Det svenska trakthyggesbrukets miljöpåverkan - En litteraturstudie med fokus på biologisk mångfald
(2018) MVEM12 20181Studies in Environmental Science
- Abstract
- 80% of all forest in Sweden is considered to be in active use and since the mid 20th century, clear-cutting is the dominating forestry management method. The implication of clear-cutting is that large areas (up to 200 hectare) are being harvested at once and leaving bare ground as a result. The purpose of this master’s thesis was to compile the current knowledge about the effect of clear-cutting on biodiversity and more specifically the species groups vascular plants, cryptogams, beetles and birds. The thesis was performed as a qualitative literature review and the result shows that clear-cutting can affect the biodiversity in both positive and negative ways, depending on what species or species group being focused on. Species holding a... (More)
- 80% of all forest in Sweden is considered to be in active use and since the mid 20th century, clear-cutting is the dominating forestry management method. The implication of clear-cutting is that large areas (up to 200 hectare) are being harvested at once and leaving bare ground as a result. The purpose of this master’s thesis was to compile the current knowledge about the effect of clear-cutting on biodiversity and more specifically the species groups vascular plants, cryptogams, beetles and birds. The thesis was performed as a qualitative literature review and the result shows that clear-cutting can affect the biodiversity in both positive and negative ways, depending on what species or species group being focused on. Species holding a limited ability to disperse is negatively affected by a clear-cut, e.g. the orchid fairy slipper (Calypso bulbosa), tree lungwort (Lobaria pulmonaria) and the lucanid beetle Ceruchus chrysomelinus. On the other hand, species thriving in sunny environments and not being sensitive to disturbances is positively affected by a clear-cut, e.g. wavy hair grass (Deschampsia flexuosa), raspberry (Rubus idaeus) and meadow pipit (Anthus pratensis). Many species are dependent on forests with long continuity and high amounts of dead wood. Those structures are often found in natural forests and not in the managed monocultures. Therefore, it is of great importance to protect and retain the remaining natural forests. Leaving retention trees and high stumps on clear-cuts is one way of reducing the negative effects of clear-cutting and it could create suitable habitats for many species. However, this practice is relatively new in Sweden and more long term studies are needed to evaluate whether the practice is enough to maintain the biodiversity alongside forestry dominated by clear-cutting. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Det svenska skogsbruket påverkar skogens biologiska mångfald
Alla dessa kalhyggen vi ser när vi är ute och åker i vårt avlånga land. Förutom att de kanske inte är så estetiskt vackra finns också forskning som visar på att många arter har svårt att klara sig när man gör så stora störningar i naturen. Ur ekonomisk synvinkel är de förmodligen ganska bra, ur ekologisk synvinkel blir resultatet ett annat.
Det svenska skogsbruket har sedan 1950-talet bedrivits huvudsakligen genom trakthyggesbruk, vilket innebär att stora arealer avverkas på en gång med kalhyggen som resultat. Dessa störningar i naturen kan ge både positiva och negativa effekter för skogens biologiska mångfald, det verkar dock som om de negativa effekterna är vanligare.... (More) - Det svenska skogsbruket påverkar skogens biologiska mångfald
Alla dessa kalhyggen vi ser när vi är ute och åker i vårt avlånga land. Förutom att de kanske inte är så estetiskt vackra finns också forskning som visar på att många arter har svårt att klara sig när man gör så stora störningar i naturen. Ur ekonomisk synvinkel är de förmodligen ganska bra, ur ekologisk synvinkel blir resultatet ett annat.
Det svenska skogsbruket har sedan 1950-talet bedrivits huvudsakligen genom trakthyggesbruk, vilket innebär att stora arealer avverkas på en gång med kalhyggen som resultat. Dessa störningar i naturen kan ge både positiva och negativa effekter för skogens biologiska mångfald, det verkar dock som om de negativa effekterna är vanligare. Många arter, både växter och djur, får svårt att överleva på kalhygget eftersom deras hemmiljö bland annat blir för solig och för torr. En del arter lyckas ta sig tillbaka i takt med att ny skog växer upp, men tyvärr väntar en ny avverkning när den skogen väl är mogen. En annan orsak till att trakthyggesbruket och dess kalhyggen påverkar den biologiska mångfalden negativt är att flera arter är beroende av gammal skog och de egenskaper som gamla skogar kan bidra med. Det gäller t.ex. mycket död ved på marken som exempelvis många skalbaggar och mossor behöver för att överleva. Ett exempel är den rödlistade skalbaggen svartoxen som gärna vill bo i döda liggande träd i gamla naturskogar. En skog som avverkas regelbundet (i Sverige vart 45-100 år) får aldrig en chans att bli gammal och utveckla dessa nödvändiga egenskaper. Därför är det viktigt att skydda och bevara de gamla skogar som finns kvar i Sverige
I takt med ett förändrat klimat kommer arternas anpassningsförmåga att sättas på prov. Vilka arter kommer att klara av att deras livsmiljöer förändras och till vilken grad? En hög biologisk mångfald ger stabilare ekosystem där arterna tillsammans kan ha en bättre anpassningsförmåga. Därför är det viktigt, inte bara i Sverige utan i hela världen, att vi bevarar och skyddar den biologiska mångfalden. Dessutom kanske inte skogen bara är till för att producera virke? Vi kanske vill uppleva skogens alla blommor och buskar och höra fågelsång när vi tar vår skogspromenad? Eller att kunna gå ut och plocka blåbär framåt sensommaren? Just blåbär tillhör de arter som drabbas hårt av kalhyggen och de kan bli utkonkurrerade av mer ”hyggeståliga” växter.
Den svenska skogsindustrin menar att de bedriver ett hållbart skogsbruk där både virkesproduktion och biologisk mångfald bevaras. Det finns t.ex. regler om att lämna en viss andel träd och stubbar när en skog avverkas. Detta för att undvika ett totalt kalt område. Dessa kvarlämnade träd kan fungera som ”livbåtar” åt bland annat flera svampar och skalbaggar under kalhygges-fasen i väntan på att ny skog ska växa upp. Om livbåtarna hjälper arterna på lång sikt är osäkert. Men i min värld låter det som om olyckan redan är här, annars behöver man ju inte hoppa i livbåten…
Det finns alternativ till trakthyggesbruket, flera så kallade hyggesfria metoder där man istället för att avverka ett helt område hugger ner träd här och där. I Sverige är det dock ett ganska svalt intresse för dessa metoder, förmodligen främst beroende på att skogsägare är rädda för att den ekonomiska vinsten skulle bli mindre. I just den frågan pekar dagens forskning åt bägge håll. Och återigen får vi fråga oss själva; är skogen bara till för virkesproduktion? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8947283
- author
- Debourg, Susanne LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEM12 20181
- year
- 2018
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Clear-cutting, clear-cut, forestry, biodiversity, ecosystem services, forestry legislation, Trakthyggesbruk, kalhygge, skogsbruk, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, skogsvårdslagstiftning
- language
- Swedish
- id
- 8947283
- date added to LUP
- 2018-06-12 09:21:24
- date last changed
- 2018-06-12 09:21:24
@misc{8947283,
abstract = {{80% of all forest in Sweden is considered to be in active use and since the mid 20th century, clear-cutting is the dominating forestry management method. The implication of clear-cutting is that large areas (up to 200 hectare) are being harvested at once and leaving bare ground as a result. The purpose of this master’s thesis was to compile the current knowledge about the effect of clear-cutting on biodiversity and more specifically the species groups vascular plants, cryptogams, beetles and birds. The thesis was performed as a qualitative literature review and the result shows that clear-cutting can affect the biodiversity in both positive and negative ways, depending on what species or species group being focused on. Species holding a limited ability to disperse is negatively affected by a clear-cut, e.g. the orchid fairy slipper (Calypso bulbosa), tree lungwort (Lobaria pulmonaria) and the lucanid beetle Ceruchus chrysomelinus. On the other hand, species thriving in sunny environments and not being sensitive to disturbances is positively affected by a clear-cut, e.g. wavy hair grass (Deschampsia flexuosa), raspberry (Rubus idaeus) and meadow pipit (Anthus pratensis). Many species are dependent on forests with long continuity and high amounts of dead wood. Those structures are often found in natural forests and not in the managed monocultures. Therefore, it is of great importance to protect and retain the remaining natural forests. Leaving retention trees and high stumps on clear-cuts is one way of reducing the negative effects of clear-cutting and it could create suitable habitats for many species. However, this practice is relatively new in Sweden and more long term studies are needed to evaluate whether the practice is enough to maintain the biodiversity alongside forestry dominated by clear-cutting.}},
author = {{Debourg, Susanne}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Det svenska trakthyggesbrukets miljöpåverkan - En litteraturstudie med fokus på biologisk mångfald}},
year = {{2018}},
}