Advanced

Presumtion eller adoption? - En queerteoretisk granskning av rättsligt föräldraskap efter assisterad befruktning

Fagerberg, Emma LU (2018) LAGF03 20181
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Assisterad befruktning är en möjlighet som erbjuds par och ensamstående för att komma tillrätta med ofrivillig barnlöshet. Assisterad befruktning kan genomföras antingen genom insemination eller genom befruktning utanför kroppen. År 2005 fick samkönade par tillgång till assisterad befruktning inom svensk sjukvård på samma villkor som olikkönade par. Det är dock fortfarande ett alternativ att utföra behandlingen utomlands eller privat.

När man får ett barn är det viktigt både för barnet och för föräldrarna att rättsligt föräldraskap fastställs. När det gäller det rättsliga föräldraskapet efter assisterad befruktning har lagstiftaren däremot valt att reglera situationen olika beroende på om det är ett heterosexuellt eller ett... (More)
Assisterad befruktning är en möjlighet som erbjuds par och ensamstående för att komma tillrätta med ofrivillig barnlöshet. Assisterad befruktning kan genomföras antingen genom insemination eller genom befruktning utanför kroppen. År 2005 fick samkönade par tillgång till assisterad befruktning inom svensk sjukvård på samma villkor som olikkönade par. Det är dock fortfarande ett alternativ att utföra behandlingen utomlands eller privat.

När man får ett barn är det viktigt både för barnet och för föräldrarna att rättsligt föräldraskap fastställs. När det gäller det rättsliga föräldraskapet efter assisterad befruktning har lagstiftaren däremot valt att reglera situationen olika beroende på om det är ett heterosexuellt eller ett homosexuellt par som genomgått behandlingen. En manlig make eller sambo blir far antingen genom faderskapspresumtionen, då han inte behöver göra någonting alls, eller genom bekräftelse eller dom. En kvinnlig maka eller sambo blir förälder antingen genom bekräftelse eller dom, om den assisterade befruktningen skett inom svensk offentligt finansierad sjukvård, eller inte alls, om den assisterade befruktning skett utomlands eller privat. I det senare fallet ska istället spermagivarens faderskap fastställas och om kvinnorna är gifta får makan sedan genomföra en närståendeadoption för att kunna bli rättslig förälder till barnet. Lagstiftaren motiverar skillnaden med barnets rätt att veta sitt ursprung men säger ingenting om varför en exakt likadan situation, där ett homo- respektive ett heterosexuellt par har genomgått assisterad befruktning utomlands eller privat med donerade könsceller, regleras olika.

Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan effekterna av den svenska regleringen kring fastställande av rättsligt föräldraskap sägas präglade av heteronormativitet där det sker en särbehandling av samkönade par. De försvårande omständigheterna kring och riskerna med regleringen, exempelvis de väntetider och den brist på donatorer som råder inom svensk sjukvård samt den rättsliga otrygghet som en adoption innebär, kan inte anses rimliga i förhållande till de intressen som ligger bakom regleringen. Föräldraskapsregleringen bör därför ändras så att det sociala föräldraskapet alltid ges företräde framför det genetiska och så att samkönade och olikkönade par helt och hållet likabehandlas. (Less)
Popular Abstract
Assisted reproduction is an opportunity that is offered to couples and singles to deal with infertility. Assisted reproduction can be carried out either through insemination or through in vitro fertilization. In 2005, same-sex couples got legal access to assisted reproduction within Swedish healthcare on the same terms as opposite-sex couples. However, it is still an option to get the treatment outside Swedish healthcare, either abroad or privately.

When a child is born the determination of legal parenthood is important for both the child and the parents. However, when it comes to the legal parenthood after an assisted reproduction the legislator has chosen to regulate the situation different depending on whether it is a heterosexual... (More)
Assisted reproduction is an opportunity that is offered to couples and singles to deal with infertility. Assisted reproduction can be carried out either through insemination or through in vitro fertilization. In 2005, same-sex couples got legal access to assisted reproduction within Swedish healthcare on the same terms as opposite-sex couples. However, it is still an option to get the treatment outside Swedish healthcare, either abroad or privately.

When a child is born the determination of legal parenthood is important for both the child and the parents. However, when it comes to the legal parenthood after an assisted reproduction the legislator has chosen to regulate the situation different depending on whether it is a heterosexual or a homosexual couple that has undergone the treatment. The male in an opposite-sex couple is considered the legal father of a child either through the presumption of paternity, which means he doesn’t have to do anything at all, or through a confirmation or a judgement. The female that doesn’t give birth to the child in a same-sex couple is considered the legal parent of a child either through a confirmation or a judgement, if the treatment has been carried out within Swedish public healthcare, or not at all, if the treatment has been carried out abroad or privately. In the latter case the legal paternity of the sperm donor shall be determined and if the women are married the wife must later go through with a relative adoption to become the legal parent. The legislator justifies the difference with the child’s right to know his or her origin but does not say anything about why an exact same situation, where a homo- or a heterosexual couple has undergone assisted reproduction abroad or privately with donated gametes, is regulated differently.

From a queer theoretical perspective, the effect of the Swedish regulation of determining legal parenthood after assisted reproduction can be said to be characterized by heteronormativity where there is a discrimination of same-sex couples. The aggravating factors and the risks that this regulation results in, for example the waiting time and the lack of donors in Swedish healthcare together with the legal uncertainty that comes with an adoption, cannot be considered reasonable in relation to the interests underlying. The parental regulation should be altered so that the social parentage always gets priority before the genetic parentage and so that same-sex and opposite-sex couples are treated with complete equality. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Fagerberg, Emma LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20181
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Familjerätt, Assisterad befruktning, Insemination, Befruktning utanför kroppen, Rättsligt föräldraskap, Queerteori, Heteronormativitet, Homosexualitet, Samkönade par
language
Swedish
id
8941224
date added to LUP
2018-07-09 16:26:41
date last changed
2018-07-09 16:26:41
@misc{8941224,
  abstract     = {Assisterad befruktning är en möjlighet som erbjuds par och ensamstående för att komma tillrätta med ofrivillig barnlöshet. Assisterad befruktning kan genomföras antingen genom insemination eller genom befruktning utanför kroppen. År 2005 fick samkönade par tillgång till assisterad befruktning inom svensk sjukvård på samma villkor som olikkönade par. Det är dock fortfarande ett alternativ att utföra behandlingen utomlands eller privat. 

När man får ett barn är det viktigt både för barnet och för föräldrarna att rättsligt föräldraskap fastställs. När det gäller det rättsliga föräldraskapet efter assisterad befruktning har lagstiftaren däremot valt att reglera situationen olika beroende på om det är ett heterosexuellt eller ett homosexuellt par som genomgått behandlingen. En manlig make eller sambo blir far antingen genom faderskapspresumtionen, då han inte behöver göra någonting alls, eller genom bekräftelse eller dom. En kvinnlig maka eller sambo blir förälder antingen genom bekräftelse eller dom, om den assisterade befruktningen skett inom svensk offentligt finansierad sjukvård, eller inte alls, om den assisterade befruktning skett utomlands eller privat. I det senare fallet ska istället spermagivarens faderskap fastställas och om kvinnorna är gifta får makan sedan genomföra en närståendeadoption för att kunna bli rättslig förälder till barnet. Lagstiftaren motiverar skillnaden med barnets rätt att veta sitt ursprung men säger ingenting om varför en exakt likadan situation, där ett homo- respektive ett heterosexuellt par har genomgått assisterad befruktning utomlands eller privat med donerade könsceller, regleras olika. 

Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan effekterna av den svenska regleringen kring fastställande av rättsligt föräldraskap sägas präglade av heteronormativitet där det sker en särbehandling av samkönade par. De försvårande omständigheterna kring och riskerna med regleringen, exempelvis de väntetider och den brist på donatorer som råder inom svensk sjukvård samt den rättsliga otrygghet som en adoption innebär, kan inte anses rimliga i förhållande till de intressen som ligger bakom regleringen. Föräldraskapsregleringen bör därför ändras så att det sociala föräldraskapet alltid ges företräde framför det genetiska och så att samkönade och olikkönade par helt och hållet likabehandlas.},
  author       = {Fagerberg, Emma},
  keyword      = {Familjerätt,Assisterad befruktning,Insemination,Befruktning utanför kroppen,Rättsligt föräldraskap,Queerteori,Heteronormativitet,Homosexualitet,Samkönade par},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Presumtion eller adoption? - En queerteoretisk granskning av rättsligt föräldraskap efter assisterad befruktning},
  year         = {2018},
}