Straffrihet efter uppmaning till självmord - En rättslig och moralisk analys av handlingar som begås genom teknik med fokus på medverkan till självmord

Abstract

A court in Massachusetts, USA has convicted a young woman of involuntary manslaughter after she pushed her boyfriend through text messages to commit suicide. In Sweden, the preliminary investigation was closed down after a policeman instructed a young woman through text messages in how to commit suicide. Both cases received great attention and raised many questions.

It is not illegal in Sweden to commit suicide or participate in someone’s suicide. In order for a killing action to be illegal it has to fall within the scope of perpetratorship or the action has to be an instigation to an illegal act, and suicide is not. The requirement for an act to fall within the scope of perpetratorship is high, and the Swedish legislation primarily looks at the killing action. Very little focus is on what caused the action, such as psychological impact through text messages.

At the same time technology and Internet are taking more place in our everyday lives but this is not adapted in the current laws. Communication through technology makes it difficult to know the real intention behind words since you do not see movements and facial expressions. The Swedish law system makes it impossible to convict someone who acts through these technologies if the killing act is made by the victim itself, and it is not a third person who is being murdered. There are two reasons for this, partly because the actions that are taken by technology do not fall in to the scope of perpetrator and because suicide is not a criminalized act.

In the American case Commonwealth v. Michelle Carter, the court focused less on suicide as a criminal or non-criminal act and instead focused on the impact of text messages and if words could be used as a weapon. To tackle the problem regarding the intention behind the communication, the court looked at the presence during the suicide (also virtual), the history of the relationship and the knowledge of the victim’s mental state.

The conclusion of the paper is that the written word partly can be used as a killing weapon in Sweden, but not in cases when the victim commits the final killing action by himself. The current legislation needs to be reviewed, partly in order to adapt to the technology that is a daily feature in most Swedes everyday live and partly to send a signal that encouraging killing is not okay.

Abstract (Swedish)

I Massachusetts, USA har en domstol dömt en ung kvinna för vållande till annans död då hon genom textmeddelandet förmått sin pojkvän att begå självmord. I Sverige läggs förundersökningen ner efter att polisman instruerat en ung kvinna att begå självmord genom textmeddelanden. Båda fallen får stor uppmärksamhet och väcker många frågor.

I Sverige är det inte olagligt att varken begå självmord eller att medverka därtill. För att en dödande handling ska vara olaglig i Sverige krävs antingen att handlingen faller inom gärningsmannaskap eller att medverkan så som medhjälp, anstiftan eller stämpling skett till en olaglig handling. Kraven för att en handling ska falla inom gärningsmannaskap är höga och den svenska lagstiftningen tittar främst på den dödsbringande handlingen. Arbetet visar att lite fokus läggs på vad som föranlett handlingen, så som psykiskt påverkan genom textmeddelanden.

Samtidigt tar tekniken och internet allt större plats utan att en anpassning av de nuvarande lagarna sker. Kommunikationen som sker genom teknik gör det svårt att veta den verkliga intentionen bakom ord, då minspel, rörelser och annat inte spelar in. Den svenska lagstiftningen gör omöjligt att döma någon som handlar genom teknik för mord om mordet skett av offret själv och det inte är en utomstående person som blir mördad. Det finns två anledningar till det, dels då handlingarna som sker genom teknik inte faller in under gärningsmannaskap och dels då självmord inte är en kriminaliserad handling.

I det amerikanska fallet Commonwealth v. Michelle Carter fokuserade domstolen mindre på självmord som en kriminell eller icke kriminell handling och valde istället att lägga fokus på vilken effekt textmeddelandena har haft, effekt och verkan, om orden har kunnat användas som ett vapen. För att angripa problematiken kring intentionen bakom kommunikationen tittade domstolen på närvaro (även virtuellt) vid självmordet, förhållandet mellan gärningsman och offer och dess historik samt kunskap om offrets mentala tillstånd.

Slutsatsen är att det skrivna ordet delvis kan användas som ett dödande vapen i den svenska lagstiftning men i nuläget inte när offret själv begår den slutgiltiga dödande handlingen. Den nuvarande lagstiftningen behöver ses över dels för att väva in den tekniska världen som 2018 är ett dagligt inslag i 98% av svenskarnas liv och dels för att signalera till allmänheten att uppmuntra till dödande inte är okej.

• author: Linde, Cornelia
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: No criminal responsibility after encouragement to suicide
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Självmord, suicide, straffrätt, medhjälp, gärningsmannaskap, uppmaning
• language: Swedish
• id: 8941740
• date added to LUP: 2018-06-10 15:26:07
• date last changed: 2018-06-10 15:26:07