Under ytan: Straffrättens grundantaganden i förhållande till hedersmotivet och kulturella motiv i övrigt

Abstract

The 9th of March 2017 the Swedish government initiated an investigation in order to consider and decide whether to include a cultural inflicted honor motive as an aggravating circumstance in the assessment of criminal penal value. The Committee in charge of the investigation was appointed certain guidelines in which the honor culture is described as an aggravated social problem, causing both physical and mental harm. The honor culture is, in comparison with the Swedish legal system, a non-compliant normative value system. This paper examines how the Swedish legal system deals with such deviant cultural values.

Laws and regulations convey the mutual values of the Swedish majority society. The honor motive, upon its incorporation into the Swedish legal system, will be described in a way that correlates with these values. In the court of law, judges and lawyers will therefore reproduce a restrained description regarding the premises that constitute the honor culture. Such an unrealistic description is likely to be criticized in relation to the assessment of the offender’s liability and blame. In order to achieve a correct evaluation, assessments regarding liability and blame must be undertaken and based on the actual individual, not a misleading reproduction of this person. Is the current formation of the cultural inflicted Swedish legal system appropriate to assess the culpability and guilt of an offender that originates from a deviant cultural system?

My belief is that the current legal system, due to the reinforcement of an autonomous and rational legal entity, is not fit to make credible assessments regarding liability and blame when confronted with deviant cultural values. The autonomous and rational legal entity works to ensure that subjects in the legal system are judged by the values and requirements of the majority society. In this aspect, deviant cultural motives are considered hostile and therefore adverse for the offender. In order to enable a nuanced and realistic assessment of perpetrators, I suggest an evolution from an autonomous and rational legal entity to a contextualized legal entity. A contextualized legal entity will enable rightful evaluations of liability and blame and will ensure the lack of need to incorporate the honor motive and other cultural inflicted motives in the legal system.

Abstract (Swedish)

Den 9 mars 2017 tog regeringen beslutet att tillsätta en särskild utredare för att undersöka och ta ställning till om hedersmotivet bör införas som en försvårande omständighet i 29 kap. 2 § BrB. I kommittédirektivet beskrivs hederskulturen som ett samhällsproblem med negativa effekter för offren i form av omfattande psykiskt och fysiskt lidande. Utifrån kulturella förklaringsmodeller utgör hederskulturen ett främmande normativt värdesystem i förhållande till det svenska rättssystemet. Förevarande uppsats utreder hur rätten hanterar mötet med sådana kulturellt avvikande värderingar.

Det material som ingår i rätten, såsom lagar och enskilda straffbestämmelser, är ett uttryck för majoritetssamhällets värderingar. Om ett hedersmotiv inkorporeras i gällande rätt kommer konflikten att rättsliggöras för att passa in i det enhetliga och koherenta rättssystemet. Konflikten kommer därmed att beskrivas utifrån dessa värderingar och därefter reproduceras i rättstillämpningen genom juristernas tolkningsmetoder. Den bild av konflikten som återberättas i rättssalen är således en förenklad utifrån vilken fakta som anses vara juridisk relevant. Problematiken tydliggörs i bedömningen av gärningspersonens skuld och klandervärdhet. För att bli korrekta måste ansvars- och påföljdsbedömningarna företas så nära gärningspersonen som möjligt. Frågan som uppstår är om det är möjligt för ett kulturellt influerat rättssystem att bedöma en gärningsperson tillhörande en värdemässigt avvikande kultur på ett sätt som beskriver dennes verkliga skuld och klandervärdhet?

Jag menar att det autonoma och rationella rättssubjektet förhindrar ett jakande svar på denna fråga. Autonomi och rationalitet, såsom dessa egenskaper uppfattas av majoritetssamhället, anses vara människors minsta gemensamma nämnare. Detta innebär att gärningspersoner i straffrättsliga bedömningar värderas utifrån ett rättssubjekt vars premisser är konstruerade av majoritetssamhället. Allt som avviker från dessa antaganden bedöms vara främmande och farligt. Förekomsten av avvikande kulturella motiv är således ogynnsamt för gärningspersonen. I syfte att möjliggöra en nyanserad och verklighetstrogen bedömning av gärningspersoner, samt likväl andra parter i rättsprocesser, föreslår jag att utveckla dagens rättssubjekt till ett kontextualiserat sådant. En kontextualiserat rättssubjekt skulle resultera i nyanserade bedömningar av skuld och klander och att hedersmotiv, tillsammans med övriga kulturella motiv, skulle kunna betraktas av rättstillämpningen utan särskild kriminalisering.

• author: Smakowski, Maja
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Below the Surface: The Fundamental Assumptions of Criminal Law in Relation to the Honor Motive and Cultural Inflicted Motives in General
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, criminal law, rättsvetenskap, law, heder, hedersmotiv, hedersrelaterad brottslighet, kultur, kulturella motiv, rättssubjekt
• language: Swedish
• id: 8941737
• date added to LUP: 2018-06-10 15:26:19
• date last changed: 2018-06-10 15:26:19