När polisers emotioner blir offentliga. En intervjustudie av Polisens användning av Facebook, statusuppdateringar och emotionellt arbete

Abstract (Swedish)

Numera kan vi läsa information om Polisen och svenska polisers egna texter på sociala medier. Poliser runt om i världen har erkänt potentialen med att använda sig av sociala medier för att sprida information och kommunicera med medborgare. Tidigare forskning har visat på att ökat tryck på poliser, medborgares uppfattning av Polisen, samt nya informations- och kommunikationsmedel lett till att Polismyndigheter etablerat sig på sociala medier. Några av anledningarna till det ökade användandet är att sprida brottsförebyggande information och föra dialog med medborgare. I Sverige har användandet bidragit med ytterligare en aspekt. Sedan ett antal år tillbaka har svenska poliser runt om i landet börjat yttra emotioner i statusuppdateringar på bland annat Facebook. De emotionella statusuppdateringarna har både risats och rosats av medborgare och skapat en debatt om poliser bör eller inte bör yttra emotioner offentligt.

Uppsatsen syftar till att studera hur poliser och kommunikatörer inom Polismyndigheten uppfattar sin användning av Facebook, samt hur användningen av Facebook kan ses som ett verktyg i emotionellt arbete. Studien tar utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapsfilosofin med en abduktiv forskningsansats. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem poliser och två kommunikatörer hos Polisen i Region Syd.

Resultatet tyder på att mycket av användningen av Facebook syftar till att ge en större inblick i polisorganisationen och polisyrket. Genom denna inblick önskar Polisen att öka förtroendet för organisationen och yrket. De emotionella statusuppdateringarna syftar inte till att ventilera känslor eller bearbeta dessa. Istället ses Facebook verka som ett sätt att ändra bemötandet och uppfattningen av Polisen från medborgarna, och på så sätt ändra vissa aspekter i emotionellt arbete för poliser.

Popular Abstract (Swedish)

Sedan ett antal år tillbaka kan vi ta del av information, kommunicera med, samt läsa emotionella statusuppdateringar från poliser runt om i Sverige. Det ökande användandet av sociala medier, och i detta fall Facebook, har skapat en stor debatt i landet om huruvida Polisen egentligen bör använda sig av och uttrycka sig på Facebook. Polisen, liksom medborgare i Sverige, tar olika ställningstagande i debatten. Hur uppfattar då egentligen poliser och kommunikatörer inom Polismyndigheten sitt användande av Facebook och de emotionella inlägg som publiceras? Finns det en anledning till det ökande användandet av Facebook för myndigheten? Skulle en av anledningarna kunna vara att se Facebook som ett verktyg i det emotionella arbetet och hanteringen av känslor? Föreliggande uppsats syftar till att undersöka just detta.

Utifrån intervjuer med sju poliser och två kommunikatörer hos Polisen i Region Syd studeras hur intervjupersonerna talar kring ovanstående frågor. Utifrån ett sociologiskt perspektiv sätts det empiriska materialet i relation till tidigare sociologisk forskning, teorier och begrepp. Uppsatsen utgår framförallt från Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgi. Genom diskussion och analys av intervjumaterialet strävar studien efter att ge en större inblick i Polisens användande av Facebook och varför poliser väljer att yttra emotioner på ett sätt som inte funnits tidigare.

Studien visar att mycket av användningen av Facebook syftar till att ge en större inblick i polisyrket och polisers vardag. Facebook ses även som ett ypperligt verktyg att sprida information genom, samt kommunicera med medborgare på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Plötsligt kan olika polisområden runt om i landet komma närmre sina medborgare. De emotionella statusuppdateringarna visar sig vara ett sätt för poliserna att visa känslorna bakom uniformen och skapa en större förståelse för yrket och vad det innebär. Ofta har de emotionella statusuppdateringarna ett bakomliggande syfte och används således inte av poliserna som ett sätt att ventilera eller bearbeta känslor. På så sätt kan det inte ses som ett verktyg i det emotionella arbetet. Däremot tycks yttrandet av emotioner och den ökade inblicken i organisationen och yrket ändra bemötandet från medborgare, vilket i sig skulle kunna ses som en positiv aspekt som kan lätta på vissa aspekter i det emotionella arbetet som polis.

• author: Möller, Karolina
• supervisor: Bo Isenberg
• organization: Sociology
• course: SOCM04 20181
• year: 2018
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Social Sciences
• keywords: Emotionellt arbete, dramaturgi, Polisen, sociala medier, kvalitativ forskningsansats
• language: Swedish
• id: 8948184
• date added to LUP: 2018-07-02 11:36:03
• date last changed: 2018-07-02 11:36:03