Svensk Krishantering- En komparativ studie om svenska myndigheters agerande, samverkan samt utveckling i samband med Estoniakatastrofen 1994, Tsunamikatastrofen 2004 och Terrorattacken på Drottninggatan 2017.
(2018) STVA22 20181Department of Political Science
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats syftar till att analysera och diskutera kriskommunikationen och krishanteringen inom svenska myndigheter för tre olika fall; Estoniakatastrofen 1994, Tsunamikatastrofen 2004 samt Terrorattentatet på Drottninggatan 2017. En väl fungerande krishantering bygger på samverkan på olika nivåer. Såväl efter Estoniakatastrofen 1994, Tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 samt Terrorattentatet på Drottninggatan 2017, har svenska myndigheter blivit djupt kritiserade för sitt långsamma agerande och beslutsfattande. De tre katastrofer vi har valt att analysera har alla haft en bred internationell påverkan.Estoniakatastrofen eftersom tre länder, Sverige, Finland och Estland blev direkt involverade. Flera olika nationaliteter fanns med bland... (More)
- Denna uppsats syftar till att analysera och diskutera kriskommunikationen och krishanteringen inom svenska myndigheter för tre olika fall; Estoniakatastrofen 1994, Tsunamikatastrofen 2004 samt Terrorattentatet på Drottninggatan 2017. En väl fungerande krishantering bygger på samverkan på olika nivåer. Såväl efter Estoniakatastrofen 1994, Tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 samt Terrorattentatet på Drottninggatan 2017, har svenska myndigheter blivit djupt kritiserade för sitt långsamma agerande och beslutsfattande. De tre katastrofer vi har valt att analysera har alla haft en bred internationell påverkan.Estoniakatastrofen eftersom tre länder, Sverige, Finland och Estland blev direkt involverade. Flera olika nationaliteter fanns med bland de omkomna. Tsunamikatastrofen då många länder blev direkt eller indirekt påverkade av katastrofen där över 250.000 människor miste livet. Terrorattentatet i Stockholm 2017 där olika nationaliteter var representerade bland de omkomna, men även samarbetet mellan uzbekiska och svenska myndigheter gällande den terrormisstänkte Rakhmat Akilov. Dessa incidenter blev stora nyheter då kriserna påvisade brister i svensk samhällsledning samt för att de väckte debatt om hur väl
förberett Sverige är för en internationell kris där ett stort antal svenskar är direkt eller indirekt drabbade.Utifrån Graham Allison och Philip Zelikows tre teorier analyseras de tre olika fallen, om myndigheternas agerande och beslutsfattande i kris när egna intressen eller
nationens säkerhet är under hot. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande slutdiskusion. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8945997
- author
- Hylén Knutson, Hanna LU and Olofsson, Henrik LU
- supervisor
- organization
- course
- STVA22 20181
- year
- 2018
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 8945997
- date added to LUP
- 2018-10-24 16:47:51
- date last changed
- 2018-10-24 16:47:51
@misc{8945997,
abstract = {{Denna uppsats syftar till att analysera och diskutera kriskommunikationen och krishanteringen inom svenska myndigheter för tre olika fall; Estoniakatastrofen 1994, Tsunamikatastrofen 2004 samt Terrorattentatet på Drottninggatan 2017. En väl fungerande krishantering bygger på samverkan på olika nivåer. Såväl efter Estoniakatastrofen 1994, Tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 samt Terrorattentatet på Drottninggatan 2017, har svenska myndigheter blivit djupt kritiserade för sitt långsamma agerande och beslutsfattande. De tre katastrofer vi har valt att analysera har alla haft en bred internationell påverkan.Estoniakatastrofen eftersom tre länder, Sverige, Finland och Estland blev direkt involverade. Flera olika nationaliteter fanns med bland de omkomna. Tsunamikatastrofen då många länder blev direkt eller indirekt påverkade av katastrofen där över 250.000 människor miste livet. Terrorattentatet i Stockholm 2017 där olika nationaliteter var representerade bland de omkomna, men även samarbetet mellan uzbekiska och svenska myndigheter gällande den terrormisstänkte Rakhmat Akilov. Dessa incidenter blev stora nyheter då kriserna påvisade brister i svensk samhällsledning samt för att de väckte debatt om hur väl
förberett Sverige är för en internationell kris där ett stort antal svenskar är direkt eller indirekt drabbade.Utifrån Graham Allison och Philip Zelikows tre teorier analyseras de tre olika fallen, om myndigheternas agerande och beslutsfattande i kris när egna intressen eller
nationens säkerhet är under hot. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande slutdiskusion.}},
author = {{Hylén Knutson, Hanna and Olofsson, Henrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Svensk Krishantering- En komparativ studie om svenska myndigheters agerande, samverkan samt utveckling i samband med Estoniakatastrofen 1994, Tsunamikatastrofen 2004 och Terrorattacken på Drottninggatan 2017.}},
year = {{2018}},
}