Kontraheringsplikt vid företagsförsäkring - En undersökning av småföretagares rätt till försäkring

Abstract

A duty to contract involves an obligation to enter into an agreement, and there-fore constitutes an exception from the principle of contractual freedom. A duty to contract exists in the Insurance Contracts Act and stipulates an obligation for insurance companies to enter into an agreement with an individual who wants to acquire a consumer- or personal insurance, unless there are special reasons precedent to refuse such insurance. The inquiry Ds 2005:42 establishes that a duty to contract should not be introduced towards small businesses that want to acquire a business insurance. This essay aims at identifying and discussing whether the main arguments, to why there is no duty to contract towards small businesses that want to acquire business insurance, today are justifiable. In addition, this essay aims at investigating whether there are other aspects that can be considered in the discussion of a duty to contract within business insurance. The essay uses a legal analytical method and for this reason a legal critical perspective is applied.

From Ds 2005:42, one can derive three main reasons to why there is no duty to contract towards small businesses that want to acquire a business insurance. The first reason is that the legislator should not particularly favour small businesses by providing a right to insurance that goes beyond that of a consumer- and personal insurance. According to the inquiry, a duty to contract towards small businesses would have to go beyond that of a consumer- and personal insurance, and it would be particularly apparent to favour small businesses in this way. It is however possible for small businesses to be favoured in front of consumers in 36 § AvtL, why the first reason is not considered justifiable. The second reason is because of insurance technical reasons. The inquiry’s review of insurance technical reasons is based on the risks of robbery and theft for small businesses in certain suburbs, who sell easily renewable goods. Based on this risk category, the inquiry concludes that insurance technical reasons stand in the way of introducing a duty to contract towards small businesses. One reason behind this conclusion is that it would be unacceptable to remove insurance companies’ power to determine insurance premiums and terms in a manner that correspond with the increased risks. The review of insurance technical reasons is however not based on small businesses as a whole and the second reason is therefore not considered justifiable. The third argument is that a duty to contract in business insurance, is unknown to foreign legal systems. In Norway, however, there is a duty to contract in business insurance, why the third reason is also not considered justifiable. This essay therefore concludes that the three main reasons, to why there is no duty to contract within business insurance, today are unjustifiable, i.e. do not comply with today’s legal position or are not factually correct.

The essay further concludes that there are other aspects that can be considered in the discussion of a duty to contract towards small businesses that want to acquire a business insurance. Firstly, some of the general motives behind the duty to contract imply that a duty to contract could be introduced also towards small businesses that want to acquire a business insurance. These motives look to protect those in a position of dependence and social considerations. Another aspect that can be considered is that a duty to contract can be regarded as aligned to the government’s other policies toward small businesses. A jobseeker may, for example, receive a government grant in order to start a business. It would therefore not be remarkable if the Swedish government also facilitated small businesses’ ability to acquire a business insurance. The final aspect that the essay discusses is how insurance companies may adapt to the imposition of a duty to contract within business insurance. The absence of a duty to contract could result in insurance companies deciding which businesses to contract with. This could in turn lead to certain lines of business being unable to conduct business, since an insurance often is a necessity when conducting business. A duty to contract could however also result in insurance companies deciding not to provide a specific insurance, when the actuarial assessments are considered imponderable.

Abstract (Swedish)

Kontraheringsplikt innebär en skyldighet att ingå avtal och utgör därmed ett undantag från principen om avtalsfrihet. En kontraheringsplikt finns i försäkringsavtalslagen och innebär en skyldighet för försäkringsbolag att ingå avtal med personer som vill teckna konsument- eller personförsäkring, såvida det inte finns särskilda skäl för avslag. I utredningen Ds 2005:42 fastställdes att en sådan kontraheringsplikt inte skulle införas gentemot småföretagare som vill teckna företagsförsäkring. Syftet med denna uppsats är främst att identifiera och diskutera huruvida de huvudsakliga argumenten, till varför det inte finns en kontraheringsplikt gentemot småföretagare vid företagsförsäkring, idag är hållbara. Vidare syftar denna uppsats till att undersöka om det finns andra aspekter som kan beaktas i diskussionen kring en kontraheringsplikt vid företagsförsäkring. I uppsatsen används en rättsanalytisk metod och av denna anledning tillämpas ett rättskritiskt perspektiv.

Av Ds 2005:42 kan man utläsa tre huvudsakliga argument till varför det inte finns en kontraheringsplikt gentemot småföretagare som vill teckna företagsförsäkring. Det första argumentet är att lagstiftaren inte särskilt ska gynna småföretagare genom att föreskriva en rätt till försäkring som går längre än vid konsument- och personförsäkring. Enligt utredningen skulle det för småföretagare krävas en kontraheringsplikt som går längre än den som finns vid person- och konsumentförsäkring och det vore enligt utredningen särskilt markerat att gynna småföretagare på detta sätt. Genom 36 § AvtL finns det dock exempel på när småföretagare kan gynnas framför konsumenter och det första argumentet anses därför inte vara hållbart. Det andra huvudsakliga argumentet är försäkringstekniska skäl. Utredningen hänvisar till en förhöjd rån- och stöldrisk för småföretagare i vissa förorter, vilka säljer lätt omsättningsbara varor. Utifrån denna riskgrupp drar utredningen på grund av försäkringstekniska skäl slutsatsen att man inte kan införa en kontraheringsplikt gentemot småföretagare, då det bl.a. inte är tänkbart att genom lagstiftning ta bort försäkringsbolags möjligheter att bestämma premier och villkor på ett sätt som motsvarar den förhöjda risken. Utredningen utgår dock inte från hela gruppen småföretagare och det andra argumentet anses därför inte vara hållbart. Det tredje argumentet är att en kontraheringsplikt vid företagsförsäkring är okänd i utländska rättssystem. I Norge föreligger det dock en kontraheringsplikt vid företagsförsäkring, vilket gör att det tredje argumentet inte heller anses vara hållbart. Uppsatsen konkluderar därför att alla tre huvudsakliga argument till varför det inte finns en kontraheringsplikt vid företagsförsäkring idag är ohållbara, dvs. stämmer inte överens med hur rättsläget ser ut idag eller är inte sakligt riktiga.

Uppsatsen konkluderar vidare att det finns andra aspekter som kan beaktas i diskussionen kring ett införande av en eventuell kontraheringsplikt gentemot småföretagare som vill teckna företagsförsäkring. En aspekt är att vissa generella syften med en kontraheringsplikt, talar för att även småföretagare skulle kunna komma att omfattas av en kontraheringsplikt vid företagsförsäkring. Dessa syften är att skydda de i beroendeställning samt sociala hänsynstaganden. En ytterligare aspekt som kan beaktas är att en kontraheringsplikt kan anses vara förenligt med statens övriga satsningar på småföretagande. Exempelvis kan arbetssökande få statligt bidrag för att starta företag. Det vore där-för inte anmärkningsvärt om den svenska staten också satsade på att stärka småföretagarnas möjlighet att teckna försäkring. Slutligen tar uppsatsen upp hur försäkringsbolag kan komma att agera vid ett eventuellt införande av en kontraheringsplikt vid företagsförsäkring. Avsaknaden av en kontraheringsplikt skulle kunna leda till att det blir försäkringsbolag som bestämmer vilken typ av verksamhet som beviljas en försäkring. Detta kan leda till att vissa typer av verksamheter inte kan bedrivas, eftersom försäkringsskydd ofta utgör ett livsvillkor för att kunna bedriva verksamhet. Samtidigt skulle ett införande av en kontraheringsplikt dock kunna leda till att försäkringsbolag väljer att inte erbjuda försäkring mot en risk när de försäkringstekniska bedömningarna anses för svårbedömda.

• author: Nordberg, Sofia
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: A duty to contract within business insurance - A study on small businesses right to insurance
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: försäkringsrätt, kontraheringsplikt, småföretagare, Ds 2005:42, företagsförsäkring, insurance law, duty to contract
• language: Swedish
• id: 8941540
• date added to LUP: 2018-06-15 10:28:14
• date last changed: 2018-06-15 10:28:14