Samtyckeslagen - ett steg närmare jämställdhet? - En strukturell analys av den svenska sexualbrottslagen

Abstract

This thesis is about the proposal of a consent-based legislation regarding the crime of rape and whether or not the proposal can contribute to a change of attitude in society. The idea behind the proposal is to send a normative message, which will impact people’s values regarding sexuality and sexual contact. The proposal is said to be an important step towards a more equal society, since a great part in achieving equality between men and women is about fighting sexual violence. My question is whether a consent-based legislation can really affect the norms and attitudes about sexuality and sexual contacts in this way.

Since, (unfortunately), we cannot travel to the future and have a look at the possibly normative effect this legislation might have, we will have to travel back in time instead. The main purpose of the thesis is therefore to perform a structural analysis of how the Swedish legislation on sexual offences has affected the legal and social status of women through out history. By using this knowledge I will get some leads to my answer concerning the question, if the proposal of a consent-based legislation can change the norms and attitudes towards sexuality in the Swedish society. Another purpose of this thesis is to examine some of the critique that the proposal has been given, since there are a lot of other aspects that needs to be considered when changing the law.

Swedish legal history tells a story about the woman's position in society as sexually, economically and politically undermined. For several centuries, women were treated as the husband's property, especially since rape against a woman was considered a property crime. History has also shown that in many cases it is not always the law that affects the norm, but the norm that affects the law. An example of this was when the public opinion demanded a change that later gave rise to the 1984 law, which was when the legislation was made gender neutral. One conclusion that can be learned from history is that there are often attitudes in society that give rise to the law, but it is the law that reinforces and maintains these attitudes and values, and then ensures that they are complied with. Therefore, it is important that the law corresponds to the values prevailing in society.

It is probable that a consent-based legislation may have the expected normative effect, whish means that it could actually take us a step closer to the pursuit of gender equality. However, this should not happen at the expense of other important values, such as the rule of law. Criticism of the proposal has consisted in the fact that the law is not foreseeable, that it opens up for a normative judgement of what is "normal" to agree to regarding sexual contacts, and that the focus of the courts ruling will be on the victim instead of the suspect. The final question that remains is, if these risks are worth taking in the fight for gender equality?

My conclusion is that the critique against the proposal can also be directed against current legislation on sexual offences. The problem with the lacking of evidence will continue to exist despite a change of law. A consent-based legislation will not change the problem with the evidence in these cases for the better, but also not for worse. What it can do, however, is to contribute to changing the social attitudes regarding sexuality and sexual contacts, which I consider to be reason enough for the proposed legislation to be implemented.

Abstract (Swedish)

Detta examensarbete handlar om förslaget på en samtyckesbaserad sexualbrottslag och huruvida lagförslaget kan bidra till en attitydförändring i samhället. Tanken bakom lagförslaget är att sända ett tydligt normativt budskap och på så vis påverka människors värderingar gällande synen på sexuellt umgänge. Lagförslaget anges vara ett viktigt steg mot ett mer jämställt samhälle, eftersom en stor del i att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor handlar om att bekämpa sexuellt våld. Min fråga är om införandet av en samtyckeslag verkligen kan påverka samhällets normer och förhållningssätt till sexuellt umgänge på detta vis.

Eftersom vi (tyvärr) inte kan se framåt i tiden avseende regleringens normativa verkan, får svar istället sökas bakåt i tiden. Uppsatsens huvudsakliga syfte är därmed att utföra en strukturell analys av hur den svenska sexualbrottslagen påverkat kvinnans rättsliga och sociala ställning, och utifrån denna kunskap granska om förslaget på en samtyckeslag kan förändra samhällets normer och förhållningssätt till sexuellt umgänge. Ett anknytande syfte är även att utreda den kritik som ställts mot förslaget, då en lagändring även medför andra aspekter som måste ställas mot dess eventuella normativa verkan.

Den svenska rättshistorien visar en bild av kvinnans position i samhället som sexuellt, ekonomiskt och politiskt underordnad mannen. Under flera århundranden behandlades kvinnan som mannens ägodel, särskilt då en våldtäkt mot en kvinna utgjorde ett egendomsbrott mot den man hon för tillfället tillhörde. Historien har också visat att det i många fall inte är lagen som påverkar normen, utan normen som påverkar lagen. Ett exempel på detta var när den allmänna opinionen krävde den förändring som senare gav upphov till 1984 års lag, och som bland annat innebar att lagstiftningen gjordes könsneutral. En slutsats som av historien kan utläsas är att det ofta är attitydförändringar i samhället som ger upphov till lagen, men det är lagen som förstärker och bibehåller dessa attityder och värderingar, och som sedan ser till att de efterlevs. Därför är det viktigt att lagen motsvarar de av samhället rådande värderingarna.

Det är sannolikt att en samtyckeslag kan få den förväntade normativa verkan, och därmed faktiskt utgöra ett steg närmare jakten på jämställdhet. Detta får dock inte ske på bekostnad av andra viktiga värden, såsom exempelvis rättssäkerheten. Kritik mot förslaget har bland annat bestått i att lagen inte är förutsebar, att den öppnar upp för en normativ prövning av vad som är ”normalt” att samtycka till vid sex, och att fokus för den rättsliga prövningen kommer att hamna på offret istället för gärningsmannen. Frågan som slutligen återstår är om dessa risker är värda att tas i kampen för jämställdhet?

Min slutsats är att den kritik som riktats mot förslaget även kan riktas mot nuvarande lagstiftning. Den bevisproblematik som föreligger på sexualbrottens område kommer fortsätta att föreligga trots en lagändring. En samtyckelag kommer inte att påverka detta till det bättre eller sämre. Det den däremot kan göra är att bidra till en förändrad samhällssyn på sexuellt umgänge, vilket bör anses vara ett tillräckligt gott skäl för att genomföra lagförslaget.

• author: Kok, Alexandra
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Consent-based legislation - One Step Closer to Equality? - A Structural Analysis of the Swedish Legislation on Sexual Offences
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Samtycke, sexualbrott, normativ verkan, attitydförändring, frivilligt deltagande, straffrätt
• language: Swedish
• id: 8941755
• date added to LUP: 2018-06-12 09:23:18
• date last changed: 2020-08-01 03:40:05