-ways procedure. First, candidates are nominated by the public and local organisations, in particular by political parties. The candidates are then selected by a three quarters vote in the city council. Secondly, the Schöffen are voted for with a qualified majority by a nominating comittee.
The study indicates that the selection of Schöffen in Germany is in fact dominated by political influences. The two-ways procedure and the requirement of qualified majority reduces the political influence and Schöffen therefore appear to be independent from political parties. Hence, the political influence is less in Germany than Sweden.}},
author = {{Hedström, Sanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Europakonventionens krav på oavhängiga och opartiska lekmannadomare - En jämförelse mellan Sverige och Tyskland}},
year = {{2018}},
}