Advanced

Motivationsfaktorer för hushållsberedskap i Svenska högriskområden

Troell, Simon LU and Selmani, Dastid LU (2018) VRSM01 20181
Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
Abstract
As global warming and more extreme weather makes the threat of flooding more
prominent, it is vital to identify what can be done and by whom. The individual
household preparedness is a big factor that this study aims to evaluate. The core of
this study includes interviews with people living in high-risk areas for flooding in
Malmoe, Sweden. The aim was to map out the motives behind the preparedness
measures taken or not taken by the individuals and their views on household
preparedness, with the final goal of bringing forth a proposal of methods to increase
motivation for preparedness actions towards flooding. The result of the study shows
that individuals that had suffered the consequences of a flooding already had taken
most of... (More)
As global warming and more extreme weather makes the threat of flooding more
prominent, it is vital to identify what can be done and by whom. The individual
household preparedness is a big factor that this study aims to evaluate. The core of
this study includes interviews with people living in high-risk areas for flooding in
Malmoe, Sweden. The aim was to map out the motives behind the preparedness
measures taken or not taken by the individuals and their views on household
preparedness, with the final goal of bringing forth a proposal of methods to increase
motivation for preparedness actions towards flooding. The result of the study shows
that individuals that had suffered the consequences of a flooding already had taken
most of the viable preparedness measures and the motivation for the more expensive
ones were missing. The main conclusion of the study is that measures towards
increased household preparedness against floods should be aimed at individuals living
in high-risk areas but lacking prior experience of floods. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Hushållsberedskap för
översvämningar – hur ser den
egentligen ut och varför?
Översvämningen i Malmö 2014 visade sig
vara den enskilt största faktorn till den
hushållsberedskap som finns i Malmös
högriskområden, tillsammans med tidigare
erfarenheter av andra översvämningar.
Hushållsberedskapen är viktig för det
enskilda hushållet men de mest utsatta
hushållen är beroende av kommunens mer
omfattande åtgärder.
I vårt examensarbete har vi undersökt hur
människor som bor i områden som tidigare har
varit extra hårt drabbade av översvämningar,
ser på sin hushållsberedskap. Vi har försökt ta
reda på vad som skulle kunna få dessa
människor att förbättra sin hushållsberedskap
ytterligare och även vilka medel som skulle
kunna... (More)
Hushållsberedskap för
översvämningar – hur ser den
egentligen ut och varför?
Översvämningen i Malmö 2014 visade sig
vara den enskilt största faktorn till den
hushållsberedskap som finns i Malmös
högriskområden, tillsammans med tidigare
erfarenheter av andra översvämningar.
Hushållsberedskapen är viktig för det
enskilda hushållet men de mest utsatta
hushållen är beroende av kommunens mer
omfattande åtgärder.
I vårt examensarbete har vi undersökt hur
människor som bor i områden som tidigare har
varit extra hårt drabbade av översvämningar,
ser på sin hushållsberedskap. Vi har försökt ta
reda på vad som skulle kunna få dessa
människor att förbättra sin hushållsberedskap
ytterligare och även vilka medel som skulle
kunna användas av kommunen för att uppnå
detta.
Hushållsberedskap har på senare tid lyfts fram
som en viktig del i samhällets övergripande
hantering av kriser och katastrofer. Avsikten är
att avlasta kommunerna, men det finns även en
lag som säger att varje person är ytterst
ansvarig för sin egen säkerhet och hälsa.
Denna lag heter LSO och kan tolkas på många
olika sätt. Lagar som styr över hushållens
beredskap finns inte, endast
rekommendationer från myndigheter.
Söndagsmorgonen i augusti 2014 är en
morgon Malmöborna sent kommer glömma.
Ett kraftigt regnoväder, närmare bestämt
100mm regn på bara några timmar ledde fram
till en av de största översvämningarna i
stadens historia. Vi tog oss ut till tolv hushåll
som på något sätt var drabbade av
översvämningen och intervjuade personerna
som bodde där. Det vi kunde konstatera var att
de personer som varit med om översvämningar
tidigare har en så pass bra beredskap att de inte
ansåg det meningsfullt att förbättra den. Om
kommunen vill nå ut till hushållen för att
förbättra deras beredskap bör de istället vända
sig till personer utan tidigare erfarenheter för
att informera och motivera dem att göra enkla
saker som att förvara sina saker i täta
plastbackar i källaren och fotoalbumen på
ovanvåningen. Detta är åtgärder som inte
kostar så mycket pengar eller kräver så stor
insats men ger tydliga resultat om vatten skulle
tränga in i huset. De kommer inte att förhindra
en översvämning men konsekvenserna av den
kommer att vara mindre. De medel som kan
användas av kommunen för att nå ut till dessa
människor är exempelvis genom att låta
krispaket bli en del av hemförsäkringen genom
samarbete med försäkringsbolag.
Att öka beredskapens utbredning i samhället
löser inte alla problem. För att komma åt
grundproblematiken med översvämningar
anser vi att kommunen bör vidta större
åtgärder för att avlasta dagvattensystemet.
Detta kan uppnås genom att minska mängden
asfalt och plattläggningar genom att ersätta
dem med planteringar och parker. Dessa
grönare områden kan hantera vattnet på ett
bättre sätt så att brunnarna inte blir överfulla.
Att få kommunen att agera är dock inte det
lättaste då sådana förändringar kräver
noggrann planering då flera olika aktörer
kopplas in, så som både markägare och
privatpersoner. Om kommunen inte vidtar
större åtgärder kommer de hushåll som var
tvungna att evakuera sina hem under
översvämningen 2014 vara lika sårbara i
fortsättningen, oavsett mängden och kvalitén
på vidtagna beredskapsåtgärder i hushållet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Troell, Simon LU and Selmani, Dastid LU
supervisor
organization
alternative title
Motivational factors for household preparedness in Swedish high-risk areas
course
VRSM01 20181
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Flooding, household preparedness, motivational factors, allocation of resposibility, high-risk areas, flooding in Malmloe 2014
language
Swedish
id
8946181
date added to LUP
2018-06-11 13:22:59
date last changed
2018-06-11 13:22:59
@misc{8946181,
  abstract     = {As global warming and more extreme weather makes the threat of flooding more
prominent, it is vital to identify what can be done and by whom. The individual
household preparedness is a big factor that this study aims to evaluate. The core of
this study includes interviews with people living in high-risk areas for flooding in
Malmoe, Sweden. The aim was to map out the motives behind the preparedness
measures taken or not taken by the individuals and their views on household
preparedness, with the final goal of bringing forth a proposal of methods to increase
motivation for preparedness actions towards flooding. The result of the study shows
that individuals that had suffered the consequences of a flooding already had taken
most of the viable preparedness measures and the motivation for the more expensive
ones were missing. The main conclusion of the study is that measures towards
increased household preparedness against floods should be aimed at individuals living
in high-risk areas but lacking prior experience of floods.},
  author       = {Troell, Simon and Selmani, Dastid},
  keyword      = {Flooding,household preparedness,motivational factors,allocation of resposibility,high-risk areas,flooding in Malmloe 2014},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Motivationsfaktorer för hushållsberedskap i Svenska högriskområden},
  year         = {2018},
}